Plötsligt hajade jag till när jag
skummade igenom morgonens nyhetsflöde igår. ”Tomas Linnala har
gått bort” stod det. Placeras chefredaktör hade dött bara 51 år
gammal, ”efter kort tids sjukdom” som det heter när cancern slår till hårt och skoningslöst. Det är inte ett dugg rättvist
och ger oss alla en påminnelse om att livet är ändligt.
I fredags skrev Tomas följande på
Twitter: ”Våren kommer tidigt i år. Har så smått börjat dra
ned på horisonten och risken.” Inlägget gällde börshandel, men
med facit i hand ger jag mig tusan på att det där med att "dra ned på horisonten" var en tydlig passning till liemannen.
I podden Placera Stockholmsbörsen
diskuterade Tomas aktier med Börsveckans Lars Frick, eller ”unge
herr Frick” som han fick heta i dessa sändningar. Många
intressanta börstips presenterades i lättsam ton, men mitt
favoritinslag var alltid slutet, när man efter att signaturmelodin
klingat ut ”lät bandet rulla” och recenserade sändningen med
stor självdistans. Programmet sändes fram till november. Sedan ett
uppehåll, och plötsligt:
Men på Placera fanns han kvar. Jag är
inne på sajten dagligen och har med stort intresse läst Tomas
analyser och artiklar. Förutom hans börskunskaper uppskattade jag
Tomas sätt att behandla det svenska språket, stringent utan att bli
högtravande.
Åtminstone i börskretsar tror jag att
romanförfattaren Tomas Linnala är mindre känd, vilket är synd
eftersom både hans lekfulla och välutvecklade formuleringsförmåga
och torra och lika välutvecklade humor vävdes samman till absurt roliga historier. Fyra böcker hann det bli och för den som har dem
framför sig vill jag främst rekommendera Fader vår från 2008
och Mördare och Poeter från 2009.
Vi är nog många som önskat att allt
fick bli som vanligt, och återigen få höra Tomas stå i podden och
tjata aktier och tweed med "unge herr Frick". Nu blir det inte så. Inga
fler poddavsnitt, inga fler romaner, inga fler artiklar. Tack för
allt!
Fin homage. Vemodigt.
SvaraRadera/ Christoffer
Tack! Ja, verkligen.
RaderaTack Sparo för väl valda ord om salig Tomas Linnala. Jag följde också pod:en Placera Stockholmsbörsen och undrade lite när det blev ett långt uppehåll. Att ens misstänka att orsaken till Linnalas bortavaro berodde på sjukdom fanns inte i min världsbild.
SvaraRaderaDetta blir ytterligare en påminnelse om att livet inte är evigt. Skjut inte upp det du tänkt göra, lev varje dag som om det vore kanske inte den sista men den näst sista.
Pod:arna finns kvar om någon åter vill höra den ekonomiskt skarpsinnige men samtidigt humoristiske och underfundige Linnalas röst en sista gång. Själv ska jag försöka leta upp någon av hans böcker.
Nej, i alla fall inte den typen av sjukdom. Han verkade ju vara hälsan själv.
RaderaJa, böckerna rekommenderas varmt. Han kunde varva mord med gapskratt på ett sätt som för tankarna till Arto Paasillina, och det är inget dåligt betyg i min värld.
Mycket bra skrivet.
SvaraRaderaJag satt igår och försökte författa någonting själv mellan barnskrik och middagslagning och efter ett tag konstaterade jag att jag inte lyckades få fram det jag ville ha sagt på ett tillräckligt bra sätt men den här texten speglar väl mina egna tankar.
Tack
Tack själv! Ja, vid sådana här tillfällen tryter orden lätt, men eftersom jag slapp barnskriken fick jag till slut ihop en hel text. Egentligen kanske valfri svordom (gärna finsk för dagen) täcker in känslan när något sådant här dumt inträffar. PERKELE!!!
RaderaNär sådant här inträffar så får åtminstone jag en något bitter eftertanke kring livets förgänglighet, många tankar far genom huvudet. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/
SvaraRaderaJag känner igen mig i det. Vad är meningen, liksom. Men också en stress. I morgon kan det vara jag som går till doktorn på en rutinundersökning och får reda på att jag har tre månader kvar. Det är alldeles för många punkter kvar på min "bucket list".
RaderaVerkligen både totalt oväntat och lika tråkigt! Gillade verkligen podden på Placera, kul snack om lite olika men mest kring aktier. Hoppas den fortsätter i hans minne!
SvaraRaderaOch det du skriver om att livet kan ta slut snabbt har jag insett för ett par år sedan och tagit stora steg mot att få saker gjort! Detta med Tomas trycker på den tanken ännu mer!
Ja, det är det enda vettiga vi kan göra av detta, inse att vi inte har all tid i världen att förverkliga oss själva (eller vad vi nu vill göra).
RaderaLars Fricks enda egna avsnitt efter att Tomas hoppade av var ganska lamt. Synd, för den podden stack ut i utbudet. Hoppas att de nu hittar en permanent ersättare och gör något bra av den.
Frick, du hittar min mejladress här på kontaktsidan :-).
Intressant. Har inte läst Linnalas böcker. Men Aarto Paasilinna står högt i kurs. Läst både ett antal böcker och sett film.
SvaraRaderaJag är inte litteraturkritiker så häng mig inte om du inte håller med om du läser Linnala, men jag har också läst många av Paasilinnas böcker och särskilt Fader vår tycker jag skulle smälta in väl i hans produktion. Bägge har den där unika förmågan att presentera helt skruvade karaktärer på ett märkligt trovärdigt sätt.
RaderaMycket väl tänkt och skrivet. Och tack för en bra blogg.
SvaraRaderaTack så mycket, och tack detsamma!
RaderaVäl formulerat och även om jag inte själv var bekant med herr Linnala så är det alltid extra tankeväckande när någon som inte är i döds-ålder trots det går bort.
SvaraRaderaJa, det blir obehagligt på ett helt annat sätt. Jag har mycket lättare att identifiera mig med Tomas Linnala, som bara var sex år äldre än mig och dessutom bott här i min lilla förort än med exempelvis Aktiestinsen, 101-årig smålänning.
RaderaHar ingen personlig relation till Linnala och har inte sett eller hört mycket från honom. Han må vila i frid. För tidig bortgång är alltid hjärtskärande, med undantag för dem som bränt ljuset i båda ändarna eller levt ett kriminellt liv.
SvaraRaderaDet finns absolut undantag. Och så tänker jag att här har vi en kille som inte knarkar eller ens är överviktig, men som drabbas av en sjukdom med snabbt förlopp som vetenskapen inte klarar av samtidigt som Keith Richards lever som skit och ändå har hälsan vid 150 års ålder. Det är inte rättvist!
RaderaNej, visst är det inte rättvist.
RaderaLemmy Kilmister tog droger och var en storrökare fram till sin död. Han gick inte till läkaren alls, trots att många i hans närhet varnade för att han kunde ha cancer och han själv misstänkte det. Men så gick han till läkaren när han blev riktigt dålig för att se om han hade cancer. Och visst fick han den diagnosen. Han dog dagen därpå.
Fast i Lemmys fall känns det som att han kanske hade blivit hjälpt av att gå tidigare, även om han levde på övertid rent statistiskt.
RaderaKände som du när jag såg rubriken om Linnalas bortgång: What?!! Pratade med en vän om detta idag. Om hur snabbt det kan vara över. Livet är flyktigt och det är lätt att glömma. Linnalas behagliga tonläge och röst kommer vara saknad. Den spred ett lugn.
SvaraRaderaBra och tänkvärt skrivet Micke.
Och vila i frid Tomas Linnala.
Ja, han hade riktigt bra radioröst (själv har jag radioutseende, inte lika attraktivt) och sa dessutom ofta bra saker. Förutom när han lurade mig att köpa C-Rad, men det må vara honom förlåtet nu.
Raderajag ska snart på röntgen för att kolla up vad som gör så ont i min mage. fruktar det värsta . Tomas LInnalas bortgång är en av dom människor som jag har tagit mest illa vid mig av dom som jag inte känner personligen . dels för att jag kunde inte förstå att en så tillsynes frisk och pig man kunde gå bort så fort. han var liksom själva motsatsen till den typiska cancerpatienten eller en sjukling. det gör att man inser att vem som helst kan drabbas att den fruktansvärda cancern. rik som fattig rökare eller ikke rökare. överviktig eller normalviktig. alkohol konsument eller ej. vilket gör att man känner sig ganska maktlös för vad livet har att inkomma. väldigt ledsamt också eftersom jag var ett stort fan av Tommas , jag tyckte att han var så genom trevlig, snäll och intelligent .
SvaraRaderaHar samma bild av Tomas. Träffade honom aldrig, men gillade hans podd och böcker. Han hade ett fantastiskt sätt att uttrycka sig och en sällan skådad ödmjukhet.
RaderaDet är det som är så jävligt, att en del kan knarka och svina och bli 80+ (hela Rolling Stones är där om ett par år) utan att drabbas medan andra tränar, äter sunt och undviker sånt som är skadligt, men ändå drabbas i tidig ålder.
Håller tummarna hårt för ett kurerbart magsår eller något annat hanterbart. Och - oavsett vad det är - att du får bästa tänkbara vård. Är du bosatt i Sverige, kolla gärna upp möjligheterna till vård i annat land. När jag själv behövde vård i höstas (https://sparosverige.blogspot.com/2020/10/im-back.html) fick jag den efter två veckors kö i Danmark istället för att hålla tillgodo med den svenska kön på 12-15 månader.
tack. jag bor i Norge ska bli intressant och se hur lång tid jag kommer att behöva vänta.
RaderaPå kliniken jag opererade mig på i höstas tog de även emot norska patienter. Lite mer ekonomiskt komplicerat upplägg eftersom Norge inte är med i EU, men fullt möjligt och rimligt.
Radera