torsdag 5 april 2018

Återbäring framför allt

Den här tiden på året är det bråttom att deklarera. Inte för att tiden håller på att rinna ut, det är nästan en månad kvar till deadline. Men för att få sin återbäring så fort det bara går. Jag ser två problem med detta:
  1. Man ska inte ha skatteåterbäring att fordra, för det betyder att man betalat in för mycket skatt. Det fanns en tid när det staten betalade bra ränta för att man lånade ut sina pengar, men det gör den inte längre. Så försök betala så lite det går, prelskatta inte mer än nödvändigt.
  1. Att deklarera är viktiga grejer, där finns pengar att spara och pengar att förlora. Alltså är det dumt att ge sig själv en extra tidspress. Det staten gör när den säger ”deklarera innan [då] så får du återbäringen [då]” är detsamma som när reklammakaren säger ”Slå till innan [då] så får du [något jävligt meningslöst du inte behöver] på köpet”. Det är som gjort för att man ska klanta till det, och har du så bråttom att få tillbaks dina utlånade pengar – låna inte ut dem (se punkt 1)!

Och alldeles för många ser skatteåterbäring som gratispengar när det i själva verket är precis tvärtom. De är en andel av de pengar du har förtjänat, du har bara lånat ut dem till en organisation som aldrig frågade dig om lov. Så när du får tillbaka dem, slarva inte bort dem igen. Har du klarat dig utan dem kan du lika gärna spara dem. Eller hellre faktiskt.

10 kommentarer:

  1. Det var tamejfan det "rättaste" jag läst sen jag konfirmerade mig!

    Word!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Då hoppas jag att du inte är 14 och konfirmerade dig i helgen :-).

      Radera
  2. Minns min tid som musiker på 80-talet då standardavdraget var " Inköp av Synkoper 1200:-. Fick igenom det varje gång.........

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Den varianten hade jag aldrig hört. Man tycker ju att om frågan väckts i Skatteverkets fikarum borde det funnits någon rytmintresserad hobbymusiker som hade kunnat ge en taktfull information.

      Radera
  3. Jo sannolikt, men att då retroaktivt beivra 50 pers X 20 år för detta avdrag med påföljande medial uppmärksamhet torde medföra ett icke önskvärt offentliggörande av kompetensnivån i myndigheten . Jag gissar att diskussionen närmast grasserat i fikarummet med tystnadsplikt som följd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det absolut ha varit, och sedan begravdes den i samma arkiv som hantverkarnas avdrag för ögonmått.

      Radera
  4. Någon på skatteverket borde ge ut en bok. Jag älskar bakom-kulisserna-historier. Alltså, det här inlägget är som en replika av de diskussioner vi har hemma vid köksbordet varje år. Typscen: Min man får betala 10 000. Jag får tillbaka 10 000 (eftersom jag extrainbetalar varje månad för att jag avskyr kvarskatt). Jag är nöjd. Man: "- Varför är du så nöjd? Det är ju dina pengar? Du får dem ju bara senare och går miste om att förränta dem på egen hand?" Jag: "...men det är ju så härligt att få tillbaka på skatten....". Man: "suck"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här går jag inte otippat helt på HerrEB:s linje :-).

      Radera
  5. Allt överskott styr man ju inte över själv, året kanske inte ser lika ut lönemässigt. En ungdom vet inte vad hen kommer att tjäna och väljer att betala full skatt för att gardera sig och inväntar förtjust återbäringen. Du gör förlustavdrag på aktier eller bostadsförsäljning..Sen tycker många människor att det hör till att få lite bonus en gång om året och man pratar om det i fikarummet och så..men i princip håller jag med dig..ligga så nära som möjligt och hellre få lite kvarskatt..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag har inte två månader med samma inkomst, men nog har jag ett hum efter året hur mycket som ska ut. Tills dess sparar jag dem hellre på mitt eget konto än på Skatteverkets :-).

      Radera