Visar inlägg med etikett Hushåll. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hushåll. Visa alla inlägg

måndag 18 mars 2024

Ultradumma matinköp

Livsmedelsbolag är inte intresserade av att vi ska äta nyttigt, inte heller billigt. De är intresserade av att vi ska äta deras mat och om de hade kunnat göra oss beroende av just deras varumärke hade de inte tvekat en sekund.


Det har kommit en ny bok på temat skriven av en brittisk läkare som själv testade att under en månad bara äta ultraprocessad mat
. Han fick tarmbekymmer, gick upp i vikt och hade med all säkerhet fått värre problem om han fortsatt. Med livsmedelsföretagens goda minne.

De vill att vi ska tro att de bekymrar sig om oss, att de är angelägna om att ge oss mat och att de månar om vår hälsa. Om du läser på företagens webbplatser säger de alla dessa saker. Men deras produkter är, mer än tobaksföretagens, den främsta orsaken till en för tidig död.

Nu kanske någon invänder att vi vet skillnaden på riktig och ultraprocessad mat, men jag tror verkligen inte det. Många vet inte ens varifrån olika livsmedel kommer. De ”unnar” sig pommes och pulverbea och tror att de är hälsosamma när de sköljer ner ”maten” med plantbaserad (står det ordet i marknadsföringen – var försiktig!) brölk.

Ett bra tips är att läsa innehållsförteckningen. Är den lång är det ett varningstecken. Innehåller den saker du inte trodde skulle finnas är det ytterligare ett varningstecken och är det ingredienser du inte känner till – lägg tillbaka förpackningen.

Lyckligtvis är oprocessad mat nästan alltid billigare än ultraprocessad, men det finns undantag. Jag har t ex svårt att förmå mig själv att köpa smör för över 100 kr kilot när margarin kostar en tredjedel. Möjligen dumsnålt, men jag får väl försöka kompensera det med att odla mer av min mat.

lördag 16 mars 2024

Årets grönsaksodling

Nyligen spånade jag kring vilka kryddor jag vill odla i år. Det börjar klarna, men i väntan på det går jag över till grönsakerna. Det här är vad jag tänkt odla i år.

Ursäkta språket, jag är lite schizo numera.

Jag har fyra odlingslådor där merparten av mitt odlande sker i år. Kanske blir det annorlunda längre fram. Potatis odlar jag för första gången. Lyckas det gräver jag nog upp delar av gräsmattan och odlar potatis där istället, men i år fylls nästan en låda med sättpotatis.

Dill, märgärtor, morötter, rödbetor och dill odlade jag med framgång förra året och vill göra det igen. Dock mindre dill för en del ”dillkvistar” hann bli träd jag nästan hade kunnat hugga upp och elda i kaminen.

Vitlök satte jag sent i höstas och luftlöken hoppas jag överlevt i lådan sedan i fjol. Nyförvärven majrova, purjo, spenat och broccoli har jag aldrig provat tidigare. Squash odlade jag på min lägenhetsbalkong och det är en grönsak jag verkligen gillar och som jag tror är ganska lättodlad.

Till höger i listan har jag skrivit odlingstider, beroende på om de ska förkultiveras inomhus eller sås direkt ute, och en uppskattad odlingsmånad. Jag hade precis lika gärna kunnat sortera mina fröpåsar i den ordningen i en låda, men jag är rädd att jag skulle missa något utan en skriven översikt.


Odlingslådorna 2023.

Vid sidan av detta har jag några ”bubblare”. Jag har några frön för grödor jag inte bedömer att jag får plats med i år, men det kan ändra sig när jag väl kommer ut i lådorna och beroende på resultatet av förodlingen inomhus. Här hittar vi bl a sparris och grönkål. Det enda säkra är att jag kommer att fylla odlingslådorna med något, och jag är ganska säker på att få en del kunskaper. Förhoppningsvis grönsaker också.

torsdag 14 mars 2024

Motion vs piller

Jag har tidigare konstaterat att det generellt är bättre att få i sig sånt kroppen behöver, vitaminer, mineraler och sånt, via mat än genom piller. Då snackar vi underhåll av kroppen, men även när något är eller riskerar att bli fel, alltså ett sjukdomstillstånd, bör mediciner undvikas om det går.

Antidepressiva läkemedel kan med fördel bytas ut mot motion, exempelvis en joggingtur eller en rask promenad, som får kroppen att utsöndra endorfiner helt naturligt. Något att tänka på för den miljon (!) svenskar som äter antidepressiv medicin.

Apropå motion kom det nyligen en studie som visar att hundägare löper mindre risk än andra att bli dementa. Jag tror inte att det handlar om hunden i sig, att du kan lägga Fido i handväskan och plötsligt blir du friskare. Sannolikt handlar det om att hundägare kommer sig ut, även när det regnar eller när de bara inte har lust.

Något som testats är fysisk aktivitet på recept, att du t ex kan få rabatt på gymkort av hälsoskäl, men den enklaste och billigaste motionen är faktiskt gratis, det är bara att ge sig ut och göra någon aktivitet som ger puls, vare sig det är snöskottning eller löpning.

Sjukdom kostar pengar, medicin kostar också pengar och kan dessutom ge dig en massa biverkningar. Så kallade lyckopiller kan ge patienten andnöd, kallsvettning, rastlöshet, nervositet, ångest och panikattacker. Jag är inte läkare, men det där låter som reaktioner särskilt olämpliga för den som är deprimerad. Andnöd och svettningar har jag visserligen känt på även vid löpning, men aldrig nervositet eller ångest, tvärtom.

onsdag 13 mars 2024

Kondomer skolans kärnverksamhet?

Skånska ungdomar har tydligen vant sig vid att skolan delar ut kostnadsfria kondomer, men det ska de nu sluta med varpå ungarna ”rasar”.

Så här säger en tjej i reportaget:

Alltså, det borde ju vara gratis och vara lättillgängligt för det är ju en väldigt viktig sak med tanke på att det finns könssjukdomar och alltså allt möjligt, och graviditeter, så det är väldigt viktigt att ha, och därför bordet ju vara gratis.

Jag tänker precis tvärtom. Just för att kondomer är viktigt är det väl väldigt rimligt att användarna införskaffar dem själva. Och störde ni er också på ordet ”gratis” kommer ni störa er ännu mer på nästa tyckare:

Alltså, i ett kondompaket så finns det inte så många kondomer och det kostar ju pengar medan man lätt kan få andra preventivmedel gratis, men de hindrar ju inte könssjukdomar, så därför borde ju kondomer vara gratis.

 

Ja, kondomer kostar pengar. Det gör för övrigt även andra preventivmedel även om en bortskämd skånetös tror annorlunda. Tillverkarna, distributörerna, detaljisterna och butikspersonalen jobbar inte ideellt för att Kristianstads ungdomar ska få knulla utan konsekvenser. En kondom kostar från 3 kr och uppåt. Om samlaget var värt det (eller 1 kr och 50 öre om bägge deltagarna är med) är upp till var och en att avgöra, men antalet skånska ungdomar som snusar har stigit kraftigt och jag misstänker att en hel del även använder alkohol och narkotika, så om viljan finns går det tydligen att skrapa ihop pengar.

Det går såklart att argumentera för att oönskade graviditeter och könssjukdomar (dessa är väl alltid oönskade även om man undrar ibland) blir dyrare för samhället än att dela ut gratiskondomer på gymnasierna, men jag är så trött på synsättet att jag skiter i det. Saker kostar pengar och handlingar har konsekvenser. Ett samhälle där man försöker utrota personligt ansvar blir ohållbart. Trist om det dröjer ända till gymnasiet innan ungdomarna får lära sig det, men bättre sent än aldrig.

tisdag 12 mars 2024

Bunkerstrategier

Jag ser inte poängen med att bunkra mat för att slippa gå till affären på ett helt år, men sedan jag flyttade ut på landet kan det absolut gå en månad mellan butiksbesöken för mig.

Mjölk och ägg köper jag från granngården, inte heller det så ofta eftersom jag tappar över mjölken i småflaskor som jag fryser in. Torrvaror gillar jag att köpa i storpack, och när de ändå är billiga är det ju lika bra att bunkra upp.

Vad jag (och familjen i reportaget) vinner på detta är tre saker: pengar, tid och enkelhet. Att köpa mycket när det är billigt behöver knappast någon närmare förklaring. Större och färre inköp gör det dessutom möjligt att åka längre.

Tidsbesparingen tror jag inte heller behöver förklaras. Handlar man en gång i månaden tar det kanske en timme. Handlar man 4-5 gånger i veckan tar det antagligen ändå en kvart per gång och då har man lagt minst fyra gånger så lång tid i butiken, och betalat mer i reskostnad ifall man inte går eller cyklar till affären.

Enkelheten kan bli flummig att förklara, men jag ska försöka. Handlar man flera gånger i veckan vänjer man sig vid att all mat man äter alltid finns hemma. Det är inte så noga med inköpslistor för missar man något rättar man till det i morgon. Jag får nästan aldrig slut på torrvaror eller frysvaror eftersom jag har lager, men färskvarorna kommer att ta slut. Ibland är de slut i affären när jag handlar och då hamnar jag på minus redan då. Men det gör inget, jag vet att det är så och jobbar mig runt problemet. Jag får aldrig panik över saknade matvaror. Undrar om de som handlar flera gånger i veckan kan säga detsamma.

söndag 10 mars 2024

Två överblivna rum

Efter förra veckans sågning i kommentarsfältet (som jag i och för sig manade fram lite grann) undrar jag om ni är redo för ännu ett videoklipp. Till mitt försvar är den här videon flera minuter kortare och jag har också tagit till mig kritiken om att rörliga bilder måste ha en funktion.

Så. Då är jag färdig med försvaret, så nu kör vi. Dagens I-landsproblem – rum jag inte använder. Här kommer filmklippet med bakgrund så att ni vet vad jag pratar om.

Massor av människor har ont om plats, jag har för mycket. Biodlingsverkstaden tillbringar jag ganska mycket tid i på sommaren och hösten, särskilt i samband med slungningen när hundratals ramar ska skrapas rena, en del vax skäras bort för omsmältning, medan övriga ska sorteras för användning till våren.

Det andra rummet är ett jättetrevligt vardagsrum dit jag gärna bjuder in gäster. Eftersom katterna inte har tillgång till rummet är det ingen risk att det stökas ner mellan användningarna. Förutom nu då, när jag använt det som marknadslager och allmänt soprum.

Som jag nämner i videon har jag badrum på övervåning, bredvid sovrummet/arbetsrummet, så ska jag flytta ner hit vintertid (eller permanent) åker jag på att värma upp badrummet med el. Nu håller det värmen tack vare att rummet bredvid värms upp hela vintern.

Summa summarum: De två rum jag tycker bäst om i hela huset, och som jag blev kär i redan på visningen, används som förråd oktober-mars och jag har ingen lösning på det. Att värma upp dem med el är dyrt, att värma upp dem med ved tar tid jag inte vill offra.

lördag 9 mars 2024

Rotfruktssoppa

När jag gjorde linssoppa häromsistens skrev jag att man med fördel kan slänga i rotsaker och annat. Nu tänkte jag göra det. In med potatis, vitkål, purjolök, broccoli, selleri, palsternacka, chili, rättika och lite torkad libbsticka från i somras.

Jag hackar det mesta ganska grovt, med planen att allt ska behöva ungefär lika lång koktid.

Under tiden har de fått sällskap av krossad tomat och röda linser, bägge av kvalitetsmärket Eldorado. Jag börjar med linserna som jag sköljer några gånger i en stor gryta.

I med de flesta av de övriga grönsakerna. Och så kryddor. Salt och peppar är givet, resten är valfritt. Jag väljer dragon, oregano och ett par buljongtärningar.

I med tomatkrossen och vatten, men jag avvaktar med vitkål och purjolök, som jag vill koka lite mindre än resten så att de inte tappar allt tuggmotstånd.

Totalt låter jag soppan koka i c:a 20 minuter och hälften på purjon och vitkålen.

Så gjorde jag, men att jag inte är mer precis med ingredienserna är medvetet. Hela poängen med soppa är att man tar de ingredienser man gillar och har hemma. Äter du kött, till skillnad från mig, kan även det brukas.

Som ni ser kör jag en rätt matig soppa, man hade lätt kunnat hälla i mer vatten. Smaksak även det, och eftersom det mesta är valfritt har jag inte ens försökt att räkna ut någon kostnad. Soppa blir som regel billigare än allt annat och fyller man den med rotfrukter lär portionspriset hålla sig på max några kronor.

torsdag 7 mars 2024

Rätt liv är högsta vinsten

Ett av de vettigaste spartipsen som finns är att inte köpa lotter, alltså helt slumpmässigt spel. Kan du inte påverka spelet det minsta lilla är det som att köpa en tjuga för en femtilapp.

Men någon vinner ju faktiskt. En familj i Gislaved satsade femtio kronor på Eurojackpot och vann 173 miljoner. Det skulle jag säga är ganska hyfsad avkastning.

Det som retat upp en del på internet är att familjen berättar att de tänker fortsätta att arbeta. Det enda de pratat om att göra med pengarna är att köpa en husbil, något som förvisso är dyrt, men oavsett modell lär de ha åtminstone 170 miljoner kvar. Folk är förbannade för att de inte ska sluta jobba och leva loppan istället.

Det märkliga är att jag för några år sedan bloggade om en kille som vann tio miljoner och den gången blev folkdomstolen uppretad för att han skulle sluta jobba. Tio miljoner var för lite för det, tyckte de. Nu är det 173 millar och då är det för mycket istället. Varför det?

Jag gläder mig med paret i Gislaved. Inte för att de ska fortsätta jobba utan för att de uppenbarligen redan vid 30 års ålder har hittat rätt i livet. De har jobbat och bott med sina barn i Småland och nu kan de välja att åka jorden runt, köpa en Söderhavsö, flytta till New York eller driva en djurpark på Madagaskar. Och då väljer de att jobba och bo med sina barn i Småland, det är ju fantastiskt!

Och skulle det kännas lite trögt på jobbet någon dag lär det åtminstone inte skada med vetskapen att alternativen finns. ”Har man vunnit så har man.


onsdag 6 mars 2024

Indexfonder är kul

Clickbait? Nej, jag menar det och kommer att utveckla hur jag tänker. När jag började med börshandel för snart 40 år sedan (Satan vad gammal jag är!) var indexfonder det tråkigaste som fanns, helt i klass med räntefonder. Att investera i en fond vars mål är att vara medelbra låter inte särskilt upphetsande.

Särskilt inte för en ung, självsäker investerare övertygad om att han kan slå index från dag 1. Men det gjorde jag inte det året. Inte nästa heller. Ibland har jag gjort det, men hade resultatet av mina börsaffärer blivit sämre om jag under alla år konsekvent investerat i globala indexfonder? Jag ser inte vitsen med att försöka ta reda på det, men jag tror inte det.

När jag flyttade över mina pengar till Norge var livet rätt kaotiskt. Jag hade fullt upp med att renovera hus, starta och lägga ner företag, få igång biodlingen och anpassa mig till ett nytt land. Ni vet, skaffa bank-ID, vänner och sånt. Så när pengarna nådde aktiedepån köpte jag två globala indexfonder för att slippa hålla daglig koll. Jag loggar ändå alltid in för att kolla, men de har fått ticka och gå.

Och gå har de gjort. Under 2023 plussade jag knappt 30 procent trots att norska börsen inte ens steg tio procent. Detta eftersom USA drog iväg desto mer. Och med nästan 30 procent mer kapital har 2024 startat så här.

Den svarta kurvan är det norska indexet OBX, orange kurva är Nasdaq Composite och den gröna är min depå. Det är därför jag menade allvar med rubriken, jag tycker nämligen att det roligaste med börsinvesteringar är att tjäna pengar och jag behöver inte kicken av att ha hittat ett obskyrt bolag ingen trodde på. Tvärtom, ju mindre tid jag måste lägga och ju mindre risk jag behöver ta, desto bättre. Andra får tänka annorlunda, det gör mig ingenting. Hur tänker du?

tisdag 5 mars 2024

Omöjligt bospar?

HSB har räknat på hur mycket unga behöver spara för att köpa sin första lägenhet i olika städer. I städer som Sundsvall och Borås räcker det med att spara runt en tusenlapp i månaden i fem år för att ha råd att köpa bostad med maximalt bolån. I Lund, Stockholm och Göteborg måste det till tio gånger så mycket.


Vem vill gå miste om de här köerna?

HSB surar lite grann, men kanske vill de mest pusha för regeringens förslag att man ska få låna till 90 procent av bostaden istället för dagens 85. Nya Dagbladet går ännu längre och fastslår att det är ”Omöjligt” för unga att köpa lägenhet i Stockholm.

Jag håller inte med. Visst är det dyrt och visst är det jobbigt att spara mycket pengar, men omöjligt är det banne mig inte. Jobbar du hemma och bor hemma hos föräldrarna borde du kunna spara ännu mer än de 11639 kr som krävs för Stockholmslägenheten på fem år. En heltidstjänst som städare med offentlig arbetsgivare – ekonomiskt något av det sämsta som finns att få – ger drygt 23000 kr för de allra yngsta. Brutto utan övertid, men är du ung, frisk, stark och behöver pengar kan några extrapass göra underverk för lönekuvertet.

Är ni två blir kalkylen ännu bättre. Svårt ja, omöjligt nej. Om man inte bestämmer sig för att det är omöjligt, då kommer man ganska nära. Och vänd på det, vad är alternativet? Att överhuvudtaget inte börja spara pengar eftersom det riskerar att ta mer än fem år, och istället bo i hyresrätt tills man kommer in på äldreboende?

måndag 4 mars 2024

Mer okej att snåla?

Expressen har en låst artikel med rubriken Tuffare tider: Nu är det helt OK att vara snåljåp”. Vi tar ingressen också, för det är det enda vi får läsa utan att prenumerera och det är jag både för snål och för smart för att göra:

Stör du dig på snålisar i bekantskapskretsen?
I en ny undersökning svarar 70 procent att de INTE gör det.
Kanske befinner vi oss i ett så kallat paradigmskifte beträffande personlig sparsamhet, triggat av sämre ekonomi i hushållen.


Har det blivit mer socialt accepterat att snåla? Jag har faktiskt inte reflekterat över det. Jag har varit snål så länge jag kan minnas och även om det kanske inte är det första jag berättar vid en presentation har jag aldrig försökt dölja det.

Min princip är enkel. Så länge min sparsamhet inte drabbar dig har du inte med det att göra. Självklart får man ha åsikter om andras ekonomiska val, den rätten förbehåller jag mig också. Sedan kanske det inte är så produktivt att döma ut mitt liv som ovärdigt för det kommer jag såklart bara skita i, eller också blir jag otrevlig tillbaka.

Jag har en kompis jag diskuterar sånt här med. Han är betydligt slösaktigare (i brist på ett mer neutralt ord) än jag, men vi lyckas ifrågasätta varandras ekonomiska beslut på ett respektfullt sätt och diskussionerna har åtminstone gett mig en del att tänka på. Om det nu blivit mer okej att diskutera privatekonomi hoppas jag att fler tar chansen att göra det. Samtal gör oss klokare.

söndag 3 mars 2024

Renkött till Japan

Nu ska jag som inte ens äter kött tycka till om renkött. Hoppas att ni ger mig en chans ändå. Jag såg nämligen en nyhet om att ett norskt företag vill börja exportera renkött till Japan och försöka konkurrera med wagyu, världens dyraste kött med ett kilopris runt 4000 kr.

Jag har en känsla av att renköttsproduktion aldrig någonsin gått med vinst och att renskötseln skulle försvinna om det inte vore för statliga bidrag, så visst låter det lite optimistiskt. Samtidigt gillar jag tanken. Japaner fascineras av norrsken, midnattssol och nordiska klövdjur, så varför inte?

Vill man ha ”varför inte”-svar kan man med fördel vända sig till de svenska samerna i branschorganisationen Slow Food Sápmi. De tycker att det av klimatskäl är bättre att leva på bidrag än att ta sig in på den japanska marknaden. OK, i ärlighetens namn säger han det inte rakt ut i reportaget, men ett argument han nämner helt oironiskt är att om köttet går att sälja dyrt i Japan, ”då har man ju inte råd att ta ett eget slaktuttag för det blir för dyrt att äta kött, då kan man hellre äta gåslever”. Med den logiken borde jag sänka mina honungspriser för då kan jag smaska i mig honungen själv och slipper jaga kunder.


Usch, vad mycket jobb!

Jag har en känsla av att Slow Food Sápmi föredrar statens tutte framför nytänkande för att hitta en riktig marknad för sina trötta renklämmor. Om det är en skillnad mellan Sverige och Norge ska jag låta vara osagt, men jag tycker att det är uppfriskande med människor som försöker hitta marknader med riktiga kunder framför bidragslösningar. Jag kommer inte handla av någon av dem, men nog känns det som att chefen för Finnmark Rein har gått några säljkurser som Slow Food Sápmi-basen missat.

lördag 2 mars 2024

Gratispengar från banken

Banker är kända för sina avgifter. Den mest obetydliga tjänst som tidigare sågs som vanlig kundservice kostar numera pengar, om den finns. Läsaren Fredrik påpekade att det finns ett sätt att vända på det, att tjäna pengar på sin bank (förutom att äga bankaktier). Han får berätta själv:

För ca 20 år sedan (tror jag) så tjänade jag pengar på att enbart flytta runt dem. Det funkar idag också!! Jag kollade ikväll!

Då hade jag ett kontokort som gav bonus vid varje köp. Då var det Handelsbanken som gav någon andel i en fond. Kommer inte ihåg exakt men säg köp för 25000 kr och du fick 50 kr i en fond.

Jag öppnade konto och kort hos banken samt hos Svenska Spel. Började betala in till Svenska Spel via kortet. Reg som köp! Förde från Svenska Spel tillbaks till konto i banken -> kort osv, snurrade på ett tag. Till slut ville Svenska Spel stänga ner mitt konto för misstänkt pengatvätt. Jag spelade ju inte nåt utan bara förde vidare pengar.

4,8 % år riskfri överföring/ BETALNING funkar idag. dock finns det max gräns så max ca 500 kr/år per konto. Inga stora summer men något i systemet är ju fel när detta funkar? eller?

Är ni med? Banken betalar pengar för att kortet används, i Fredriks exempel en bonus på 0,2 procent som hamnar i en aktiefond. I Handelsbankens fall har jag för mig att det är en hiskeligt dyr fond-i-fond-lösning, men inget hindrar dig från att flytta pengarna därifrån. Allt som krävs är att du använder kortet för köp. Att konsumera 1000 kr och få 2 kr tillbaka är såklart en dålig affär, men genom att sätta in dem på ett spelkonto (finns säkert andra alternativ också) har du kvar pengarna och kan därefter flytta tillbaka dem till ett annat konto i samma bank.

Oetiskt? När det gäller banker vet jag inte om du som kund kan komma upp till bankens nivå av oetiskt beteende med mindre än att du gör ett bankrån och det är inget jag rekommenderar. Jag rekommenderar inte Fredriks spartips heller, var och en gör som den vill. Själv bor jag i ett land där de flesta banker, inklusive min, tar en avgift på ett par kronor varje gång jag använder kortet eller betalar en räkning.

Men den som kan och vill kan testa Fredriks metod, och eftersom ett spelbolag nämndes slog det mig att den skulle kunna kopplas ihop med Günther Mårders gamla spelidé, att med hjälp av spelbonusar i två olika bolag satsa lika mycket pengar på hemma- och bortavinst i samma match och plussa oavsett vem som vinner. Huruvida den grejen fortfarande funkar har jag ingen aning om.

fredag 1 mars 2024

Sociala avgifter på lönespecen

Jag startade eget år 2000. Från att ha betalat ungefär en tredjedel i skatt skulle jag plötsligt betala två tredjedelar – en tredjedel i inkomstskatt precis som tidigare, men nu också en tredjedel i egenavgift. Kvar till mig var bara en tredjedel, resten tog Bosse Ringholm (ja, jag fick kolla upp nu vem som var finansminister vid millennieskiftet).

Jag hade väl fattat att arbetsgivaravgiften fanns med i lönen jag fått dessförinnan, men det är ju inget man går och tänker på dagligdags som anställd. Plötsligt blev det här med sociala avgifter mer konkret. Ibland är det så, att vi måste se saker med egna ögon för att det liksom ska sjunka in. Därför välkomnar jag regeringens planer på att tydliggöra socialavgifter genom att få med dem på lönespecen.

Nu kan inte regeringen bestämma att alla arbetsgivare ska redovisa arbetsgivaravgiften i lönekuvertet, men om staten gör det följer nog många med. För egentligen tror jag att arbetsgivare överlag vill visa de anställda vad de egentligen kostar. Många går nog runt som jag gjorde på 90-talet, utan en tanke på att staten straffbeskattar anställningar, för det är ju det arbetsgivaravgiften är, en straffskatt på arbete.

Någon som håller med, men som har en lite annan ingång i detta är Aftonbladets chefshycklare Anders Lindberg:

Visst kan man se faktaredovisning som politisk propaganda, men man kan ju också se det som rimligt att människorna som faktiskt betalar ”kalaset”, politikernas löner och tidningarnas presstöd, får reda på vad det kostar. Om det gör att fler frågar sig ”vad fan de får för pengarna” tänker jag att det beror på att de inte är nöjda med dealen. Det visar sig då och då att svenska folket är helt okej med att betala skatt så länge den går till bra saker. Jag betalar själv gärna pengar till halta och lytta som inte klarar att bidra själva. Det betyder inte grönt ljus för politiker att göra vad som helst för mina pengar.

torsdag 29 februari 2024

En skogspromenad

Bloggläsarna har varit ganska entydiga när det kommer till mina videoförsök – ni gillar dem inte. En och annan gör det såklart, men blogginläggen får mindre tittning och spridning i videoform än i textform. Men det kan ju också bero på att jag inte hittat rätt med videoformatet och det lär jag heller inte göra om jag inte försöker. Så här kommer ett sådant försök. Gillar ni det inte kommer det ett inlägg helt i textform i morgon, i övermorgon osv.

Ett ämne som då och då kommer upp när det gäller sparande är dåliga prioriteringar. Alltså inte att sparandet går åt skogen för att det inte prioriteras utan att jag och andra som sparar gör dumma val. Det är fritt för var och en att tycka, men under en promenad fick jag idén att försvara mig, i videoform och så här lät det.

Egentligen är det väl ganska givet att vi alla ska välja hur vi lever våra liv, men om jag föreslår en ny lag eller ett förbud får jag aldrig lika mycket kritik som när jag ”sticker ut hakan” och säger att så här vill jag leva.

Kolla på videon och tyck till i kommentarsfältet. Tyck också hemskt gärna till om video på bloggen. Är det önskvärt att jag gör nya filminslag eller bör jag hålla mig till text?

onsdag 28 februari 2024

Ett inlägg som inte handlar om mjölk

På juldagen bloggade jag om att Kiruna kommun dragit in efterrätterna på kommunala äldreboenden och mjölken på skollunchen eftersom politikerna prioriterat ett äventyrsbad för miljardbelopp som nästan ingen annan ville ha.

Nu har nästa rond avslutats. Det visade sig nämligen att elevernas föräldrar tyckte att skolmjölken var så viktig att de var villiga att själva köpa in och leverera den, men det får de inte. Kommunen kan inte ta emot mjölk som gåva eftersom det skulle kunna ses som sponsring. Vi tar det igen: Elevernas föräldrar får inte ge sina barn mjölk på skoltid eftersom det ses som sponsring av kommunen. Förstår kommunen att de här barnen i första hand tillhör sina familjer och inte kommunen?!

Detta påminner om när Gislaveds kommun dragit in läsk på äldreboendena och en handlare i byn skänkte 480 liter läsk som kommunens kostchef såg till slängdes på soptippen. Den stora besparingen med att göra det sämre för åldringar är kanske att de ska vantrivas och dö i förtid?

Det förklarar ändå inte Kiruna kommuns hat mot skolmjölk, jag tror inte att de vill döda barnen. Kanske är det ett sätt att riva av plåstret snabbt. Låter de föräldrarna betala mjölken i år kommer debatten återkomma. Genom att sätta hårt mot hårt hoppas de att föräldrarna (för att inte tala om media) ska glömma striden och acceptera mjölklösheten.


Men det finns ju elcyklar.

Jag skulle vilja säga att det inte kommer att hända, man ger inte upp sina barns rättigheter. Jag håller en tumme på att Carolina Tapani och de andra föräldrarna står på sig, men i och med att jag i detta inlägg kommit ut som fullblodscyniker kommer det kanske inte som en chock att jag gissar att mjölk är ett avslutat kapitel i Kirunas skolor.

tisdag 27 februari 2024

Riktiga vinterdäck har dubb

Det är svårt att hitta undersökningar som jämför dubbdäck med odubbade vinterdäck, så kallade friktionsdäck. Myndigheter vill att folk ska välja dubbfritt, ”för miljöns skull”, och företag som säljer däck vill inte vara bättre. Eller rättare sagt vill de inte gå miste om halva marknaden genom att säga att dubbdäck är säkrare. Men det är de.

Gjensidige, ett av Norges största försäkringsbolag ska höja priset på bilförsäkringar med hänvisning till att nya bilar oftast säljs med breda, dubbfria vinterdäck. I artikeln säger en ambulanschaufför:

I min karriär har jag varit 
engagerad av att titta lite på däck. Jag kan nästan inte komma ihåg en trafikolycka på vintern med dubbdäck, även om det säkert händer.

Och det verkar inte vara unikt för Norge. I januari körde en buss i Dalarna rätt in i en lada och började brinna, och självklart hade den friktionsdäck, något som affärschefen på bussbolaget säger var ett undantag, de allra flesta bussarna i hans bolag har dubb. Förutom att det såklart blir dyrt för bussbolaget är totalkvaddade bussar knappast en vinst för miljön heller.

Men den gick på biogas ju!

Jag tror att det här problemet kommer att växa i takt med att snöröjningen blir allt sämre, i kombination med att allt fler bilar utrustas med tokbreda däck, gärna lågprofil för att ytterligare försämra väghållningen. Kanske finns det en anledning till att bergsbestigare är utrustade med ishackor istället för med gummiklubbor.

söndag 25 februari 2024

Somna med pengar

Henrik Ståhl verkar vara en trevlig kille. Vi har visserligen jobbat ihop i Bolibompa, men jag känner honom inte. Jag tänkte att det kunde vara bra att inleda med det eftersom det här inlägget riskerar att se ut som ren reklam.

Det Henrik gjorde när han blev för gammal för barn-tv (utan björndräkt är Bolibompa en återvändsgränd när man fyllt 40) var att ta sitt öde i egna händer. Han turnerade med en enmansshow om sin barndom kallad ”Henrik – en tönt” och så småningom hittade han på konceptet Somna med Henrik, en podcast att somna till. Kan det finnas en marknad för det, undrar du? Det kan det. Varje månad har han sexhundratusen nedladdningar av tvåhundratusen människor. Jag har testat när jag hade svårt att sova och hann höra 2-3 meningar innan jag somnade.

Vid sidan av detta poddar och vloggar han för en helt vaken målgrupp. Jag har hört det med och detta är anledningen till inlägget. Genom åren har jag träffat på så många ”kulturmänniskor” som, till skillnad från Henrik, är helt oförmögna att tänka kommersiellt. De kan vara hur kreativa som helst när det kommer till att spela eller måla, men nästa steg är alltid att hitta en kultursamordnare eller filmkonsulent som ska paketera och betala för deras alster.

Henrik Ståhl berättade i ett av sina vakna program att han är less på ”gatekeepers”, människor satta att bedöma ens projekt, men som själva oftast är helt ointresserade och nog egentligen bara försöker hitta skäl att tacka nej. Hans lösning – gör det själv. Producera den där texten/boken/filmen/podden så bra du bara kan, och hitta publiken så kommer resten att ordna sig. Eller vänd på det – ingen kommer att be dig att göra det där, eller något annat smart karriärdrag.

Nu jobbar Henrik hemifrån, från en studio på tomten, företrädesvis med att producera en podcast utan manus som lyssnarna ska somna till. Det låter helt galet, men jag gissar att han aldrig tjänat så mycket som nu, han bestämmer sina egna arbetstider och verkar trivas med livet.

lördag 24 februari 2024

Kryddträdgård

För många år sedan odlade jag kryddor i kruka. Då bodde jag i lägenhet och det fanns inget alternativ, men jag minns det som inspirerande att riva av basilika och citronmeliss från köksfönstret och hacka ner i en sås eller gryta. Ändå slutade jag med det, antagligen av lättja.

Men nu när jag blivit ”grönavågare” och flyttat ut på landet ska jag ta tag i det igen. Förra året hade jag visserligen krukor med chili, gräslök, mynta och dragon, men det kändes rätt oorganiserat. I år skulle jag vilja bli lite bättre på kryddodling. Så vad ska jag odla och hur?

I odlingslådorna utomhus odlade jag dill och det kommer jag göra i år igen. Fast lite mindre, förra året hann många späda dillkvistar bli rena träd innan skörd. Men resten av av kryddorna tänker jag att jag ska odla i krukor, för att kunna förlänga säsongen och för att kunna ha dem i köket eller på min glasveranda som är lite som ett växthus, annars är jag rädd att det kommer kännas som ett projekt att skörda i samband med matlagning. Poängen är att de inte ska vara längre bort än kryddhyllan.


Husse, det skulle finnas kattmynta här!

Chili och gräslök är alltså givna, antagligen mynta och dragon också, om de överlever. Sedan är jag öppen för förslag. Basilika har andra pratat sig varma för och jag minns färsk basilika som en helt annan krydda än den torkade man köper i burk, så den ligger bra till. Kanske oregano också, men egentligen tycker jag att den är lite för lik basilika. Timjan och rosmarin har jag för lite användning av, så de går bort av den anledningen. Annars är jag öppen för det mesta. Har ni några förslag på lättodlade kryddor?

fredag 23 februari 2024

Register över ekonomiska klyftor

De ekonomiska klyftorna ökar och anledningen sägs vara att människor med ett sparande blir rikare medan människor utan kapital inte blir det. Ja, det låter väl rimligt, både att det är så och det ska vara så. Lever jag på mindre pengar och sparar mer vill jag att de pengarna ska komma mig tillgodo, inte att de ska delas ut till människor som hellre spenderar allt de har och lite till.

Men så får det naturligtvis inte vara. Det är ”ekonomisk ojämlikhet” och måste till varje pris bekämpas. Bl a med hjälp av ett föreslaget register över människors förmögenhet. Tänk att den politiska lösningen på alla problem, verkliga eller påhittade, alltid är ökad kontroll och registrering av medborgarna.

Självklart är ett sådant register förstadiet till en ny förmögenhetsskatt, och/eller en annan straffskatt på sparande eller varför inte indragning av barnbidrag för de rikaste. Eller en kombination. De politiska möjligheterna är många, både för nuvarande och framtida styren, såväl nationellt som lokalt och regionalt.

Tillbaka till grundfrågan. Är det ett problem att människor lever olika? Någon jobbar jämt och sparar allt, andra konsumerar innan inkomsterna ens nått lönekontot och de flesta av oss lever någonstans mittemellan. Insatserna är olika och det blir utfallet också. Kan det inte få vara så?