lördag 12 januari 2019

Sparombudsman

Sparo skulle kunna stå för Sparombudsmannen. En sådan borde absolut finnas i detta idiotsamhälle.

Så står det här uppe som presentation av bloggen och jag har funderat över det där. Varför finns det ingen sparombudsman? Någon som uppmuntrar och hjälper folk att spara istället för att slösa, som ju är det nya normaltillståndet. Jag är inte ute efter ett jobb, jag tänker bara högt.


Faktum är att ordet sparombudsman knappt finns. De flesta internetlänkarna leder till mig. En ledde till Claes Hemberg, då sparekonom på Avanza:
Jag frågade våra sparare vad de ville kalla mitt jobb. De svarade sparekonom. Sparombudsman fanns också upp till diskussion. Men spararna fick bestämma och sparekonom blev det.
Bra val, en bank ska inte ha ombudsmän, sådana ska vara kopplade till ett samhälle eller möjligen en ideell förening. Därmed inte sagt att det inte finns sparekonomer som hade funkat i den rollen. Möjligen Hemberg, eller varför inte Günther Mårder som statlig sparombudsman? Fast det bygger ju på att staten skulle se ett egenvärde i sparsamma medborgare och det tror jag inte att Sverige gör.


Sparombudsmän verkar inte heller finnas i andra länder. Ombudsman är ju annars ett ord som av någon märklig lånats ut till engelskan, så det skulle kunna finnas. I Nya Zeeland har det funnits en ”insurance & savings ombudsman”, men det verkade ha varit mer av en konsumentombudsman för försäkringsbranschen.

Kanske kunde någon rik sparivrare, en framtida Aktiestinsen, donera några miljoner till en oberoende stiftelse som får inrätta en Sparombudsman på riktigt, inte en förvirrad bloggare som vädrar sina spartips. Och – om jag inte varit tydlig nog – jag vill inte ha det jobbet.

48 kommentarer:

  1. Nu låter du som Göran Persson när han inte ville bli stadsminister och se vad som hände. 😀
    Jag ser hela sparproblematiken som ett större symptom att svensken blivit lat, barnslig och okunnig i största allmänhet. Man förväntar sig att, om jag citerar Alexander Bard, få "suga på tutten" hela livet. Vissa politiker ser nog det som positivt att kunna styra en skock får och kunna få igenom sin agenda ifred. Sparsamma, självständiga individer som på allvar börjar engagera sig i demokratin ses nog som ett stort hot bland vissa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som Göran Persson också sagt, "Den som är satt i skuld är icke fri". Det passar politikerkollektivet alldeles utmärkt att vi är skuldsatta och fogliga.

      Radera
  2. Det har funnits förslag på att införa privatekonomi som skolämne, men det har alltid fallit på att någon argumenterat för att de klarat sig utan, och se - det går jättebra för dem. (Inte alla, bara just den individen) Kommer man aldrig i kontakt med ekonomin annat än räkningar så är det inte jättekul. Men vi har andra märkliga ämnen som slöjd, så det borde finnas visst rum för vettiga ämnen. Man skulle kunna börja i den endan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kritikerna brukar mena på att det redan finns i de andra ämnena. Dock verkar man ju kunna gå ut skolan utan att lära sig att ta hand om sin ekonomi. Å andra sidan funkar det ju fint att gå ut skolan utan att kunna läsa också.

      Radera
  3. Är det verkligen så att privatekonomi inte ingår i läroplanen i dagens Sverige? Jag har inga ungar så jag har noll koll. "Men vi har andra märkliga ämnen som slöjd, så det borde finnas visst rum för vettiga ämnen." Host, host! Va då märkliga? Jag skulle vilja påstå att ett ämne som sy/träslöjd har blivit än viktigare idag. Det är en mäktig kännsla att skapa något eget med händerna, om det så bara är en smörkniv eller grytlapp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mäktiga känslor i all ära, men man ödelägger inte sitt liv för att man inte kan svarva en smörkniv. Jag ser absolut ett egenvärde i slöjd, men så himla viktigt känns det inte.

      Radera
    2. Har sparat en del på att använda saker jag gjort i slöjden. Sydde tröja som användes i tre års tid, ryggsäck som användes länge, virkade lovikkavantar som hade hängt med än idag om de inte försvunnit, sydda, vävda och virkade dukar som använts länge, snickrat låsbar låda, andra lådor, smörkniv, skärbräda. Allt har använts eftersom jag inte gav bort mina saker. Hade jag gjort det hade de lagts i förrådet. Mycket sparsamt att använda det man gjort i slöjden. Skapar stolthet och lust att göra ännu mer hemma när man har kunskapen. Min tubhalsduk i ull, som jag får så mycket beröm för varje säsong, har jag själv gjort. Är tacksam för slöjden, fick mig att inse att jag inte bara kan läsa böcker. :)

      Sparombudsman borde verkligen finnas, inte minst på ställen där man jobbar med skuldsanering. Konsumentverket borde anställa ett gäng. Skulle gärna ha sådant jobb, statligt dessutom, det gillar jag. Tänk att få betalt för att prata och planera med enskilda och förvirrade familjer som inte kan det mest basala. På bara ett hembesök skulle de lära sig massor av nya saker. Och så följer man upp varje dag eller vecka hur det går. Använder krav och morötter. Annars ryker eventuella bidrag. Samtidigt skulle jag hjälpa till med jobbsök också om nödvändigt. (Har redan sådan funktion för vissa sedan länge, alltså finns passande meriter.)

      Konstigt att du Micke inte vill ha sådant jobb, ja inte samma funktion som jag då kanske, men du kan ju vara chefen som styr upp mer avancerade kurser för "redan normala" med mer stålar. Men jag kräver att få jobba självständigt med mina svårare fall. Har nog lite mer tålamod och empati med folk än du. Men du får styra oc ställa med de andra. Och så flexibel arbetstid på det, vissa dagar 12 timmar och andra bara 4 eller ledigt. Vilken kanonjobb:)!

      /Eva

      Radera
    3. Vill förtydliga att sparandet handlar om att sakerna jag använt definitivt hindrat ett köp som annars hade blivit av med undantag för vissa dukar. Sydde byxor också som användes länge. Fick absolut inga nya byxor om jag redan hade. Hela garderoben (även ytterkäder och skor) kunde lätt rymmas i medelstor resväska. Annat är det idag... /Eva

      Radera
    4. Larsson, du vet vad en svarv är?
      Du som nu har kommit fram med en ny design på smörkniv kan väl kort beskriva hur den ser ut, eller om du har en bild på en sådan kan du väl lägga in den - om det inte är så att du har en pågående patentansökan och därför inte vill avslöja detaljer innan den är godkänd

      Radera
    5. Även jag har användbara grejer och kunskaper från slöjd. Tycker bara inte att det är att räkna som viktiga baskunskaper på samma sätt som privatekonomi.

      Kommunerna har ju budget- och skuldrådgivare, men tror knappast att de hinner mer än att släcka bränder. Definitivt inte bygga upp kunskaper om framtida sparande.

      Fint att du vill jobba med det, Eva. Jag skulle aldrig orka. Jag skulle få psykbryt dag 1.

      Ja, jag vet vad en svarv är. Att jag skrev "svarva en smörkniv" var mest för att visa att jag inte är någon stor slöjdentusiast. Lite som Svullo som sjöng om att han blev satt att svarva en örn.

      Radera
    6. Man ska nog ha det som jobb isåfall och bara få ta emot folk som verkligen vill ha förändring.

      De flesta vill varken spara, tjäna mer pengar (jo, om de inte behöver rucka på sin bekvämlighet), investera, äta nyttigare, träna mer eller alls, skaffa bättre förhållanden...

      Har verkligen försökt påverka människor till det bättre och kan även vara sträng och hård men även coachande och positiv, men insett det är rätt lönlöst projekt. Man får bara gråa hår...

      Radera
    7. Tror det krävs långvarig terapi och verkligen en vilja att förändras. Nästa gång jag pratar med nån som berättar att nu har livet fallit ihop kommer jag inte med mitt vanliga käckglada jag rada upp en lista med förändringstips utan mer bara lyssna och ställa inlyssnande förstående frågor för är vad folk vill ha.

      Är annars väldigt bra på att styra upp saker och berätta exakt hur folk ska göra för att få det bättre, men jag tror faktiskt de flesta trivs i sin misär. Det ger nog en känsla av trygghet för det har alltid varit så och kommer alltid vara så tills de dör. Suger de på relationer vill de inte göra det som krävs för att få bra relationer, eller har de kass ekonomi vill de inte ta tag i det som krävs för att få bättre.

      Tycker detta är så vanligt, men många är nyfikna på mig och hur jag skapat mitt liv och ställer mycket frågor, men sen tar det slut tror jag även om man påverkat en del smarta företagsamma själar att faktiskt få det liv de drömmer om.. få undantag alltså..

      Radera
    8. Just så, att försöka hjälpa folk som inte vill bli hjälpta är bland det mest otacksamma man kan företa sig.

      Radera
    9. Ja, jag är väldigt engagerad människa, men min partner lär mig att försöka vara tyst :D

      Säga det låter tungt och jobbigt för dig, hoppas det blir bättre istället för men det där kan vi ju fixa, ska jag hjälpa dig? Vi kan göra såhär och såhär och såhär ser du, det är smidigt, kommer gå snabbt, om jag googlar lite här så finns det detta och detta och detta.. skriver du upp nu?

      Min partner är mycket smartare än mig. Skaffar sig aldrig problem. Jag kan bli superengagerad i människors öden, vill verkligen hjälpa dem och styra upp allt, gjort det många gånger men märker det är väldigt väldigt otacksamt jobb. En del har tom blivit sura på en för att man försökt hjälpa dem. De vill verkligen ha det som de alltid haft. Hur jäkla stört det än kan se ut utåt.

      Kan gälla vad som, brist på jobb, inkomster, vuxna barnen kan inte städa och betalar inget hemma, sjukdomar, ingen träning, övervikt, dålig kost, inga relationer, inga vänner..



      Radera
  4. Sparo, du säger det bra själv:

    " Fast det bygger ju på att staten skulle se ett egenvärde i sparsamma medborgare och det tror jag inte att Sverige gör. "

    Det offentliga har ett enda intresse sedan alla tider, egenintresset.
    Se bara på hur eu har utvecklats. Där ljög man först ihop något helt annat, för att under hot få det godkänt. Nu sväller den organismen snabbt allt mer, varje år kostar det mer pengar. Resurser som måste tas från annat håll, tex äldrevården eller annat onödigt. Självständiga medborgare ligger knappast i statens intresse. Därför byter man nu ut folket i vårt land, de börjar bli för bildade och röstade inte på vänster och bidrag tillräckligt.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det vore nästa steg. Att "vi" inte bara började bry oss om hur vi själva ska hushålla med våra pengar utan också börja ställa krav på politiker att göra det med skattemedlen.

      Radera
  5. Mm, det är ju konstigt, men fundera då på om inneboende inte är bra spartips för du har sågat det hittills även det är ett av de mest rekommenderade tipsen på nätet för de som vill snabbare bli ekonomiskt fria eller få passivare inkomst. Kollektiv är än bättre, men inga applåder där heller. Om det handlar om att spara och leva billigt nu alltså.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte sågat idén med inneboende. Jag har bara sagt att JAG hellre skulle bo i ett tält i skogen än att ha en inneboende.

      Radera
    2. Vet en kille som har inneboende i sin trea. Den ena råkar vara hans flickvän och den andra hennes bror. Då han är en riktig snåljåp tror jag både hon och brodern sitter relativt säkert så länge de själva vill bo kvar. När han eller de andra reser bort några dagar eller veckor hyrs den lediga platsen/platserna ut. Även förhållandet verkar alltså bygga på business vad jag förstått. Det är ju hans lägenhet. Han är mästare på att nyttja varje tillfälle till vinst och kunde också arbeta som sparombudsman, inom området mat, uthyrning och billiga resor. Möjligen även investeringar, men det området är väldigt hemligt område så jag vet inte. Men han är inte tillräckligt intresserad av att lära andra, tror han ser en egen vinst i andras ointresse för ekonomi. När det kommer till pengar handlar det väl ändå om att det faktiskt finns vinnare och förlorare. Kan verkligen alla bli vinnare samtidigt?

      Micke, du skulle kunna hyra ut till student på prov i två,tre dagar vid terminsstarter. Klargöra din krav och båda får se om ni kan bo ihop. Om inte, så är ni vuxna nog att bara avsluta det hela direkt. Massor av studenter söker boende i slutet av augusti varje år. Man kan erbjuda sängplats på madrass och enkel frukost för 200 kr per natt. Har själv funderat många gånger på att göra det men inte kommit mig för. /Eva

      Radera
    3. Låter nästan som mig utöver att jag gärna vill inspirera andra att få det bättre:) Är inte jätteduktig heller på att hitta det billigaste av allt men har alltid en plan för allt..

      Som ta våran resa till Asien nu. Tog billigaste biljetter, bra pris faktiskt, sen första veckan bor vi gratis och äter troligen gratis pga jobbet, den övriga tiden bor vi billig. Jobbar även för att få betalda resor för både mig&min partner framtiden och tror faktiskt jag kommer lyckas med det. Iaf resor där i betalar väldigt lite.

      Jag tror på att få in pengar på allt. Min lägenhet ser jag mest som ett ställe vi checkar in och ut på, med inneboende då. Betalar hälften av fasta kostnader varje månad. Kommer nog utveckla det framtiden för man kan gå hemma och slå dank en hel del..

      Radera
    4. Sen är jag iofs inte alls snål men handlar om att vara generös till rätt personer. Då får man väldigt mycket tillbaka. Sånt man lär sig under livet... nu iväg för en nästan gratis massage :) Lyx..

      Radera
    5. Eva: Inte en chans, det kommer inte hända hur mycket jag än skulle kunna tjäna på det.

      Den där kille i trean verkar vara av en märklig sort, men funkar det för dem så ;-).

      Mrs D: Du verkar ha en betydligt mer avslappnad inställning till ditt boende än vad jag har. Kanske är det där det sitter. Sedan ska man nog gilla folk också :-).

      Radera
    6. Är ju väldigt öppensinnad människa och vet att frågar man runt bland många skulle de aldrig kunna tänka sig att bo med nån. Så du är nog mer "normal" Micke än mig :)
      Bara att ska man tjäna pengar måste man se hela bilden.
      Allt måste räknas med.
      Vänner, arbetsgivare, partner, ev husdjur, boende, arbeten, hobbys, sjukdomar.
      Ju mer av alla sina intresseområden man kan tjäna eller spara pengar på desto bättre :)
      Är det jag jobbar på att en dag behöver jag knappt betala nåt alls :D
      Har så stort ego eftersom jag blev utnämnd till egoist här igår att jag tycker jag är värd det tom.
      Får en sån här känsla att jag vill inte plocka ut pengar från mina konton. De ska alltid gå plus. Samtidigt vill jag ha och göra saker. Sen börjar min hjärna och vill ha känsla jobba och till slut brukar jag nå mina mål. Märkligt men fungerar lite så även om inte allt alltid blir perfekt. Tror jag är lite av en minientreprenör i allt. Märker det när man snackar runt med folk man träffar att så smarta är de ju inte..

      Radera
    7. Ja, på den punkten är jag definitivt mer "normal". Det är ju bara att titta på hur ovanligt det är med inneboende och kollektiv bland människor över 30.

      Men alla har gränser för vad de kan tänka sig att tjäna pengar på. En del kan sälja sin kropp, andra kan inte ens tänka sig att sälja second hand för rädslan att behöva ha med folk att göra. Jag drar min gräns vid inneboende även om jag också skulle vilja tjäna pengar på det mesta.

      Radera
    8. Är vi inne på sexarbete nu så säljer man inte sin kropp utan en tjänst eftersom de sexarbetare åtminstone jag träffat har kvar sin kropp efter försäljningen.
      Pratar vi om att sälja kroppsdelar som lever, njurar etc säljer man väl en kroppsdel. Fast pratar vi försäljning av små barn i utlandet där föräldrarna säljer dem för att ha råd att leva är vi väl inne på att någon annan säljer dem. Vilken kroppsförsäljning syftade du på?

      Radera
    9. Att "sälja sin kropp" är ett uttryck. Ett ganska praktiskt sådant eftersom alla fattar vad man menar. Och det var bara ett exempel för att visa att alla har sina gränser för vad de tycker att det är värt att tjäna pengar på. Om vi därigenom slipper en diskussion om prostitution kan vi byta ut det mot "sälja en njure".

      Radera
    10. Ja fast ett felaktigt uttryckt. Ungefär som att säga neger. Alla förstår vad en neger är, men det är inte socialt accepterat att säga det. Visst, vi kan byta till försäljning av kroppsdelar eg organ.

      Radera
    11. Skulle det inte vara socialt accepterat att beskriva prostitution som "sälja sin kropp"? En webbsökning ger moderna träffar på flera dagstidningar, SVT:s program Fråga Doktorn och biografiska romaner om prostitution. Jag tyckte att det lät trevligare än att skriva "En del drar gränsen vid horeri". Det tror jag hade upprört mer/fler, för det var inte min mening att ordvalet skulle väcka debatt.

      Radera
    12. Tycker du ska titta in på sexarbetarnas egna intresseorganisationer och söka kunskap istället för dagstidningarna. Där finns fuckforbundet samt rosealliance båda med com på slutet. Ingen som säljer någon typ av kroppsnära tjänster vill nog se som att de säljer sin kropp. Det legitima uttrycket som visar att man hänger med och inte bott under en sten de sista 25 åren är alltså försäljning av tjänst.
      Om man vill verka bildad och insatt då :)
      Tror faktiskt uttrycket horeri är bättre att använda även om det kan väcka anstöt och väl grovt.
      Att hora är att sälja något. Kan egentligen vara lite vad som men främst sexuella tjänster även om man kan hora sig som banktjänsteman med. Numera är det ett skällsord som ofta kastas på kvinnor som inte beter sig "rätt", men ursprungliga betydelsen av ordet är korrekt.

      Radera
    13. Eller om man tar ett exempel. Jag var nyss på massage med en trevlig kvinna som masserade mig. Jag betalade för att hon hade händerna på min rygg, lår, vader, armar, ansikte, huvud. Jag köpte alltså en tjänst av henne som jag ser det.

      Om hon hade lagt sig över mig och gnidit sig emot mig med sitt könsorgan, eller om massören var en man som även penetrerat mig under massage, hade jag köpt nån av deras kropp då? Jag ser väl som att om någon har kvar sin kropp efter att vi skiljs har jag inte köpt den. Tar jag med mig kroppen hem däremot och stoppar den i garderoben har jag köpt den.

      Radera
    14. Men nu läste du inte vad jag skrev. Jag sa inte att jag sökte kunskap i dagstidningar. Jag sa efter att du reagerat mot att uttrycket "sälja sin kropp" inte skulle vara socialt accepterat att en webbsökning ger träffar hos SVT och de största dagstidningar, vilket jag tycker är själva definition av vad som är socialt accepterat. Själva ämnet (vad jag nu ska kalla det för att inte väcka ännu mer anstöt) tänkte jag slippa att ta i. Jag har varken tänkt köpa, sälja eller recensera.

      "Det legitima uttrycket som visar att man hänger med och inte bott under en sten de sista 25 åren är alltså försäljning av tjänst."

      Jag ska snart släppa det här, men menar du på fullt allvar att någon som "hänger med och inte bott under en sten i 25 år" skulle begripa uttrycket "försäljning av tjänst" som prostitution/sexförsäljning/horeri utan att man preciserar "tjänsten"?

      Radera
    15. Försäljning av tjänst inom sexverksamhet eller dyl är väl mer gångbart än att prata om försäljning av kroppar tycker jag. Är samma med surrogatmödrar. Där beskrivs det också felaktigt att de säljer sina kroppar, men jag kan inte förstå hur detta går till. De säljer väl i mitt tycke en tjänst som uthyrning av bebiskammare. Mycket debatt om det med.

      Annars kan man ju börja prata om försäljning av själar också. Själv säljer jag isåfall både kropp, själ och hjärna till min arbetsgivare varje vecka. Igår sålde jag min kropp som härbärge för skumpa just för att min chef tycker vi ska dricka det på våra AW:s. Det är väl också en typ av prostitution då jag hade föredragit ett glas men nu drack en halv flaska för att hålla alla på gott humör..

      Strunt samma, kalla det vad du vill, bara att det är speciellt i Sverige de inte kan skilja på detta med försäljning av tjänst eller försäljning av kropp. I länder där prostitution är mer socialt accepterat som Tyskland och Danmark pratas det inte om någon försäljning av kroppar. I länder med mer socialt accepterat surrogatarrangemang som Holland är det inte heller så mycket prat om människohandel..

      Radera
    16. Okej, då förstår jag lite mer. Det är fenomenet du menar inte är socialt accepterat, inte uttrycket "sälja sin kropp". Det kan stämma, men jag tror inte att det egentligen är kopplat till orden som används. Och det var ju som sagt bara ett exempel, jag funderade inte ens över fenomenet/yrket när jag skrev det.

      Radera
    17. Är nog uttrycket med :)

      Förlåt jag är så himlans bråkig av mig, förstör din blogg och allt. Ska tagga ned nu och inte tjafsa på så väldigt :)Slutet gott allt gott och blir spännande vad du ska skriva om imorgon.

      Radera
  6. Ekonomi är inte ett eget ämne i grundskolan därför att varken staten eller bankerna har ett intresse i att ha en allt för oberoende befolkning. Om folk sätter sig i klistret och blir beroende av stat/kommun eller bankens välvilja för sin försörjning så kommer de snällt att rösta på de alternativ som säkerställer att de har mat på bordet. En individ eller familj med ett hälsosamt "draåthelvetekapital" kan rösta efter vad de faktiskt tycker utan att behöva oroa sig för att staten kanske rycker undan mattan under fötterna om de röstar fel.

    Bara mina konspiratoriska lördagstankar.

    - https:/utbrytningen.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med. En skuldsatt medborgare är betydligt mer lättstyrd.

      Radera
  7. Om staten ansett att det är viktigt hade statsSVTs fyra kanaler och likaså radions fyra kanaler varit plattform för sparombudsman i alla möjliga former; lekprogram, tävlingsprogram, faktaprogram, naturprogram, barnprogram, låtar som handlat om spar, partiledarutfrågning om spar och vinnande låten i "mello" hade handlat om spar.
    Tänk om 90% av befolkningen var ekonomiskt oberoende av både företag och stat, då skulle inte mycket vara sig likt i Sverige

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåja, det kanske är att ta i. Men visst kunde de byta ut en tiondel av lekprogrammen med tävlande kändisar mot något privatekonomiprogram. Vad finns nu, Plus i SVT och Plånboken i SR? De få gånger jag sett/hört dem på senare tid har de inte varit något vidare.

      Radera
    2. Jo, med 192 timmars sändningstid varje dygn så kan det ju inte bero på att det inte får plats i deras utbud.
      Plus förresten, tar de ens upp något sparrelaterat? Ja kanske om man anser att "SMS-lån" och andra korta lån med ränta på typ 500% ränta är det
      Fast det är ju klart att om man tycker att råd om hur man kan få ersättning vid reseförsening är spartips så kvalar ju Plus in

      Radera
    3. Jag vet för lite om det. Tittade mest på Sverkers tid, samt enstaka avsnitt med Åsa Avdic och Mathias Andersson, och då var det inte särskilt mycket sparande i programmet. Handlade mest om blufföretag och konsumenttester.

      Radera
    4. Samma som nu då ;-)

      Radera
  8. Tjenare Micke!
    Jag tror att det helt enkelt inte är bekvämt för ett samhälle att ha en massa vanliga Svensson med sund ekonomi. Om majoriteten är låsta i skulder och amorteringar blir det lättare att hantera. Tänk om sparombudsmannen skulle gå runt bland skolelever och motivera dom att spara 50% av deras framtida lön och investera i aktier för att sedan ha ett friare liv med fler valmöjligheter, hur skulle det se ut? Ha ha ha!

    Om det är något jag saknade i skolan så var det undervisning i privatekonomi, det fick jag nämligen inte med mig hemifrån. En sparombudsman vore genialiskt!

    Mvh / K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, som jag sa till Alex i Sparpodden, skulle alla vara som jag skulle samhället bli helt olidligt. Men det känns inte som någon större risk, och att ge de elever som verkligen vill lite mer kunskaper att sköta sin privatekonomi vore en välgärning. Se bara på hur många som fastnar i idiotabonnemang, spelmissbruk och sms-lån.

      Radera
    2. Nu får ju dessutom staten fylla sin roll av den gode när den stiftar lagar mot de onda. Ja alltså mot sådant som om man har den minsta hum om något inser är helt idiotiskt och bara går ut på att luras. Hmm, förresten det låter ju som politiker......

      Radera
    3. Visst vore det bättre om man kunde informera bort ondska istället för att lagstifta bort den. Det blir alltid mer effektivt.

      Radera
  9. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda ekonomisk rådgivning och dessa skulle kanske fylla den roll du beskriver, även om de inte har titeln sparombudman.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl den personen som brukar tituleras budget- och skuldrådgivare? Det varierar säkert från kommun till kommun vad de gör, men de flesta hinner nog mest hjälpa till med ansökan om skuldsanering.

      Radera