fredag 7 september 2018

Kastrullresan

Jag gillar att laga mat och gör det oftast två gånger om dagen. För ändamålet har jag ett välutrustat kök, men varierar inte utrustningen särskilt mycket. Jag skär råvarorna med en av två knivar, en vanlig kockkniv och en sågtandad, på en och samma skärbräda. Vidare har jag en favorit bland vispar, durkslag, bunkar och konservöppnare. När maten är färdig för tillagning använder jag alltid samma stekpanna och samma kastrull oavsett om jag ska koka pasta, ris, bulgur, matvete...

Where the magic happens...

Kanske är jag osedvanligt enformig, men jag tror att det här är rätt vanligt. De flesta hushåll har flera osthyvlar och slevar, för att inte tala om kastruller, men vi använder nästan alltid den vi använde senast.

Så när plötsligt ena handtaget till min favoritkastrull lossnade kunde jag ha konstaterat att den har gett mig många goda måltider sedan jag införskaffade den någon gång på nittiotalet och kastat den, eller kämpa emot utvecklingen. Det är en no-brainer för mig, klart att jag kämpar emot.


Första försöket – superlim! Jag har ganska goda erfarenhet av superlim. En hafsigt utförd lagning förlänger ofta livet på en trasig ägodel för lång tid framöver. Fast ibland funkar det inte alls och man är snart tillbaka på ruta 1 igen. I det här fallet fick jag både höra att limmet inte skulle hålla när kastrullen blir varm och att det riskerar att avge farliga gaser. Knappt att något av det fick en chans för limmet höll sämre än ett vallöfte. Andra försöket – genomgående bult:


Det tog skruv! Genom att borra hål i kastrullen, dra skruven rätt igenom och låsa fast den med en mutter på insidan är funktionen återigen på topp, redo för ännu ett par decenniers matlagning. Som bonus fick jag utföra en tyst protest mot slit- och slängsamhället samt odla min image som bakåtsträvande stofil.

14 kommentarer:

  1. Alltid härligt att kunna återanvända sina gamla saker och slippa köpa nytt. Det blir ett litet äventyr liksom :)

    Titeln får mig att tänka på den där Svenska serien som gick förut där en familj åkte ut från storstan för att sälja kastruller. Kanske skulle du kunna konstruera en sådan kastrull?

    Kronan till miljonen - för varje krona är början på en ny miljon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var den jag tänkte på när jag satte rubrik. Men nej, någon konstruktör är jag inte. Bara att laga denna kastrull var nära toppen av min förmåga.

      Radera
    2. När du tröttnat på alla matrester som ansamlats och hänger i gängor och mutter kanske du skulle kunna öppna lädret och spendera tjugo kronor på en begagnad kastrull i tex en återbruksbutik som drivs av några av de otaliga välgörenhetsorganisationerna som finns i Sverige.
      Vem vet, du kanske till och med kan få en gratis i utbyte att du som känd bloggare och komiker gör ett reportage med bilder från sagda butik? Om du har tur kanske t.o.m ett passande lock ingår.....
      Och du kommer att ses som god, och du kommer att träffa idel goda människor. Det är något att ha på CV:t det!

      Radera
    3. Jag har hittat en grej som heter diskborste. Använder man den ihop med diskmedel och varmt vatten blir inga matrester hängande. Fast den där återbruksbutiken där kastruller kostar 20 kr skulle jag gärna veta var den ligger för den dag det verkligen behövs. De jag har härikring har helt andra priser.

      Radera
  2. Att göra som du gör är en självklarhet i mina ögon. Har också räddat min favoritkastrull när den verkade totalslut. Men nu är den fin igen och fortsätter användas varje dag. Fick den i julklapp vid 15 års ålder då jag önskat "bra saker att ha som vuxen". Det var en väldigt bra önskan för många hakade på och jag fick det ena och det andra av föräldrar och far- och morföräldrar under åren 15-20, alltid nya och kvalitativa grejer dessutom. Det är husgeråd, elvisp, brödrost, strykjärn och porslin jag ännu använder. Har inte köpt sådant själv alls faktiskt, förutom en brödkniv, några saxar och glas, men knappt något annat trots mina 44 år! Hur många var/är så smart som tonåring som jag var? /Eva ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också kvar mycket sedan jag flyttade hemifrån vid 18 som fortfarande hänger med. Dock fick jag skänka bort en favoritkastrull när jag skaffade induktionshäll eftersom den inte var magnetisk i botten. Saknar den fortfarande.

      Radera
    2. Vad är fördelarna med induktionshäll? Har fortfarande spis med gjutjärnsplattor från -98. Kanske väljer jag en liknande när denna en dag ska bytas ut. /Eva

      Radera
    3. Fördelen är att det går så snabbt att värma/koka upp. Varje gång jag använder en keramikhäll hemma hos andra får jag för mig att den är trasig eftersom ingenting händer. Och så slipper man eftervärme, vilket borde innebära att elen används effektivare, men om sånt kan jag ingenting.

      Radera
  3. Du är inne på rätt spår avseende energin men krånglar till det.

    På de gamla hällarna så värmde du upp hällen först som i sin tur värmde kastrullen. Numera så värmer man upp kastrullbotten.

    Mindre massa som skall värmas upp = mindre energiåtgång


    Ps Med risk för att kritisera arbetet, men jag hade nog valt att ha skruvhuvudet i kastrullen och muttern utanför. Sedan avslutat med att såga/slipa av det överflödiga på skruven. DS

    /Thz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra förklaring!

      Jag ska försöka försvara mitt hantverkande även om det inte är lätt. Som möjligen framgår av övre bilden är skruvskallen infälld i handtaget. Hade jag vänt på skruven hade muttern inte gått att sätta så utan hade stuckit ut på utsidan, möjligen med en bricka innerst, för att kunna gänga den.

      Såga/slipa det överflödiga på skruven kommer jag nog att göra. Har bara inte orkat än.

      Radera
  4. Skulle vara intressant med ett inlägg om dina utgifter för dagligvaror utöver livsmedel. Alltså hygienartiklar, diskmedel, tvättmedel, plastfolie osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle bli ett kort inlägg :-). Jag har för enkelhetens skull buntat ihop det med mat och sammanlagt fått det till 663 kr i månaden: https://sparosverige.blogspot.com/2017/10/kan-ej-den-ena-far-nagon-annan-betala.html. Kanske mer nu, uträkningen är från 2015, men det kan vara lägre också.

      Plastfolie har jag inte köpt på decennier, jag kör engångspåsar från affärerna (som jag diskar och återanvänder: https://sparosverige.blogspot.com/2016/12/mina-sjukaste-sparknep.html). Tvål köper jag enbart fast, räcker länge och kostar nästan ingenting. En schampoflaska räcker fler år :-). Lite så ser det ut. Enda exemplet där jag inte köper billigaste tänkbara val är tandkräm eftersom jag lovat min tandhygienist att använda Sensodyne, men försöker köpa på mig när jag får mängdrabatt.

      Radera
  5. Underbara inlägg, precis som alltid!

    SvaraRadera