torsdag 6 december 2018

Abonnemangskunskaper

I veckans avsnitt av Charlie & Mathias podd På riktigt pratades om hur man skulle kunna sänka sina abonnemangskostnader.


Det finns säkert flera sätt att gå tillväga där, men en fråga jag aldrig hört förut är hur man ska kunna veta vad man har för abonnemang om man inte, som Charlie Söderbergs pappa, fört kassaböcker över alla inköp i decennier. Själv har jag fem abonnemang: mobiltelefoni, internet, webbhotell, webbdomän och hushållsel. Om jag räknar in andra utgifter som går att flytta har jag en bank med betalkort, och försäkring på hem och bil. Totalt blir det åtta löpande utgifter.

Jag misstänker att jag i vanlig ordning ligger under snittet, men även om man skulle ha lyckats skaffa dubbelt så många så blir det sexton stycken. Ska man inte komma ihåg sexton företag som man regelbundet betalar pengar till? Herregud, jag kan fler decimaler på Pi än så och jag är inte Rain Man!


Få människor har pappa Söderbergs koll på räkningar från 1970-talet, men är det inte ganska normalt att sätta in betalda räkningar i en pärm? I företaget är jag enligt lag skyldig att göra det, men privat har jag en bankpärm, en bilpärm osv. Har inte alla det? Eller åtminstone en pärm märkt ”Räkningar” där man sätter in alla fakturor i datumordning och sparar i alla fall ett år?

Dessutom skulle jag lite förenklat vilja föreslå att om man inte är dement har man för många abonnemang ifall man inte kommer ihåg dem.

63 kommentarer:

  1. Sätta in räkningar i en pärm? Det slutade jag med när bankboken försvann. Allt finns ju på det där internetet. Antingen i Kivra, hos leverantören eller i internetbanken.

    Men det verkar ju vara ett utbrett mode att inte ha koll, så you got a point. Som att inte ha koll på elbolag, vilket som är billigast för stunden. Sparade in en bättre middag till en kollega genom att hen använde en populär elbytessite på nätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bankböckerna försvann långt innan internet dök upp, men jag fattar hur du menar.

      Min internetbank har rätt dålig och kort historik, så som företagare tror jag inte att man kommer undan med det. Men även om skulle jag vilja ha kopiorna själv. Inte nödvändigtvis på papper, men en åtminstone på en säkerhetskopierad hårddisk.

      Tack för att jag fick min världsbild uppgraderad!

      Radera
    2. Nä, jag tänkte till den privata ekonomin. Till firman är det analog pärm och papper som gäller även här hemma.

      Radera
    3. Förmodligen kan man komma undan en del papper där med, men när jag lärde mig redovisning fanns det knappt datorer så det var aldrig ett alternativ, och nu vågar jag inte ändra något.

      Radera
    4. bankboken lever här. jag har ett konto i färs och frosta som jag inte kan avsluta utan att de makulerar den fysiska bankboken. pengarna lyckades jag flytta, men kontot lever kvar.
      senaste aktiviteten i boken var i mitten på 90-talet och efter det fick jag kontoutdrag en gång om åren med nån krona ränta. förra året när jag flyttade den lilla summan till ett annat konto fick jag plötsligt ett brev om kundkännedom som jag skulle fylla i. undrar om jag postade det egentligen? :-)

      Radera
    5. Det där låter hur skumt som helst. Själv har jag inte sett en bankbok sedan 80-talet. Haft SHB och SEB sedan dess.

      Radera
    6. låter otroligt men det är sant. jag har ca 8 mil enkel väg till just den banken så det är ju inget prioriterat ärende om man säger så

      Radera
    7. Jag tror dig, bara märkligt.

      Radera
  2. Jag får ju inga pappersfakturor längre att sätta in i pärmar. De kommer ju alla elektroniskt och jag tänker då inte skriva ut dem bara för att kunna sätta in dem i en pärm. Så nej, det gör jag inte längre. MEN, jag har stenkoll på vilka abonnemang vi har i familjen. Allt annat vore konstigt.

    Detta är min första kommentar här och jag vill passa på att tacka för en väldigt bra blogg.

    R, originalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och även om man inte skulle klara att memorera abonnemangen går det ju att ta ett vanligt papper (eller elektroniskt kalkylblad) där man skriver upp dem. Undrar hur man tänker om man inte tycker att den kollen är nödvändig.

      Radera
  3. Nu är jag snurrig... Ovan kommentar var ju inte alls min första på denna blogg. Jag får skärpa till mig ;-) Men tacket för den braiga bloggen kvarstår.

    R, originalet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte väl det, såvida det inte finns två original-R. Tack, hur som helst!

      Radera
  4. Körde ett bra tag på pärm för alla fakturor, men med med e-fakturor och förbättringar på företagens IT-avdelningar så är det ganska smidigt att kolla igenom historiken, iallafall på de flesta av mina månatliga utgifter.

    Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla sätt är bra utom de dåliga. Jag är inte motståndare till IT, men kämpar hårt mot att slippa e-fakturor (https://sparosverige.blogspot.com/2016/06/kan-sjalv.html). Bara systemet funkar så att man själv har koll.

      Radera
  5. Appen Tink hjälper mig att hålla koll på alla utgifter inklusive abonnemang. Vissa abonnemang är ju så sneaky att det inte kommer fakturor utan det dras bara på plastakortet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett abonnemang som drar pengar utan att ens avisera det skulle jag överväga att avsluta. Det är FÖR sneaky för mig.

      Här kommer ett avslöjande. Trots att jag aldrig använt Tink (är ju inte mycket för såna däringa appar) har jag skrivit en recension av den för kunds räkning, så jag har ett hyfsat hum om hur den funkar :-).

      Radera
    2. Hehe. Tink är rätt gött att hålla koll på vad som går ut och få koll. Under 2017 spenderade vi ungefär 100 000 kr på utgifter som var lägre än 100 kr. Hur är det möjligt? Tink gav insikten...

      Radera
    3. Jag undrar mest hur det är möjligt att samla ihop över tusen utgifter på ett år. Jag blir matt bara jag tänker på det :-).

      Radera
    4. 2x utelunch varje dag, småhandling varje dag, fikor, tanke away kaffe, godis you name it. Kortet glödde...

      Radera
    5. Mitt spartips får bli en kaffebryggare hemma. De billigaste kostar en hundring :-).

      Radera
  6. Det där med att sätta in fakturor i pärm håller mina föräldrar på med också. Där finns pärmar från 60-talet med räkningar. Indoktrinerad som man blir, gjorde jag likadant när jag flyttade hemifrån. Dock bytte jag ut pärm mot plastpåse. När jag sedan flyttade ut från mitt studentrum hade jag 6 plastpåsar proppfulla med papper jag aldrig tittat på. Sedan dess har alla räkningar åkt rätt ner i pappersåtervinningen (efter jag betalt dem såklart). Har aldrig haft något behov av att behålla en kopia heller. Numera ser jag till att få alla räkningar elektroniskt så kopior sparas automatiskt, men jag har fortfarande inget behov av det.

    Jag avskyr abonnemang och är nog också under snittet: telefon, el, elnät, hemförsäkring, bilförsäkring. Sen har jag hyra och fordonsskatt men det kan man ju inte göra så mycket med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill inte underkänna andras system, men jag förstår varken hur man kan spara femtio år gamla räkningar (varför då liksom?!) eller pula ner färska fakturor i en plastpåse. Varför inte ha en pärm, men hela tiden slänga förrförra årets papper?

      Ja, hyra och fordonsskatt är dåligt konkurrensutsatta :-).

      Radera
  7. Är det bara gamlingar (och jag) som kör med autogiro? Har knappt betalat en räkning på tolv år.

    Sparar dock fakturor länge, de riktigt gamla för att det kan vara kul att se skillnader. Elförbrukningen är 25% lägre nu än för tjugo år sedan. Kontoutdragen från tidigt 00-tal avslöjar en del om livet som förflutit, kan vara ett substitut för folk som inte skriver dagbok.

    Att inte ha koll på abbonemang, ja där behöver man inte gå längre än till den närmaste familjen. Sådant där bevisar ju bara att folk har mer pengar än de kan hantera och att man gör livet för rörigt för sig. Pengarna/livsenergin slösas bort på meningslösheter, ja förvaltning är inte den mänskliga naturens bästa gren. Det kräver mer än att leva efter djuriska instinkter och att höja sig över den nivån kan bli ansträngande... /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, åtminstone har jag fått uppfattningen att autogiroanvändarna är många. Själv gillar jag det inte alls. Jag vill själv välja när och till vem jag ska betala.

      Jag har också sparat första lönespecen, första månadsavgiften till bostadsrättsföreningen och liknande, men inte alla sedan dess. Att använda kontoutdrag som dagbok låter torftigt.

      Det är ju det värsta som finns (okej, kanske inte allra värsta) att behöva leta efter uppgifter man vet att man borde lagt ett par sekunder på att bevara. Jag gör likadant på exempelvis renoveringskostnader och kan på nolltid ta fram uppgifter om färgen (inklusive numret på färgnyansen) jag använde när jag målade dörrposten i badrummet osv.

      Radera
    2. Välja när och till vem betala...har man så mycket val när räkningen väl kommit? Abbonemangen går ju på tills du säger upp dem. Det man får kolla med jämna mellanrum är att det inte dragits dubbelt eller fel summa. Har varit med om båda felen, men de är sällsynta!

      Du menar alltså att man tappar kontroll med autogiro? Man kan ju faktiskt ringa banken och stoppa en utbetalning, de har ju inget egenintresse här vad jag kan se. /Eva

      Radera
    3. Nej, man har inget val, men när jag bestämmer hur mycket pengar jag ska ha på ett visst konto gör jag det utifrån vad jag vet kommer in och ut den närmaste tiden. Ett autogiro (särskilt ett felaktigt) förstör min plan och vips så kanske det inte finns pengar för att täcka räkningarna.

      Jag säger inte att det inte går att ha kontroll ändå, men för mig är det ett onödigt hinder.

      Radera
  8. Hade inte koll förens ett tag på räkningarna men har nu och våra fasta utgifter är ca 12500. Spar inga räkningar i pärmar. Kanske vore bra? Vill ha så lite papper o sånt som möjligt..

    För lilla företaget räknar jag ihop allt vid deklarationsdags. Fattar inte kassaböcker o sånt. Men enligt kompis ska det räcka o ha kvitton via izettle, fakturor, swish man skriver ut o spar i pärm och samma med kvitton för avdrag.

    Sen spar jag förvisso i telefon inkomster företag och har koll på våra pengar. Även våra aktiepengar. Sitter o räknar på det där regelbundet. Även månad för månad inkomster etc.

    Är jag dålig? Borde ändra nåt? Kan inte matte speciellt bra men pengar är jag rätt bra på o tjäna. Plus är jag duktig på med :) Föredrar plus..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pärmar eller iZettle spelar nog ingen roll, bara man vet var man har uppgifterna och hur man får fram dem. Så mitt svar på din sista fråga är att om du känner att du har koll har du säkert det.

      Radera
  9. Gammelbankerna ger ju usla möjligheter till historik. Jag behövde ett se ett konto utdrag som var mer än 16 eller om det var 18 månader gammalt och fick svar att eftersom SEB hade begränsade möjligheter till lagring så kunde jag endast få äldre konto utdrag skickade hem per post och mot en hutlös summa. För dåligt. Synd jag inte sparade deras svar, bra påminnelse om varför jag gör så lite som möjligt med gammelbankerna och så mkt som möjligt med nya aktörer. Alla SEBs meddelanden raderas förresten efter 3 månader. Begränsade möjligheter till lagring..

    Absolut pärmar, men jag är medveten om att jag överdriver ibland, ligger i generna, i vårt hus med familjeföretag var det sjukt mkt pärmar och det sitter i..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har samma bild av gammelbankerna. Och det är väl en sak så länge man är kund och de tjänar pengar på en, men den dag jag i vredesmod byter ut min bank (sånt händer mig) lär de inte lägga två strån i kors för att hjälpa mig att få fram gamla uppgifter. Bäst att se till att ha kontrollen själv.

      Jag är också pärmextremist, men städar man efter sig tycker jag inte att det blir så illa. Har ett tiotal pärmar jag använder regelbundet och ett tiotal till.

      Radera
    2. Vilken urdålig bortförklaring att skylla på begränsade möjligheter till lagring. De lagrar bevisligen allt eftersom man kan få uppgifterna mot en avgift.

      Radera
    3. Det är banker i ett nötskal. Först ska de ha betalt för att de lagrar. Sedan ska de ha betalt för att lämna ut uppgifterna de ändå lagrat.

      Fast efter en viss tid tror jag faktiskt inte ens att de tar fram uppgifterna, som när man vill vet vad man köpt en aktie för 1986. Mina föräldrar hade Ericsson-aktier inköpta och sålda i omgångar med ett gäng nyemissioner och splittar längs vägen och redovisningen var alltid ett helvete när det skulle säljas av.

      Radera
    4. Det är väl antagligen så att deras backend, där allt lagras är från 80-talet och det som visas i den lagom snofsiga internetbanken som åtminstone är från 2000-talet inte har lagrig utasn hämtar upp data med hjälp av tjänster.

      Det lär kunna vara en utmaning att hantera all data från gamla system för olika perioder med olika typ av data upp till det moderna gränssnittet utan att det påverkar kundupplevelsen.

      Men det är klart de har dålig service men deras legacy-system är nog inte att leka med.

      Radera
    5. En del företag/branscher är billiga, andra är bra. En del är både och. Banker är varken eller :-).

      Radera
  10. Jag har en pärm med alla avtal jag tar skrivit under eller fått och lönespecifikationer från den tiden då de kom på papper. Numera finns allt i internetbank och Kivra, ser ingen anledning att lägga fysisk plats på att förvara detta. Och nej, några räkningar sparas inte. De betalas och kastas :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske inte blivit tant, trots allt ;-). Fast i det här fallet var det inget beröm.

      Radera
    2. Haha, va fasen! Jag som precis accepterat min nya tant-roll ;)
      Bara att inse, smaken är som baken! :)

      Radera
    3. Jag får väl erkänna att jag fick duckduckgoa Kivra. Hade ingen aning, vilket säkert ger fullt utslag på gubbmätaren :-).

      Radera
    4. Du är mer gubbe än jag är tant, det är ett som är säkert :)

      Radera
    5. Absolut! Min gubbnivå är ungefär på Beatrice Asks tantnivå :-).

      Radera
  11. Jag är också papperssparextremist, fast har bytt från pärmar till hängmappar för att slippa hålslå. De få pappersräkningar som fortfarande kommer (och andra viktiga papper) sorterar jag bara ner i en hängmapp för året (en för räkningar, en för skatt, en för jobbpapper etc). När det blir nytt år rensar jag årets låda, flyttar en del till en annan låda för 2-3-årsförvaring och en del till långförvaring. Mycket smidigare än olika flikar i pärmar enligt min mening. Men huvudsaken att man har koll som sagt. Har skannat mycket innan jag slängt så att det ändå finns kvar i någon form. Men inte elräkningar och sånt löpande, det har jag slutat spara ner till datorn från internetbanken. Får räcka med deras 18- månaderslagring just för sånt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte riktigt så där systematisk. När pärmarna börjar bli svåra att få igen rensar jag det som är för gammalt.

      Scanning är smart. Kanske landar jag där så småningom, fast i det läget är scanning troligen helt ute så att jag får jaga för att hitta någon som säljer scanners.

      Radera
  12. Nu är jag inget fan av CS så tänker ej lyssna. Men om man har 0 koll på sina abonnemang så kan det väl ej vara svårare än att kolla på sitt bankkonto??

    Oräknat portföljräntan så har jag 6 st löpande räkningar/månad varav 2 är pga stuga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag bara skulle lyssna på folk jag är ett fan av vore det knappt någon idé att kliva upp på morgonen :-).

      Ja, att kolla kontoutdraget var ett av förslagen. Fast så himla lätt tycker jag inte att det är för det brukar bli rätt sparsam info på ett begränsat antal tecken.

      Det var inte många, grattis!

      Radera
    2. Nä men om man går in på kontot och drar ner Excel så är det ju enkelt att se hur ofta något dras per tidsenhet.
      O kan man ändå inte komma på vad xxxx står för borde man nog kunna få hjälp av banken

      Tyvärr säger antalet ej något om summa eller andra mindre tvingande utgifter.... ;(

      Radera
    3. En gång fick jag en betalning jag inte visste vad det var. För att svara på det ville SEB har hiskeliga pengar.

      Sant, det är inte antalet utan slutsumman som är viktig.

      Radera
    4. Betydligt roligare med en betalning man ej vet än en utgift man ej kan spåra på en gång.

      Glömde en utgift csn ;(

      Jag lär tyvärr ej vara nära din låga totalsumma (kassaflöde) för utgifter/månad

      Radera
    5. Ja, men man vill ju ändå veta.

      Den här månaden lär jag komma upp i högre siffror (sade han surt nyss hemkommen från veckans femte tandläkarbesök med ett kostnadsförslag på 12000 kr).

      Radera
  13. Vi kör excel-ark där alla former av inkomster och utgifter löpande bokförs. Backup finns i molnet. Hanterar inte mycket papper, oftast från någon hantverkartjänst eller bilfirma någon gång om året.

    Dagis och barnomsorg/BVC/Sjukvård älskar papper men dessa slänger vi oftast efter att vi läst dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kalkylblad är bra grejer. Själv matar jag in mycket där vilket underlättar deklarationen rejält.

      Radera
  14. Inte en spänn äntrar eller lämnar de Pluringska kontona utan att få en bokning i YNAB. Sparar inte på pappersfakturor, men har ändå stenkoll på varenda krona. Utom kontantuttagen förstås. De orkar jag inte hålla koll på vad de spenderas på. Så 200 kronor hittills i år har försvunnit utan tillbörlig kontroll. Men det ligger jag inte sömnlös över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där kom nästa bokstavskombination jag inte hade en susning om.

      200 kr på ett år hade t o m jag kunnat leva med :-).

      Radera
    2. https://www.youneedabudget.com/

      Suveränt program även om det var ännu mer suveränt innan de gjorde om modellen med köpt program med app-stöd till SaaS-lösning med årlig avgift. Gamla lösningen finns kvar men säljs inte mer och supportas nog inte heller längre.

      Radera
    3. SaaS? Nej, jag ger upp :-).

      Radera
    4. Föredrar egentligen Software-as-a-engångskostnad-med-gratis-uppdateringar, men de stackars utvecklarna hos YNAB ska väl också ha betalt för sitt utmärkta program.

      Radera
    5. Så är det, alla vill ha betalt.

      Radera
  15. Lärde mig också från föräldrarna att ha pärm till alla räkningar. Jag gjorde det några år, sedan orkade jag inte med pärmarna längre. Vad som funkar för mig är en hyfsat stor plastlåda där alla "bra att spara" papper landar. Deklarationer, avtal, pensionspapper mm. När lådan är full så rensar jag (älskar att slänga papper).
    Hur som helst, än idag har jag bara denna låda och allt ryms i den. Letar jag efter något avtal eller viktigt papper så vet jag att det finns i nämnda låda.
    Att inte ha koll på sina abonnemang är skamligt minst sagt. Skulle tro att det är vanliga än man tror det där.
    Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Funkar det så gör det, men om du skulle behöva titta på ett papper i lådan när den nästan är full, tar det inte en halvtimme att hitta det då?

      Radera
    2. Du förstår att det är lite ordning i lådan!
      Alla deklarationer ligger längst ner. Alla pensionspapper i en plastmapp, alla anställningsavtal för sig i ett kuvert. Sen ligger nya kuvert i olika storlekar att använda, passet etc lite random sådär - men det finns något sorts system trots allt. Passet och kuvert är väl det jag oftast ska ha tag i.

      Radera
    3. Bara det funkar så. Deklarationer kommer jag nog spara så länge jag lever. Pensionspapper är en av få kategorier jag skulle överväga att slänga direkt och anställningsavtal verkar jobbigt :-).

      Radera
  16. Jag erkänner härmed, jag sätter inte in alla räkningar i pärm :) Men, jag har ju ångrat det ibland när man har behov att kolla upp något. Bättring. Men abonnemang, galet pengaslukande. Sist ville inte jag ha Netflix skiten, men sambon tog det då på egen räkning :)
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. För många tror jag annars inte att kvinnlig sambo är #sparadkrona, men det är ju kul när det händer :-).

      Radera