torsdag 5 januari 2017

Nu ska bullarna betalas!

Så är adventsstjärnan nerplockad och julklappspappret återvunnet. Antar jag. Men en del människor har fortfarande kvar några rester från julfirandet.

Att svensken köper julklappar för över 3000 kr per person kan man ha många åsikter om. Jag kan tycka att man tappat lite fokus, men å andra sidan firar jag i stort sett inte jul så jag tänker inte ha några synpunkter på just detta. Men när folk skuldsätter sig för att köpa julklappar har jag svårt att tiga.


I en artikel i Dagens Industri i julas (låst nu, så jag låter bli att länka) konstaterades att särskilt barnfamiljer oroar sig för att inte ha råd med julklappar, samtidigt som det är just barnfamiljer som handlar mest, ökar sin julbudget mest och ”känner en stor press för att lyckas leverera till sina barn”. Ursäkta en okunnig barnlös, men vem bestämmer i den familjen?

Och som om inte det räckte säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson: ”Det är inget fel att finansiera julen med lån om man kan betala när räkningarna kommer – det viktiga är att inte hamna i avbetalningskarusellerna.

Ingela Gabrielsson, "sparekonom"!

På ett sätt fattar jag att banker vill att folk ska låna pengar, det är ju lite det de lever på. Men det här uttalandet kommer alltså från en privatekonom (i många artiklar tituleras hon sparekonom) på Sveriges största börsföretag. Om någon fortfarande lever i villfarelsen att banken står på ”den lilla människans” sida – tänk igen. Och som jag konstaterat gång på gång – i banker ska man vara ägare, helst inte kund.

Och till den som tycker att jag är elak mot fru Gabrielsson kan jag bara säga att hon haft två veckor på sig att förklara vad hon menade eller berätta att hon blivit felciterad, men inte känt något behov av att göra det:

24 kommentarer:

  1. Sen kan ju privatekonom också betyda att hon ger råd som förbättrar hennes egna privatekonomi. Eventuellt så kan sparekonom tolkas som att hon hjälper Nordea spara pengar.

    Du är väl inne på träsket gällande "finansiella rådgivare" och vem de är som dom egentligen hjälper, men jag tycker helt klart de är samma sak här. Ska man kalla sig sparekonom får man nog hitta annan finansiering än att ha en bank som arbetsgivare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I det här fallet är det kanske just så titlarna ska tolkas, men det är ju inte den gängse uppfattningen. Håller med om att sparekonom är en konstig titel på en bankmedarbetare, men tycker att sparekonomer som Günther Mårder och Claes Hemberg ger ett trovärdigare intryck än Ingela Gabrielsson.

      Radera
  2. Anledningen till att de du nämner uppfattas som mer trovärdiga är väl att de har varit anställda på "uppstickarbankerna" Nordnet och Avanza vars hela affärsmodell är att "flytta pengarna till oss, vi lurar inte dig som storbankerna gör", vilket så klart fungerar. Så i jämförelse med denna Ingela Gabrielsson råder de ju inga tvivel om att de du nämner är trovärdigare, men jag kan inte låta bli att vara cynisk ändå då "sparekonomerna" sitter på två stolar.

    Bättre hade de väl varit om de helt finansierade av att ge rådgivning och sedan försökt hjälpa sina kunder blåsa bankerna så mycket de bara går, då hade man väl litat på dem mer än att de säger att de gör detta men samtidigt får betalt av banken. Varför skulle banken vilja ha detta upplägg om de inte är så att de faktiskt håller igen, dvs lurar den som tror att den får rådgivning.

    Jag vet.. foliehatten är väl på antar jag..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anledningen att jag nämner dem är att jag har koll på dem och sett prov på när de stått på spararens sida. Det kanske Ingela Gabrielsson också gjort, men det vet jag inte. Jag vet bara att hon gjort ett mycket obehagligt uttalande som hon dessutom inte velat förklara.

      Men visst har du rätt, sparekonom är en knepig position på en arbetsplats där man helst ser att privatpersoner inte sparar alls utan lydigt blir bankens slavar.

      Radera
  3. Det är verkligen något konstigt med ekonomi. För mig känns det lika grundläggande att veta hur man får pengarna att gå ihop som att få på sig byxorna på morgonen eller veta hur man sköter basal personlig hygien. Detta kan barn rätt hyfsat vid 6 år och riktigt bra vid 10...men på ekonomi området kan 50 åringar sitta kring fikabordet och skämta om att "det är mycket månad kvar när lönen är slut" och berätta hur det längtar efter barnbidraget så att de kan fylla på kylen med lite mat. Man berättar hur man inte ens öppnar det brandgula kuvertet för att "det är så svårt med pension" trots att pensionsmyndigheten presenterar allt på en nivå som en barnbok med illustrationer och allt.....man upphör aldrig att förvånas...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag (och troligen du) fick lära oss de här grunderna som barn, det är därför det känns naturligt. Men jag förvånas också över hur vuxna människor kan välja (för det är ett val) att inte sätta sig in i sin egen ekonomi.

      Radera
    2. Ni tror inte att det kan bero på att just dessa "sparekonomer" och deras föregångare under decennier trummat ut budskapet att "ekonomi är tråkigt och dessutom jättesvårt, bäst att du gör som jag rekommenderar". Upprepar man ett budskap tillräckligt många gånger tenderar det att bli sant oavsett hur vansinnigt det är...

      Mvh Avfart Frihet

      Radera
    3. Nja, jag vet inte om just sparekonomer trummat ut att ekonomi är tråkigt eller ens svårt. Däremot är väl bankfolk som folk är mest och använder avancerade ord och uttryck för att visa att just deras jobb är något svårt och komplicerat allmänheten inte förstår sig på. Det gör hantverkare och poliser också, men just ekonomi drabbar oss mer.

      Fast sedan är det ändå upp till varje individ att ta kontroll över sin ekonomi, och när man gör det kommer man att upptäcka att fyra räknesätt, lite procenträkning och sunt förnuft räcker väldigt långt.

      Radera
    4. Jag överdriver naturligtvis en smula. Men själv fick jag bara lära mig delar av grunderna som barn och resten ramlade jag in på av mer eller mindre en slump för bara några år sedan.

      Trots att jag är högutbildad och kan bra mycket mer matematik än de flesta ekonomer insåg jag inte att bankfolket inte hade mitt bästa framför ögonen. Rör man sig inte i kretsar där detta diskuteras är det faktiskt inte så lätt att se klart. Man tycker att man har bra koll på sin ekonomi för man sparar och gör som banken rekommenderar. Det är kanske det sunda förnuftet som brister?

      Mvh Avfart Frihet

      Radera
    5. Jag tror inte att de flesta tycker sig ha bra koll på sin ekonomi. Tvärtom tror jag att de flesta har dåligt samvete för att de inte har det.

      Sunt förnuft och att lita på banker känns absolut som en motsättning, men svenskar är väl "programmerade" att lita på auktoriteter. Där har skolan och media stort ansvar, men istället för att lära ut kritiskt tänkande säger de tvärtom: lita på oss, lita på staten, lita på makten.

      Radera
    6. Jag refererade till mig själv och inte till genomsnittssvensken.

      Jag tror du är nära pudelns kärna när du nämner svenskarnas respekt för auktoriteter och bristen på kritskt tänkande. Jag håller också med om skolans och medias ansvar i detta.

      Mvh AF

      Radera
    7. Ja, jag förstår att du refererar till dig själv och där får jag lita på din expertis :-).

      Radera
    8. Haha! Men ibland ifrågasätter Fru Avfart Frihet min expertis på just det området... 😉

      Tack ett trevligt inlägg och en intressant diskussion.

      Radera
    9. Det där tror jag är något genetiskt kvinnligt (och på det området finns nog inga experter). Tack själv!

      Radera
  4. Sparekonom, ekonomisk rådgivare etc. När får de deras riktiga titiel, det vill säga ekonomisk försäljare?

    SvaraRadera
  5. Finns inte så mycket att tilläga. De klarsynta inläggen avlöser varandra.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Kan i och för sig bero på att jag sparkar in öppna dörrar i okontroversiella ämnen, men förr eller senare ska jag hitta något :-).

      Radera
  6. Grundskolan är kass, många vet inte hur man räknar %, testa själva på er arbetsplats. Pinsamt.
    Tack herr Larsson för din goa blogg!

    /Börje L.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Du har rätt. Jag hörde en dokumentär från första ring i gymnasiet där lärarna tvingades lära eleverna förhållandet mellan centimeter och millimeter. En del kunde, vid 16 års ålder, inte ens klockan! I det läget måste procenträkning kännas som rena rymdfysiken.

      Radera
    2. Blir nog bättre framöver....kommer ju många kärnfysiker och raketforskare (se Möllev torget Malmö nyårsafton https://youtu.be/_xvWVHF68qA) samt läkare hit.
      Var jag elak nu? :)

      /Börje L.

      Radera
    3. Svårt att veta om de är raketforskare, men de verkar onekligen mycket intresserade av raketer :-).

      Radera
  7. Kan bara hålla med dig herr Sparo.

    Visst är det roligt att ge, och visst är det roligt att få också. Men julklappar verkar ju inte göra någon glad.

    Ständigt hör man vuxna åma sig:
    "Ååh nu måste man börja tänka på julklappar igen"
    "Jag har inte köpt en enda julklapp i år!"

    Att vuxna byter pengar mellan varandra på det här sättet är intressant. Ändå gör man det för att alla andra gör det.

    Inlägget får en verkligen att reflektera. Tack för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv! Ja, att vuxna byter pengar med varandra känns bara dumt. Barn blir säkert gladare för hälften så många julkappar om det innebär att föräldrarna slipper skuldsätta sig.

      Radera