onsdag 13 november 2019

Att unna sig ett liv

I förra veckan skrev jag ett inlägg betitlat ”Hur hinner folk göra av med alla pengar?” som var en spinoff på en tänkvärd bloggpost från Att Välja Lycka. Nu tänkte jag göra samma sak med en text från Kronan till Miljonen.

För det här tycker jag är viktigt. De som uppmanar oss snåljåpar att ”unna oss att leva” gör det säkert av välvilja, men de gör det utifrån en grundinställning att konsumtion är livskvalitet och att utebliven konsumtion också betyder ett fattigare liv. Det gör det inte.


Jag trivs med att ha pengar, både för löpande och oförutsedda utgifter, oftast mycket mer än jag skulle trivas med sakerna jag skulle kunna köpa för dem. Dessutom tar konsumtionen både tid och energi i anspråk, som jag hellre brukar på annat.

Det andra ”unnarna” förespråkar är att man ska köpa sig bekvämlighet. Själv är jag av uppfattningen att livet inte ska vara så bekvämt. Jag vill inte köpa ”första bästa”, jag vill köpa bästa. Ja, det kräver mer tid innan man gör köpet, kanske måste jag läsa på, fråga om råd och fundera. Men det är det värt.


Att slippa ha framförhållning och köra bil överallt är ett annat sätt att köpa sig bekvämlighet. Men jag behöver röra mig och är inte ensam om det. Igår tog jag en promenad för att lämna in ett Tradera-paket. På vägen från butiken gick jag förbi min moster. Totalt en dryg mil. Jag hade kunnat slänga grejen istället för att krångla med Tradera, så mycket vinst blev det inte, och sedan ta bilen till moster. Det hade varit bekvämare igår, men på sikt gjort mig till en tjockis med dåliga knän. Är det att unna sig att leva? Knappast.

6 kommentarer:

  1. Tyvärr så får många extremer ofta utstå kritik eller påpekanden kring sina fullt rationella livsval med undantaget att de inte passar in i normen. Oavsett om det är ekonomi, träning, eller valfritt nördigt intresse. Sen gör inte jantelagen det hela bättre att sticker du ut så tolkas det ofta per definition som att du gör dig till. Man måste ju för helvete leva lagom i det här landet!

    Finns såklart många förklaringar till detta beteende med allt från generalisering, applicera sin egen föreställning på andra med dålig förmåga till mentalisering. Eller helt enkelt ett tafatta försökt att rationalisera sina egna mindre genomtänkta livsval. Låt hellre extremer inspirera till reflektion och möjligheten till att ifrågasätta sina egna val här i livet. Sen passa på att slappna av lite också så blir det bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, men vill till det utmärkta rådet "slappa av" tillägga: Sluta utgå ifrån att alla vill ha det som du.

      Radera
  2. Jag tycker den ultimata lyxen är att få bestämma själv över sin tid - det är just detta jag unnar mig när jag sparar. Hade att "unna sig" varit konsumtion för mig skulle jag varit fast till 70 bast i en ofrihet.

    I övrigt är du helt rätt på det. Tar vi bort det svåra och jobbiga ur livet blir det ett sämre liv. Vi blir ohälsosamma och klagar. Kroppen är gjord för att användas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste vara en balans, och den balansen ser olika ut för alla. Generellt gör jag hellre saker själv än tjänar pengar för att ha råd att leja bort jobbet, men jag känner folk som bor i villa och aldrig använt en hammare eller pensel.

      Radera
  3. Egentligen så är väl det bästa att helt enkelt skita lite mer i vad alla andra tycker om saker och ting. Vill de arbeta för att få in pengar att bränna av direkt skit, så låt dem. De har bestämt sin uppfattning om saker och ting sedan länge och går förmodligen inte att påverka. Och varför skulle jag?
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beror lite på, tycker jag. Random människa på stan skulle jag aldrig försöka påverka, men goda vänner vill jag ska göra kloka val. Inte nödvändigtvis mina val, men det är ju ändå där min referensram börjar.

      Radera