tisdag 9 maj 2017

Präktighet är för folk som har råd

I en del poddar och bloggar lägger folk ut texten om vilka krav de har på företag de kan tänka sig att samarbeta med eller till och med investera i. Dessa människor saknar körkort eftersom de inte vill belasta miljön. Att de handlar ekologiskt är så självklart att det inte ens behöver nämnas.

Som ”entreprenörer” väljer de sina uppdrag med omsorg. I huvudsak vill de jobba med sin blogg och sitt Instagramkonto och i väntan på att det ska gå ihop sig vägrar de att kompromissa med sina ideal genom att ta ett ”brödjobb” som de inte brinner för, men som skulle sätta mat på bordet. Deras filosofi brukar kallas något i stil med ”slow blogging” eller ”slow living”.


Okej, man får ha hur hög moral och svansföring man vill, men nu tänkte jag föra in lite verklighet i ekvationen. Gruppen jag talar om består dels av människor som lever på ett fett avgångsvederlag eller möjligen ett arv, och dels människor vars sambo jobbar heltid, och istället för att stå för att de är hemmafruar med en hobby låtsas de vara entreprenörer.

De behöver inte köra bil, för det gör maken. Och det går jättebra för dem att inte tjäna pengar, för familjens samlade inkomst räcker med makens jobb eller med avgångsvederlaget. Att pengarna inte räcker för att planera pensionering eller framtiden överhuvudtaget löser de genom att säga att de ”lever i nuet” (jag anar en "carpe diem"-lykta i bakgrunden, givetvis Fairtrade-märkt).


Det är inget fel med att familjen hjälps åt, eller att man lyckas förhandla till sig två årslöner när ens anställning avvecklas och att man under den tiden funderar över vad man ska göra med sitt liv. Så länge det inte drabbar mig får de göra vad tusan de vill. Vad jag vill säga är att det är så himla lätt att ha principer och ideal om man slipper ta ansvar.

”Slow living” heter lättja på ren svenska och den som har råd med det kan ägna sig åt detta, men ge tusan i att titta snett på dem som inte har den möjligheten! Jag är spyless på alla lattedrickande fantasiföretagare som leker affär trots att de är 20-30 år för gamla för det, samtidigt som de muttrar om att alla som tvingas ta hänsyn till verkligheten för att få sitt liv att gå ihop ”inte lever hållbart” bara för att de jobbar för pengar och inte röstar på miljöpartiet.

Sådärja, en kopp kaffe på det... Varken rättvisemärkt eller ekologiskt, inte inhandlat i någon Fairtrade-butik på Södermalm utan vanligt verklighetsbaserat jävla lågpriskaffe!

51 kommentarer:

  1. Men det här var väl ändå lite väl magsurt och generaliserande? Och varför peka ut just kvinnor som en slags parasiterande grupp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Magsur är mitt mellannamn, men att jag specifikt pekar ut kvinnor håller jag inte med om. I förhållanden där ena parten drar in 90 procent av inkomsten är det vanligtvis mannen som gör det, men motsatsen finns. Jag minns t ex ett gammalt Lyxfällan-avsnitt där mannen drev en fotografrörelse som byggde på att frugan försörjde honom.

      Radera
    2. Fast jag får erkänna att jag hade oerhört roligt när jag läste ditt magsura inlägg i alla fall...

      Radera
    3. Bra att du tar det på det sättet. Det är för övrigt inget krav på att hålla med om sånt jag skriver, men tråkigt om/när det beror på att jag uttryckt mig oklart eller svepande.

      Radera
  2. Ekologiskt behöver inte nödvändigtvis vara dyrare sett till kvalitet. Köper man frukt och grönsaker i lösvikt utan mellanhänder är det där jag bor åtminstone inte dyrare. Men sedan saknar Sverige ännu en fungerande marknad för ekoprodukter. För många mellanhänder eller avsaknad av stordriftsfördelar gör att många butiker tar överpriser. Så behöver det dock inte vara.

    Sedan är det du beskriver inget fenomen unikt för eko/fair trade. Hela Östermalm och motsvarande områden är fulla av "boutiques" som knappast kan sägas gå runt men där maken ser det som en åtminstone rimlig fastighetsaffär att äga lokalen och nollsummespel är gott nog för att hålla frun glad. Det sjukaste exemplet torde vara fru Elmanders skönhetssalong i centrala Göteborg - maken till kapitalförstöring har sällan skådats men läget är i alla fall bra så man får väl hoppas att de åtminstone äger lokalen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att det är mellanhänderna som förstör eko-handeln och har inget emot eko-varor i sig. Det jag reagerar emot är människor som köper ekologiskt mest för att få en chans att titta snett och som är oförmögna att förstå att deras livssituation ger dem unika valmöjligheter.

      Intressant med skönhetssalongerna! Jag har ofta funderat över hur dessa går ihop, men svaret är nog att de inte gör det.

      Radera
  3. Jag måste försvara oss körkortslösa här. Det finns människor som helt enkelt bara är för lata för att skaffa körkort (såna som jag) och därför får hålla sig till att gå/cykla/åka kollektivt istället. Nej, det har inget med miljön att göra. Men jag får väl börja skylla på miljön, skaffa mig en rik karl och bli någon typ av lyxhustru. Hur svårt kan det vara?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att jag skulle reta upp gruppen körkortslösa med denna text hade inte ens föresvävat mig, det var en ren bonus ;-).

      Jag gillar din ursäkt bättre än miljöalternativet, eftersom den verkar mer äkta. Att sitta på passagerarsätet i familjebilen eller taxin sparar inga regnskogsträd.

      Radera
    2. Jag bjuder på den :P

      De familjemedlemmar som har bil bor i andra änden av Stockholm (vilket innebär 1.5 timme i kollektivtrafiken för att ta mig dit) och taxi är jag för snål för att åka. Men ja, det är rätt gött när man får åka bil från dörr till dörr ibland :)

      Radera
    3. Men du vet att hela Stockholm är nedlusat av körskolor va ;-)?

      Radera
    4. Jo, jag har förstått att stockholmarna gillar att sjunga ;)

      Radera
    5. Fast nu verkar du ha hamnat i Göteborg ;-).

      Radera
    6. Dagens kränkning! ;)

      Och ja, jag vet att det kanske finns ett fåtal körskolor i Stockholm. Men det är faktiskt bara idioter som kör bil i Stockholm! :P

      Radera
    7. Ouch! Där stack det till :-).

      Radera
    8. Tar du verkligen bilen från förorten till storstan? Det kan omöjligt vara praktiskt eller ekonomiskt!

      Radera
    9. Ekonomiskt kan det vara om alternativet är kollektivtrafik med SL och ifall man slipper vägtull. Idealet är att springa istället - gratis, nyttigt och avkopplande (till skillnad från både bil och tåg).

      Eller nej, idealiskt är att undvika staden helt, så det är vad jag gör för det mesta, men någon gång går jag på stadens gator som en vanlig man, lite grann som Fantomen. Fast han är kanske inte så himla vanligt när jag tänker efter.

      Radera
    10. Lite som Clark Kent innan han blir Stålmannen? Den där som försöker rädda världen från korkade blondiner utan körkort? :P

      Radera
    11. Den uppgiften tror jag inte ens Stålmannen mäktar med :-D.

      Radera
    12. Precis, det är därför vi ska ta över världen ;)

      Radera
    13. Lycka till! Just nu ligger ni en aning efter mörkhåriga män i den tävlingen :-(.

      Radera
  4. Jag tänker att vissa av de kvinnor du syftar på (de med boutiquerna) egentligen inte har det självförtroende som krävs för att leva självständigt och försörja sig själva. Det är en halvt medveten tanke jag faktiskt alltid haft om framförallt vuxna människor som gör något som inte bär sig självt utan bygger på att någon annan underhåller dem t ex ekonomiskt och därmed också, ytligt sett, trygghetsmässigt. Har då svårt att tänka illa om dem, snarare beklaga att de saknar inre stabilitet och upplevelse av egen kraft.

    Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker inte illa om personerna. Jag tycker illa om när de pekar finger mot att andra inte lever hållbart ifall deras egen tillvaro bygger på slumpen eller andras välvilja.

      Jag är själv sjukt privilegierad på alla möjliga sätt, både ekonomiskt och hälsomässigt. I möjligaste mån försöker jag vara ödmjuk inför det och inse att alla inte har mina möjligheter, så då kan jag inte heller fördöma att de gör andra val.

      Radera
  5. Larsson,

    Samma brutala klarsynthet som alltid. Finns inget att tillägga.

    Amen

    Lars

    SvaraRadera
  6. Skulle tro att alla som på ett eller annat sätt försöker leva ett annorlunda liv utanför huvudfåran tänker sig att livet skulle bli bättre för fler om de levde på samma sätt. Det är dock en hårfin skillnad mellan att säga att "titta vad jag gör och hur bra det går" jämför med "du är en dålig människa för att du inte gör som jag".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men är gränsen egentligen så hårfin? Jag skulle tro att vi alla innerst inne vet när vi predikar, försöker framstå som goda exempel eller fnyser av självgodhet. Därmed inte sagt att jag inte själv går över gränsen ibland, men jag känner att en del aldrig är över på "rätt" planhalva.

      Radera
  7. Hahaha, bästa på länge Sparo! Jag har träffat på en del av de här med. De har inte sällan kallat sig för 'daytraders' samtidigt som de inte verkar tjäna så mycket pengar. Deras Sharevilleportföljer brukar inte heller ge spår av någon framgångsrik handel och de har alltid någon mer eller mindre långsökt förklaring till det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant iakttagelse! Jag hade inte alls bilden av daytraders på näthinnan när jag skrev texten, men nu när du säger det finns samma fenomen där, även om de sällan röstar på MP eller skulle kalla sig själva präktiga :-).

      Radera
  8. Så jäkla bra inlägg. Det ska vara lite fint att ha företag, helst flera. Men synar man dem hittar man många av det slag du pratar om. Det är fantastiska människor som driver företag och lyckas uppvisa vinster efter hårt slit.

    Skönt att du finns Micke.

    /B.L.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag var rädd att jag skulle reta mer än roa med denna text, för det är inte lätt att komma undan med att peka finger mot dem som pekar finger :-). Särskilt när jag inte producerar några exempel på poddar och bloggar, men det är inte mitt syfte att hänga ut någon, bara få dem att tänka ett varv till.

      Radera
  9. Man kan ju undra vart dessa personer ska ta vägen när deras avgångsvederlag eller arv har tagit slut? Bidragsparasiter? I min värld får man jobba för sitt uppehälle..., men så finns det inga "carpe diem"-skyltar i Snålgrisarnas bostad heller...

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Snålgrisarnas bostad" - borde det inte heta snålstian ;-)?

      Radera
  10. Skulle gärna leva på avgångsvederlag om det gick! Men skulle aldrig lyckas få till en fallskärm värd namnet! Så jag får väl knega som vanligt folk gör!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. På mitt sista lönejobb trodde jag att chefen skulle ge mig en slant för att han skulle slippa se mig, men nej då. Jag tvingades till och med att slava mig genom uppsägningstiden.

      Radera
    2. Det är sånt jag är mest rädd för! :-)

      Radera
  11. Åh de där präktiga körkortslösa människorna! Som tycker att det är självklart att alltid få skjuts kors & tvärs. Med motiveringen "du som ändå åker bil, du kan väl svänga förbi och hämta mig" vilket ofta innebär en omväg på nån mil eller två. Sen ska det gärna stannas och storhandlas i mataffären också för det gäller ju att passa på.
    Och gör man inte det så kan man beställa hem mat med matbilen. Den är så bekväm för den kommer precis när man vill (även om det innebär att samma matbil kör in på lokalgatan fyra gånger på en vardagskväll).

    /Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som att du borde tillverka en taxameter :-).

      Radera
  12. Det där med körkort och bil är ju inte gratis. Istället för att åka snålskjuts på andra, tänker jag såhär - till affären går jag eller tar bussen oftast med min "Dramaten". Ibland använder jag cykelkärran t ex när jag tar en tur till sopstationen. Senast jag flyttade anlitade jag en flyttfirma, dyrt javisst, men de pengarna tjänar jag in flera gånger om på att inte ha bil. Jag äter också vegetariskt. Det här gör jag för min egen skull, slipper äga en bil som kostar, samt att vegetariskt är både billigt och gott. Peka finger gör jag inte åt någon, det är fult. Kan inte påstå att mina val alltid har varit frivilliga, men i min värld rättar man mun efter matsäcken. Jag har utgått från mina egna behov, vilket jag tror att de där leka affärsföretagarna också har gjort. Om det nu resulterar i ett äkta miljöengagemang eller bara är ett spel för kulisserna, är svårt att veta.ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går också att lägga olika värdering i att peka finger. Jag springer ibland och handlar och tycker att det känns oerhört bra att trycka ner en femkilossäck potatis i ryggsäcken, runda alla bilar på parkeringen och ge mig av hemåt. Både för min egen ekonomi och hälsas skull, men jag skulle ljuga om jag förnekade att det också handlar om att visa omvärlden vad som är möjligt. Det jag vänder mig emot är kanske när själva fingerpekandet får ett egenvärde, när man intalar sig själv att man är lite finare för att man gör på ett visst sätt när det i själva verket handlar om att yttre omständigheter givit dessa möjligheter.

      Radera
  13. Oj, oj, oj.Jag säger som Tin-tin, bomber och granater! Jag tycker kanske att du borde rikta dig direkt till de berörda personligen, med tanke på hur störd du verkar vara över något. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det inte kapten Haddock som säger det där?

      Grejen är väl att jag samlat ihop flera irritationsmoment till en text och att olika personer gör olika mycket av störande beteenden. De som är helt hopplösa tycker jag inte att det är någon idé att adressera, dem ser jag som förlorade. Min ödmjuka förhoppning är att hela mänskligheten ska skärpa till sig lite grann, bara de läser mitt blogginlägg :-).

      Radera
  14. Tänkte inte att du pekade finger Sparo, utan de präktiga :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag med, men helt oskyldig är inte ens jag. Den som är fri från skuld twittrar första tweeten, som det heter på Twitter.

      Radera
  15. Spot on som vanligt. Det är lite samma sak med alla som gastar om att höja skatterna. De betalar vanligtvis väldigt lite skatt, har ofta inget arbete och vill helst fortsätta leva på alla andra.

    SvaraRadera
  16. Familjesocialismen är inte helt ovanlig den heller,,
    Lite kul när dom röstar mörkblått,,

    SvaraRadera
  17. Familjesocialism? För mig är begreppet nytt, men det kan säga mer om min inskränkta umgängeskrets än något annat. Umgås knappt ens med familjer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett annat ord på vad du till viss del tar upp här, vanligtvis maken som har ett välbetalt jobb eller firma som går bra, frun har en hobbyverksamhet i form av hästgård eller boutiq, affär några mil utanför tullarna under parollen:" man måste hjälpas åt i familjen", när det gäller att hjälpas åt i den större familjen inom landets gränser ser man hellre att folk får ta ett större ansvar och röstar mörkblått, därav socialismen eftersom dom lever efter den socialistiska grundtanken: någon annan betalar,, 😉
      Har stött på en del exempel genom åren och lett lite inombords åt skillnaden på vad dom säger och hur dom egentligen lever,,

      Radera
    2. Det där låter som ett rörigt liv. Tacka vet jag blanka valsedlar :-).

      Radera
  18. Alltså, det där fotot... tack för dagens skratt! :D :D :D

    SvaraRadera