måndag 10 september 2018

Spara en tusing

Valet är över, nu vänder vi blad.

Så många påstår att de bara råkar göra av med exakt de pengar de tjänar. Inget fel i det, även om jag tycker att man åtminstone ska ha en buffert först. Men hur många har ingen möjlighet att spara en tusenlapp på kort tid? Några exempel:

Skippa en krogrunda

Eller något annat du verkligen inte behöver. En kapitalvara, en möbel...

Resor

Här finns flera handlingar som går att spara en tusenlapp på. Ta egen bil istället för att ta taxi (ja, då får man skippa ölen också, men det mår de flesta bara bättre av). Cykla till jobbet en månad och spar på så vis en månads busskort eller en bensintank.


Sälj sopor

Alla som inte är uteliggare har prylar till ett värde av tusen kronor som de inte använder och således inte behöver. Det är en cykel, en laptop, ett par skridskor eller slalompjäxor, en servis eller några mindre värdefulla saker som böcker, resväskor eller vad sjutton som helst.

Mat

Hur många utkörnings- eller hämtpizzor behövs för att komma upp i tusen kronor? Är man en familj är det 2-3 måltider. Ta er i kragen och laga mat själva! Och/eller spara tusenlappen på affären genom att skippa helfabrikat en månad, köp lite billigare kött och hoppa över det där som ingen behöver: kakor, bullar, chips, jordnötsringar, juice, läsk och mineralvatten. Eller handla exakt som tidigare, bara på en billigare butikskedja.


Jobba svart

Skulle jag givetvis aldrig göra, för det är ju olagligt, men hur lång tid skulle det ta att jobba ihop en tusenlapp på ett jobb som inte ens kräver att du kan något (måla staket, putsa fönster, städa, flytta)? Och så får man lite motion på kuppen också.

Alla spartips passar inte alla, men det här är också bara ett hafsigt urval. Gör flera av dem och du har hastigt och lustigt en femsiffrig buffert. Om du vill! Jag tycker att alla människor borde se till att ha en buffert för oförutsedda utgifter, och skulle åtminstone vilja slippa höra folk påstå att de inte kan spara en enda tusenlapp på något enda sätt. För det är väldigt få som verkligen inte kan det.

29 kommentarer:

  1. Det är en sak att svenne banan jobbar med skygglappar som affärsmodell i vardagen, men det som är extra beklämmande är medias uppbackning av nämnda världsbild (Dvs att det är synd om folket som kämpar och stretar, måste belåna sig för att kunna göra x y z och ”vänder på varenda krona”). Det totala ointresset för att sätta in vår enorma lyxtillvaro (gäller inte bara den elaka övre medelklassen utan alla - alla har fått det bättre de senaste hundra åren) i någon form av perspektiv. Och fölk älskar snyftreportagen om fattigpensionär och ensamstående fembarnsmamman, applicable på all. När jag tänker efter är jag nästan mer irriterad på dessa mediavinklingar än på svenne banan; hen har ju trots allt ett väldigt kort koncentrationsspann givet all social media hen måste hantera varje dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Illa såklart, men jag tycker nog att det är värre att de drabbade själva intalar sig att deras situation är hopplös. Det är ju ändå deras situation att ta ansvar för, medan medias ansvar är att sälja tvättmedelsannonser och lösnummer.

      Radera
    2. Hur kan en fembarnsmamma vara ensamstående? Jo, om pappan/papporna är döda. Men annars? Han/de måste betala underhåll och om de inte gör det av någon anledning så får mamman underhållsbidrag från FK. Men varför lämnar en man en kvinna helt ensam med fem barn? Hur ska hon få tid och ork att arbeta med så många barn? Och varför skaffade hon sig så många barn? Man bör idag, när garantin om livslång trohet i en relation är noll, akta sig som kvinna att föda för många barn och det med oberäkneliga män. Den frihet som kvinnor fått, dvs att som barnhavande kvinna kunna leva oberoende av en man, har ett pris. Som ensamstående blir det eventuellt svårare ekonomiskt, trots mer bidrag. Men framför allt blir det svårare att få hjälp i vardagen, eftersom man också förväntas arbeta heltid. Tycker det är knepigt det där med att barnafödande ses som så självklart bland många kvinnor, i synnerhet i den grupp där de inte sällan har låg utbildning eller ingen sådan alls, och blir helt beroende av mannen. När mannen är ur bilden tar samhället ofta, åtminstone delvis, den manlige försörjarens plats. Det här förundrades jag över redan som tonåring, hur det ens är möjligt att som kvinna bara bli med barn och så ordnar sig resten bara. Bostad och pengar verkar komma till en lättare, bara man ser till att bli gravid. /Eva

      Radera
    3. Rent tekniskt är man ensamstående även om man försöker finansiera sitt liv med underhållsbidrag. Att kvinnor i stor utsträckning är "gifta med staten" är dock ett jätteproblem på många olika sätt.

      Hur många barn man ska skaffa är ju lite svårt att ge ett generellt svar på :-). Så länge man gör det i en enda relation kan det faktiskt tänkas att man har en plan.

      Jag fastnar på en mening: "Men framför allt blir det svårare att få hjälp i vardagen, eftersom man också förväntas arbeta heltid."

      Förväntas av vem då? Även detta tycker jag är upp till föräldrarna. Personligen har jag svårare att förstå människor som skaffar barn och skyfflar in dem på dagis vid ett års ålder än de som tar hand om dem själva och väljer bort heltidsjobb.

      Radera
    4. @Eva

      Hmm, en mamma kan vara ensamstående för att hon stack från sin man och sen var han inte välkommen i barnens liv längre. Det kan bero på många olika saker och det enda mannen kan göra är att processa och åter processa och det kostar pengar, mycket pengar.

      Jag har gjort det, två gånger, de flesta av mina vänner undrade både hur jag klarade av det mentalt och hur jag hade råd.

      Jag har svårt att tycka synd om kvinnor i den här situationen utifrån min egen erfarenhet.

      Det är nog sannolikt lika vanligt med kvinnor som stänger ute fäder från sina barns liv som det finns män som skiter i sina barn.

      Fördelen för kvinnor är att samhället ställer upp för dem i den uppkomna situationen, männen får i stort klara sig själva.

      Radera
    5. Jag menar att en ensamstående mamma förväntas försörja sig och familjen så gott hon kan. Heltid förväntas av systemet, annars kan hon inte förväntas få bidrag som ska täcka det som lönen kanske inte räcker till. Naturligtvis kan hon välja att arbeta mindre än heltid, det kan ju varenda människa välja. Men då kan hon inte förvänta sig att samhället bidrar med det som eventuellt fattas. Det naturliga är förstås att en vuxen, åtminstone delvis, är hemma med (så många) barn, men idag är det väl få som tycker att de klarar av att prioritera det. Att ha tak över huvudet, basal mat och kläder på kroppen räcker inte nu för tiden. Det ska vara semestrar, mer prylar och utrymme för att "unna sig det lilla extra i vardagen". Inkomst- och eller bidragsmaximering tycker jag verkar vara svenska familjers främsta prioritet. Samtidigt säger många föräldrar att de vill vara hemma med barnen mer. Vill de? /Eva

      Radera
    6. Okej, då är jag med. Jag skulle föredra ett samhälle där familjer i större utsträckning fick ta hand om sina egna pengar och därmed lättare kunde välja att också ta hand om sina barn.

      Nej, det är få som idag tycker att de klarar av att prioritera det, för samhället är inte uppbyggt för personligt ansvar. Samhället är byggt så att vi lämnar större delen av våra pengar till myndigheterna, som sedan väljer vad de vill lägga dem på. På det sättet skaffar föräldrar som inte klarar av att försörja en stor familj fler barn än de som skulle göra det.

      Radera
    7. Haha, där lät som som en äkta KD-väljare! Inte moderat - de talar om val men de vill att du ska jobba jobba jobba! Kan möjjligen också tolkas sverigedemokratiskt - vissa borde kanske skaffa fler barn, andra absolut färre. Se det som ett skämt nu, vi har valhemliget och jag respekterar det. /Eva

      Radera
    8. Som jag var inne på häromdagen ser jag alla partier du nämner som socialdemokratiska. Lite olika twist på sin respektive socialdemokrati, men sossar lik förbannat, d v s låt staten ta hand om dina pengar så lovar staten att ta hand om ditt liv.

      Radera
  2. Är det inte tillåtet att jobba svart upp till nåt visst belopp? Jag menar, alla har väl hjälpt någon någongång med någonting och fått ett par hundra för besväret. Kan väl knappast vara skattepliktigt när man inte ens har egen firma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är mer än jag vet, och jag har ju egen firma. Men visst, i praktiken kan du ju absolut hjälpa någon och få ett par hundralappar kontant. De enda som känner till det är ju mottagare och givare. Ungefär lika riskfritt som det var att spela in ett blandband till en kompis - olagligt förvisso, men tror knappast att någon blivit dömd för det.

      Radera
    2. Verkar som att är beloppet under 1000 kr under ett år måste man inte betala arbetsgivaravgifter eller lämna kontrolluppgift som "köpare". "Säljaren" ska dock deklarera detta som inkomst och betala normal inkomstskatt på beloppet. Antar detta är något som deklareras i ganska exakt 0 % av fallen...

      Radera
    3. Tack för att du redde ut det! Men då är det alltså ändå inte skattefritt om man inte fuskar.

      En kreativ (men lika otillåten) lösning skulle vara att hitta någon släkting med så låga inkomster att han/hon inte behöver skatta som kan gå in som "bulvan". Gissar att de flesta 12-14-åringar går in under den kategorin.

      Radera
  3. Ska absolut jobba svart till våren :-)

    Blev chockad när jag fick tillbaka cykeln från verkstan och de hade bytt drivlina och bromsklossar för 2.000 kr!

    Arbetets del var rimliga 600 men riktiga överpriser på material, tex bromsklossar för 170 kr mot 41 på nätet.

    Har redan gjort research och kommer som sagt att byta själv nästa gång (i vår eller sommar) - svartjobb. Kostar långt under hälften och jag kommer att ha lärt mig något. Även lite specialverktyg för ett par hundra betalar sig direkt med marginal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, åt sig själv får man jobba hur mycket man vill utan att skatta. Än så länge, vi får väl se vad nästa regering säger :-).

      Radera
  4. Något har vi nog alla som det går att spara in på, eller öka inkomsten.
    Inkomstökning kan ju även vara att ta vara på naturens gratis produkter som bär,svamp mm.
    Fast det var ju en väldig tur att du inte påstod att man kunde dra ner på ostbågar. Jag var lite orolig när jag läste att de skulle dyka upp bland chips och jordnötsringar. För det hade ju varit en katastrof i Fattigbonddrängs annars så spartanska leverne ;)
    //Fattigbonddräng

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker man att ostbågar skapar ett sådant mervärde i livet att de är värda sina pengar (och att man inte MÅSTE har just dessa pengar till något annat) ska man naturligtvis inte dra in där.

      Det var lite det jag försökte visa genom att ge så många exempel, att det finns något för alla. Ditt förslag om att hämta gratis mat i naturen tror jag skulle gå att göra stordrift av för den som vill/orkar. Jag vet t ex folk som plockar hur mycket svamp som helst. Skulle säkert snabbt gå att byta/sälja till ett värde av tusen kronor. Det är ju också en lysande present, så då kan man spara in på vinflaskor och blomsterkvastar och istället leverera nyplockad, rensad svamp.

      Radera
  5. Din skojare! Nu har jag läst inlägget ordentligt.

    I helgen sparade jag rejäla summor:
    - Jag hade ingen helkväll på Stureplan vare sig fredag eller lördag, sparade säkert 5.000 kr med middag/taxi/alko.
    - Vidare gick jag faktiskt på loppis men utan att handla, sparade 500 kr.
    - Bara cola 25 kr till pizzan, sparade 40 kr på att inte ta en öl.
    Detta är bara saker som jag kom på direkt, men jag kommer bli mångmiljonär snabbt.

    Men allra bäst:
    I morse cyklade jag bakom bussen och sparade 31 kr, men hade jag cyklat bakom en taxi hade jag sparat 3-400 kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast med det resonemanget "sparar" du påhittade utgifter du ändå inte haft. Då kan du lika gärna tänka att du sparat hundra miljoner genom att inte spontanhandla ett flygplan.

      För att sparandet ska bli på riktigt måste det ställas i relation till vad du hade tänkt att göra eller vanligtvis gör.

      Radera
  6. Jag tycker det är väldigt svårt att få till det där med "svartjobb", då folk helst vill man hjälper till gratis. En kusin till mig berättade att han hade tänkt tjäna lite extra på att hjälpa folk i grannskapet med enklare saker typ gräsklippning, lövräfsning, hundpass, målning etc men de ville han i princip skulle jobba gratis. Han hade satt minimilön 100 kr i timmen vilket jag tycker är helt rimligt, men inte många ville betala detta för att klippa en häck. Snålhetens baksida. Man gör det hellre själv eller struntar i det istället för att betala för det. Bra för oss Snålgrisar, dåligt för de som vill tjäna en liten slant.

    Vad anser du är rimligt timpris för ett väl utfört jobb inom t.ex. målning, gräsklippning, rabattrensande, fasadskrubbande etc?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår vad du menar, jag föredrar också när folk jobbar gratis åt mig :-). Själv blev jag nyligen tillfrågad om jag kunde korrekturläsa en bok. Jag svarade att jag tyvärr hade för mycket att göra, så jag hänvisade författaren till en annan person jag har stort förtroende för, men fick då svaret att "Nej, hon vill säkert ha betalt". Ja, tänkte jag, utan att upplysa honom om att inte heller jag hade jobbat gratis.

      Himla svårt att säga någon siffra. En väsentlig parameter tycker jag är tid. Kan han göra det när han vill under nästkommande två månader och vid behov dela upp jobbet kanske han kan sätta en lägre prislapp än om jobbet måste vara utfört snabbt. Under hundringen tycker jag är orimligt i alla lägen när det handlar om jobb.

      Radera
  7. För att äntligen knyta an till ämnet här så finns det en sak som sällan tas upp. Det finns folk som själva anser att de lätt kan spara en tusenlapp eller mycket mer än så, men som av moraliska skäl inte gör det. Det anses bland vissa som fult att lägga på hög och särskilt fint och gott att "inte vara snål". Vissa tycker tydligen att de tjänar sina pengar med sådan lätthet, att de anser sig vara snåla om de sparar dem.

    I denna kategori ingår i stort sett alla jag känner eller känt i hela mitt liv. De kan faktiskt lätt spara men så fort de gör det, får de dåligt samvete och vill handla för dem. En köpte en husbil, en annan en extra motorcykel och en ny bil och andra handlar ständigt överdrivet med matvaror som slutligen hamnar i soporna eller kläder som förblir i garderoben. Att uppfattas som snål verkar vara något ytterst skamligt. Men bara om man är snål mot sig själv... Därför är mitt relativt sparsamma leverne utsatt för ett ständigt underliggande hån. I ALLA mina bekantskaper jag någonsin haft under livets gång, har hånet dykt upp och ofta säger jag upp bekantskapen och då uteslutande just på grund av detta hån, till folks överraskning och skam. Allt detta trots att jag aldrig talar om pengar och sparande och inte pådyvlar någon min livsstil. Är det synd om mig nu? Inte det minsta! /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sådana människor finns inte i mitt liv :-). "Att inte vara snål" är en sak, men det betyder ju inte att man behöver strö pengar omkring sig för att hålla upp fasaden. Att köpa kapitalvaror man inte behöver eller mat som till slut kastas är inte eftersträvansvärt på något enda sätt i min värld.

      Jag tycker att du gör helt rätt i att spola människor som inte kan låta andra leva som de vill. Man kan ha åsikter och förslag, men utstuderat hån kan man glatt införa nolltolerans emot.

      Radera
  8. 3000kr på att vara röstmottagare i går. Väldigt nöjd med mig själv. 15 timmars jobb men det var rätt kul.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt okej. Kan också tänka mig att man får träffa och prata med människor man aldrig annars har någon kontakt med, och sånt är intressant.

      Radera
  9. Min grabb som är i slutet på tonåren har börjat jobba. Han har gjort en budget och fördelar i tre korgar: långsiktigt, boende och bil. Mitt "krav" på honom är just 1000 kr långsiktigt, sen får han supa upp pengarna om han vill. Men med några lätta räkneexempel så ser han kraften i ränta-på-ränta. Borde vara obligatoriskt i skolan. Fast då dör väl hela cafelatteindustrin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många idiotmarknader skulle försvinna om fler lärde sina barn pengars värde och hur de fungerar.

      Radera
  10. Det är knappast spartips det är brist på idag. Det handlar istället om det här med många människors oförmåga att skjuta upp belöning till en framtid, istället för omedelbar belöning. Ngt jag avser lära mina barn.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det, men jag tror att en del med dålig ekonomi verkligen lyckas intala sig själva att de varken har skuld i det eller möjlighet att ändra på situationen.

      Radera