lördag 3 november 2018

Influencer – 2000-talets prostituerade?

Att inflytelserika personer får betalt för att marknadsföra all möjlig skit är inget nytt. Det är därför man tar in kändisar i reklamkampanjer. Men även om jag tycker att det är sjukt ifall någon köper de c:a 100 produkter Zlatan gjort reklam för den senaste månaden bara för att Zlatan kommit med förslaget fattar jag mekanismerna.


Men den här titeln influencer övergår mitt förstånd. Nu snackar vi alltså om människor vars jobb är att marknadsföra olika produkter och få betalt för att låtsas tycka att de är bra. Givetvis säger de sig ha hög etik och rekommenderar bara produkter de själva använt och uppskattat, men det är såklart rent nonsens. Jag tror säkert att en del av dem har någon slags moral och undviker att marknadsföra något de tycker är direkt skadligt för konsumenter, samhälle eller miljö. Men i slutändan står man sig själv närmast.

Komikern Charlie Häckner var med i Änglagård. Han hade ett skämt om att när Colin Nutley sedan ringde upp och frågade om han ville vara med i en reklamfilm sa Häckner att det inte gick.
- Jag har mitt rykte att tänka på. Jag kan inte sälja mig på det sättet nu när jag är seriös aktör.
- Det tar en dag och du får trettiotusen.
- När ska vi filma, Colin?!
Jag klandrar inte influencers (jag känner mig lite smutsig bara av att skriva ordet) för att de följer pengarna. Dem jag klandrar är konsumenter som följer influencers. Många av dessa konsumtionsmegafoner har tiotusentals, i vissa fall hundratusentals följare på Instagram och Youtube där de tipsar om kläder, krämer och lunchhak med en sak gemensamt, att influencern fått betalt för att säga bra saker om dem.


Kanske gör de det på ett underhållande sätt. Jag tillhör aldrig målgruppen, och – om jag ska vara snäll – det märks. Något meningslösare än att se ett överbetalt våp rapa upp floskler om en produkt hon har fått gratis ihop med en bunt sedlar, men som hon föreslår andra att köpa kan jag nästan inte tänka mig.

31 kommentarer:

  1. Oerhört intressant ämne och något vi skulle kunna utveckla hur långt som helst. Men i grund och botten handlar det om att vissa (vi som bloggar om ekonomi exempelvis) har knäckt koden och andra har inte gjort det. Har man knäckt koden struntar man högaktningsfullt i vem som presenterar vad. Tyvärr är det en stor grupp människor som inte gjort det och som känner sig mer fulländade om de har på sig ett par Zlatan-kallingar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det är där gränsen går knäckte jag koden vid födseln. Zlatan var inte igång då och tror inte ens att Börje Salming börjat sälja kalsonger, men principen av att köpa kändisars smak har alltid känts helt galen för mig. "Känt folk röker Kent" - men är de inte godast gör inte jag det :-).

      Radera
  2. Att detta larv pågår är kanske inte förvånande men likväl tragiskt. P3 som inte gör många rätt i övrigt hade skapat en falsk pr-byrå och frågat 50 stora influencers om de kunde göra politisk reklam inför valet. 15 sa ja direkt, ytterligare 4 sa ja men att de måste kunna stå bakom åsikterna de fick pengar för att berätta. Ändå överraskade att det bara var 19 av 50 som kunde tänka sig göra det.

    Nu finns även influencer som gymnasieprogram https://www.gymnasium.se/yrkesguiden/influencer-11937
    kan vara det sista tecknet på undergången.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även en blind radiokanal hittar ett korn :-). Jag minns när en fejkad lobbygrupp frågade en samling debattörer om de ville skriva på ett upprop för EMU, som förutom att organisationen som gjort det inte fanns på riktigt innehöll ett helt gäng med faktafel. Ingen hade problem med faktafelen bara de fick pengar för att skriva på. Särskilt minns jag Theodor Kalifatides som inte ens vill läsa eller höra vad han skrev på, han var bara intresserad av pengarna.

      Och hur pengar var det då? Jo, Kalifatides, Stig-Björn Ljunggren och en samling kändisar sålde sina själar för 5000 kr: https://www.expressen.se/nyheter/de-skrev-pa---utan-koll/

      Bara förslaget att utbilda sig till influencer är sjukt, men lyckligtvis var det inte riktigt så illa. Som jag förstår det uppmanar de folk som vill bli influencers att gå samhällsvetenskapligt program med medieinriktning, och den kanske funkar för riktiga jobb också.

      Radera
    2. Nu kom ett sånt där ögonblick då något man trott på visade sig vara en lögn. Här har jag gått och haft så stora tankar om Kalifatides sen hans trevliga sommarprogram för några år sen och så får man reda på detta! Han är dock grek så kan ju fatta om han gillade euron när den kom... Hedrar dock P. Roberto att han ville ha det på papper för att kunna komma ihåg att betala skatt. Kul artikel!
      Thoren är dom som kommit mest i rampljuset för sin influencer kurs och det är möjligt att det finns någon form av synergi att göra mellan influencer och pr men tror huvudsyftet är att locka elever dit med skolpengen.
      Apropå gårdagens inlägg med ADHD ökning och mkt skärmtid. Thoren ligger i framkant med nya idrottskurser, kommer bli bra det här....

      https://affarsgymnasiet.se/e-sportutbildning-pa-thoren-business-school/

      Radera
    3. För mig är Kalifatides liktydigt med mannen som sålde sig fullständigt och för rätt lite pengar. Den stämpeln skulle han inte kunna tvätta bort om han så blev 200 år.

      Paolo känns som att han har vuxit sedan dess. T ex kan jag inte tänka mig att han fortfarande kallar sig socialdemokrat. Bara en sån sak :-)!

      Jag känner mig bara för gammal när jag ska försöka förstå e-sport. En gång i världen ville jag bli riktigt bra på schack (även om jag nog redan från start insåg att det inte fanns pengar i det). Egentligen ser jag ingen skillnad, även om jag nog skulle bli gladare ifall min son skulle vilja lära sig schack en counterstrike.

      Radera
  3. Varför klandrar du följarna men inte de influencers som ju är i styrkepositionen här, blir ledarna och utgör förebilder? Borde inte dessa ha betydligt mer ansvar? Eller menar du att man inte kan beskylla någon för att vara girig, eftersom "i slutändan står man sig själv närmast"? Är i så fall girigheten finare än att att vilja köpa produkter för att fylla sitt behov av att höra till? Girigheten blir ju då en förutsättning för att andra ges tillfälle att fylla behovet på ett icke hållbart sätt. (Icke hållbart eftersom det ju inte hjälper i längden.)

    Micke, du verkar gärna vilja utsäkta allt beteende som handlar om girighet eftersom det verkar ingå i din syn på vad människans natur är. Är du helt stängd för att det finns människor vars natur är inriktad på självdestruktion istället för självbevarelse? Båda beteendena är i grunden ruttna drivkrafter eftersom båda bidrar till förstörelse. Den ena förstör i första hand sig själv, den andre förstör för andra men då i förlängningen även för sig själv. Det bara inte märks förrän kanske långt efteråt. Tänker i långa perspektiv här. /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, jag klandrar väl dem också, men deras roll är mer begriplig. Kan man tjäna pengar (i vissa fall stora sådana) genom att testa grejer och tjänster och synliggöra dem för sina fans är det nog ibland svårt att låta bli. Att följa och låta sig manipuleras av en sådan person hittar jag inget försvar för.

      Ja, till stor del har vi nog olika syn på girighet. Den finns naturligt i oss alla och jag ser inga skäl att automatiskt trycka ner den. Inget skäl att hylla den okritiskt heller såklart.

      Radera
  4. Hur är det med dig själv som influencer? Förutsatt tillräckligt stort intresse från allmänheten skulle du kunna sälja dig själv och till vad? Skulle vara kul med ett sådant blogginlägg! ;) Själv är jag villig att ställa upp på det mesta för lite pengar. Inga problem med att promotera allt möjligt. Har undersökt möjligheten med reklamfoliering av bilen men tydligen måste man ha en tillräckligt fin bil och köra den tillräckligt mycket i relevanat områden. :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar väl om en balansgång mellan nytta och avkastning. Bra grejer har jag gett reklamutrymme här på bloggen, utan att någon gång ta en enda krona för det. Mellanskiktet, sånt som är lite vettigt, men som inte gett mig ett mervärde, skulle jag kunna marknadsföra om jag får något tillbaka (pengar eller reklam). Antar att din jakt på reklamfoliering av bilen hamnar där. Sedan den tredje gruppen, sånt jag tycker bara är dåligt. Det skulle jag inte marknadsföra oavsett. Tror jag, men om någon med en hemsida där de promotar skit vill ge mig en miljon skulle jag lyssna, såvida de inte säljer knark, cigaretter eller schlager.

      Radera
    2. Jag är av samma åsikt. Gör gärna gratisreklam för saker jag gillar men någonstans finns det en gräns när jag inte kan köpas för saker jag avskyr. Angående Zlatan fick han väl problem när han inte ville spela i skorna han promotade har jag för mig. Han verkar dessutom så ivrig att han till och med ställer upp på saker som hotar framtida intjäning som influencer. Tänker på hans samarbete med Dressmann. Detta borde göra mer skada än nytta tycker jag. Får se vad som händer när kontrakten sinar vad han kommer ställa upp på. Misstänker att ribban kommer sänkas ytterligare...

      Radera
    3. Jag har dålig koll på Zlatan eftersom jag är otroligt ointresserad av hans två verksamheter fotboll och reklam, men för mig känns det som att han inser att det här är sista tiden (kanske t o m sista året) som han är känd som fotbollsspelare istället för den klart sämre säljande titeln f d fotbollsspelare. Så nu jävlar har han bestämt sig för att dra in så mycket pengar det bara går.

      Radera
  5. Underbara Clara och Jonna Jinton är ju influencer var och en på sitt sätt. Kan tycka att de här tjejerna trots allt är väldigt duktiga som har skapat sig ett levebröd genom att blogga och samtidigt ha en del reklam på sina sidor utan att vara helt sålda.
    Själv är jag numera kärringen mot strömmen och promotar ingenting, snarare motar, ett sånt beteende kommer med åren, ingen smartphone eller sociala medier. Dessutom får ordet influencer mig att tänka på influensa./ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jintons blogg har jag varit inne på. Clara har jag nog bara läst någon debattartikel av och upplevde henne som (och nu ska jag vara snäll igen) inte så intellektuellt avancerad :-). Men visst, kan de hålla på med vad de vill och tjäna pengar på köpet, så varför inte. Hur långt ifrån skräckexemplen jag tänker på de är vet jag ingenting om.

      Radera
    2. Vad gäller Jonna Jinton så marknadsför hon sin egen konst, sina egna skapade smycken, sina egna skapade ljud och bilder.
      Är det skit, är det hon skapar sånt som konsumeras och sen glöms bort ungefär som kinaplast i miljon- och miljardupplagor? Ja kanske det, men hon verkar iallafall göra det bästa hon klarar av att göra.
      Jo, vid något enstaka tillfälle har hon haft s.k. samarbete, tänker tex på ett bilföretag som lånade ut några bilar till henne under någon vecka och nog även betalade mot att hon tog bilder och publicerade på sin blogg. Hon fick rätt mycket kritik för det upplägget av sina trogna läsare och vad jag sett så verkar hon avstå från sådant efter den händelsen.

      Det verkar som om Jonna numera driver ett mindre företag med anställda som helt enkelt producerar och säljer unika konstnärsvaror som kunderna är villiga att betala för. Och som hon promotar i sociala medier, på dina egna kanaler/sidor. Om hon rapar floskler och får betalt för det hon skapar är väl upp till var och en att avgöra (Sparo?), men i Jonnas fall hur tycker ni att hon ska göra? Sitta som en tyst husmus och vänta på att "bli upptäckt" av någon, eller kanske kan hon kamma sig och börja jobba som anställd "som alla andra"?

      Radera
    3. Tycker att både Jonna och Clara är duktiga som jag skriver här ovan. Det är väl ytterst ett fåtal som når upp till att vara intellektuella även bland ekonomiska bloggar. En och en annan stöter man på i kommentarsfälten som för resonemang som når upp till en sån nivå att man kan kalla det intellektuellt. Men vad vet jag som absolut inte är intellektuell, jag bara övar mig i skrift.:-) ME

      Radera
    4. Att marknadsföra sin egen konst är i min bok ungefär motsatsen till att vara influencer.

      Och jag är inte motståndare till reklam. Helt okej att marknadsföra saker på sin plattform. Det är när hela plattformen går ut på att lura på folk saker man fått betalt för att marknadsföra som det blir fånigt. Och när jag skrev att jag varit inne på Jintons blogg menar jag just det, att jag varit där kanske en minut och vänt. Det var därför jag inte ville uttala mig om den, och det har inte ändrat sig de senaste två timmarna. Det känns som att "Anonym 14.07" (tänk vad jag önskar att kommentatorerna kunde kalla sig något) skriver in en massa kritik mot Jinton i vad jag skrivit, vilket faktiskt är helt fel.

      Radera
  6. Jag var helt säker på att influencer var en medicinsk term för influensa i pluralis, tills jag läste denna konversation och blev upplyst. Dock kan jag skönja likheter mellan såväl fågel som svininfluensa med det tillstånd man hamnar i då man läser texter av en influencer, speciellt febertoppar och skakningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är influensor, men jag håller med om att det finns likheter. Bägge känns bra att undvika.

      Radera
  7. Grejen är väl att det är svårt att nå fram i dagens samhälle. Man måste koppla nya grepp för att nå fram till sina kunder. Genom att då gå via de som har en kanal till följare så ...

    Det roliga i det är att jag tjänar en del pengar på bloggen, men näsan inga kommer från att de som är intresserade av läsarna där. Nope, de vill att min blogg ger dem ökad status i Googles sökalgoritmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De nya greppen fattar jag. Det jag inte riktigt förstår är varför någon väljer att följa en bloggare/vloggare/youtuber... vars främsta budskap är "köp de här grejerna jag får betalt för att marknadsföra".

      Där känns det inte som att du är, och om du vill pusha för något (och få betalt) medan du försöker få tittare/läsare att tänka på den kunskap du också förmedlar ser jag inga problem. Men när marknadsföring blir hela grejen är det ju som att spela in en dag på TV4 och så spola förbi de korta programinslagen mellan reklamsjoken.

      Radera
    2. Jag är med. I amerikat finns det rena shopingkanaler. Vackra kvinnor som berättar för andra kvinnor (kanske en och annan man, men ...) vad som går att köpa till minsta möjliga insats. Du behöver inte gå till affären, inte välja, inte fundera på nyttan. Allt är klart. Det är bara dina pengar du behöver avstå, resten fixar de.

      Radera
    3. Vad hände egentligen med TV-shop?! Där stod folk så där i typ tio minuter och lovordade något multiverktyg.
      - Nu kan den väl ändå inget mer?
      - Jooooo, den kan hacka också!
      - VA? Är det sant?! Otroligt!!!

      Radera
    4. TV-shop sålde ju sina egna prylar. Det jag tänker på är typ Youtubers - dina influencers - med miljoner följare som inte gör något annat än erbjuder en show om dagen med saker du kan köpa.

      Radera
    5. Jag fattar. Kom bara att tänka på detta fenomen som hade ett visst underhållningsvärde i hur exalterade de blev över någon jävla osthyvel. De inlägg jag sett med svenska youtubers som berättar om någon fantastisk app de "hittat" har bara varit beklämmande.

      Radera
  8. Är det någon skillnad på så kallade journalister och influencers, vad detta beträffar? Förutom att journalister är sämre betalda och bidragstagare åt vänster. Hur ser du på din egen roll, du skriver ju åt andra?
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser stora skillnader mellan journalister och influencers.

      Bra fråga, jag har utan att tveka skrivit reklamtexter för blancolångivare och snusfabrikanter. Kanske verkar det dubbelmoraliskt, men när jag inte gör det under eget namn tycker jag att det blir en annan grej. Jag lånar ut min penna, inte mitt rykte.

      Radera
  9. Minns en kul grej för många år sedan. Det begav sig att mina tre brorsöner sov över en gång (en gång av många får tilläggas) när vi organiserade oss för sänggående halvt avklädda i olika stadier av pyjamaspåklädning och jag var upptagen med tandborstningsteknik med femåringen så utbrister nio och elvaåringen "farbror putte! Du har ju björn Borg kalsonger!"
    I mitt försvar måste jag tillägga att jag önskar mig i julklapp underkläder och strumpor endast (numera önskar jag mig bara aktier som folk ska köpa till sig själva, de ska dock kunna visa upp via bankapp och motivera varför just det företaget)

    I varje fall så svarade jag de "är jag en annorlunda människa nu för att jag har dyra kalsonger?" de viskade sinsemellan och sen sade de att jag nog var samma person. "så då hade jag nog varit dum i huvudet om jag hade köpt svindyra kalsonger istället för billiga?"
    De berättar denne historien än idag ;)

    /putte

    SvaraRadera
  10. Vad är det för värld där barn runt tio ens vet vilka kalsongmärken som är dyra? Jaja, bra att de åtminstone verkade ha en balanserad syn.

    Jag tror faktiskt att jag också har ett par Björn Borg-kalsonger, men jag har garanterat fått dem och de är förmodligen från tiden då Borg fortfarande spelade tennis :-).

    SvaraRadera
  11. Jag tänker inte så. Tänker att aha, de har hittat en grej och tjäna pengar på, intressant, hur gör de, finns det något jag kan plocka av för att själv tjäna pengar på det jag säljer?

    Sen analyerar jag vad jag tycker de gör bra eller mindre bra.
    Om det verkar säljande eller inte, om jag skulle kunna göra det bättre..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst, jag kan roas och fascineras av de mest idiotiska fenomens överlevnadsförmåga, men ibland orkar jag bara skaka på huvudet.

      Radera