Jag har tidigare snackat matkostnader
och berättat att en dryg tjuga per dag för mig räcker till frukost, lunch,
middag och mellanmål.
Eftersom det är mindre än en tredjedel av existensminimum inser jag
att det anses antingen som magi eller helt ovärdigt (eller både
och). För ett tag sedan fick jag en uppmaning i kommentarsfältet
att ge exempel på matvaror jag handlar regelbundet. Bra idé, här
kommer det!
Frukt & grönt
Eftersom jag är laktovegetarian antar
jag att detta är den viktigaste tårtbiten i min kostcirkel. Gul
lök, champinjoner, stjälkselleri, citron och någon annan form av
frukt finns alltid hemma hos mig. Annat man ofta hittar är
brysselkål, paprika, vitkål, potatis, morötter, rödbetor, squash,
aubergine och chili.
Allt detta är färskt, men frysen är
i princip alltid laddad med spenat och broccoli, eftersom jag tycker
att det är enklast i fryst form. Billigast också. Apropå billigt
finns också alltid blåbär i min frys, hemplockade och därför
helt gratis. Ofta också vinbär, rabarber och hemgjord sylt och
äppelmos, förutsatt att jag fått tag i det gratis.
Jag går till stor del på pris när
det gäller frukt och grönt. Många priser varierar beroende på
säsong och då anpassar jag mig efter det. Jag vill t ex ha frukt
hemma, men om det blir apelsiner, äpplen eller bananer beror på vad
som var billigast.
Övriga kylvaror
Mjölk och ost har jag också alltid
och köper gärna till reducerat pris pga kort datum. Blir det mer än
jag gör av med går det utmärkt att frysa. Ostinköpen är nästan
helt prisstyrda. Den bör inte vara för stark (ingen risk, stark ost
är alltid dyrare) och jag betalar aldrig över 40 kr/kilo. Margarin till
bakning och någon bredbar variant till smörgås. Senap och ketchup
har jag också alltid hemma eftersom de är bra smakförstärkare,
särskilt senap.
Torrvaror
Den här kategorin har praktiskt taget
obegränsad hållbarhet, så jag köper största möjliga
förpackningar till lägsta tänkbara pris, när så erbjuds. Därför
har jag alltid pasta, ris, bulgur, matvete, mathavre, kikärtor, gula
ärtor, röda linser, buljongtärningar och strösocker.
Några grejer som inte håller i
evighet är havregryn, grahamsgryn och rågflingor, men jag har det
alltid hemma. Och vetemjöl, rågmjöl och majsstärkelse, som jag
inte skulle vilja köpa för flera år eftersom jag är rädd för
mjölbaggar, men vetemjöl köper jag gärna i femkilospåsar
eftersom det går åt.
Bröd
Billigaste knäckebrödet är Wasa
Husman, och som av en ren slump är det detta jag köper. Mjukt bröd
blir det ofta ett stort, billigt och grovt till frysen. Jag försöker baka själv också, men det
blir nästan onödigt gott och det är inte alltid utrymmet finns i
min ”viktbudget”.
Övrigt
Matolja går det åt en del i mitt
hushåll. Billigast tänkbara, vilket oftast är raps. Och så har
jag alltid några burkar krossade tomater, vilket för övrigt är
enda konserven jag köper. I kryddhyllan är jag helt fantasilös och
skulle nästan klara mig med salt och grovmalen svartpeppar. Försöker
ändå variera mig lite med mynta, paprikapulver, citronpeppar och
basilika. Och timjan till ärtsoppa,
som för 1,35 kr/portion är det billigaste jag äter.
Jag vet inte hur stelt och enformigt
det här låter (och kan inte säga att jag bryr mig så länge jag
känner att jag äter nyttigt, gott och billigt), men jag upplever
mig som rätt flexibel. Även om jag har inköpslista med mig till
butiken är jag alltid beredd att improvisera kring erbjudanden och
extrapriser.
Vad kul att ta del av dina inköp av matvaror! Det verkar ju hur sunt som helst och billigt. Undrar dock om du någon gång unnar dig något extra gott, t ex godis, glass, nötter eller choklad? (Om man nu tycker det är gott, det är ju inte självklart.)
SvaraRaderaDu skrev att du ibland kunde köpa basilika. Vet inte vad du använder det till men annars kanske ofta billigare oregano går lika bra? Och duktigt att krossade tomater är den enda konserven du köper. Och den måste man ju inte köpa på burk ens en gång. Det finns bra billiga varianter på kanske mer hälsosam tetraförpackning på Ö&B och City Gross. Passerade tomater är ibland billigare dessutom. Billig högkoncentrerad tomatpuré kan dryga ut ett paket passerade/krossade tomater om man lagar mycket mat.
Vad använder man stjälkselleri till? Har aldrig någonsin köpt det.
Blir oerhört inspirerad av folk som redovisar sitt kylskåp och skafferi. Jag spenderar ca 1500 kr i månaden på mat. Har mycket svårt att få ned den kostnaden. Ibland kan det gå med 1200 men då beror det oftast på att jag ätit ur frysen mer än vanligt eller för mig extremt passande erbjudanden i affären den månaden. Är lite kräsen. Det kostar. Har så svårt att må bra om jag inte äter god mat.
Eva
Vad kul att det uppskattas! Jag fick som sagt förslaget i kommentarsfältet och tyckte att det var en bra idé.
RaderaNötter är enklast att svara på, det "unnar" jag mig så sällan som möjligt eftersom jag är nötallergiker. Senaste gången (lyckligtvis länge sedan nu) fick jag i mig 1,5 gram jordnötsolja och hamnade på akuten med andnöd.
Godis och choklad som helfabrikat köper jag aldrig, däremot glass ibland. Annars föredrar jag att laga sötsakerna i form av äppelpaj med vaniljsås, blåbärspannkaka eller semlor. Problemet är att om det väl finns godsaker hemma tenderar jag att moffa i mig dem och som 45-årig man med stillasittande jobb är det inte oproblematiskt. Jag har helt enkelt lättare med karaktären om godiset inte finns.
Både basilika och tomatkross använder jag till pizza. Basilika i torkad form tror jag är ungefär samma pris som torkad oregano. Samma smak också, tycker jag. Generellt gillar jag inte konserver. T ex köpte jag champinjoner på burk i ungdomligt oförstånd, men upptäckte att färska är både billigare och mycket godare.
Stjälkselleri har en frisk och ganska stark smak. Mest använder jag den finhackad i sås och äter till exempelvis pasta, men selleribiffar är inte heller fel.
Äter man inte vegetariskt är nog 1200-1500 kr ganska lågt. Och även om du skulle kunna pressa summan finns det kanske inte så mycket pengar att spara.
Det verkar rätt likt mina förråd. Dock äter jag ägg och fisk men inte kött. Finns säkert någon vegetarisk benämning på det om man vill sätta en stämpel. Inga däggdjur ska avlivas för min skull.
SvaraRaderaMen inga bönor? Det är basmat för mig.
Håller med om ärtsoppa, det är så underskattat. Jättegott och löjligt billigt, tar lång tid iofs men man kan göra annat medan det kokar.
Äter man ägg är man ovovegetarian, men med fisk finns nog inget bra namn. Flexitarian används för dem som "fuskar" (i min ungdom hade jag använt ordet "hycklare" för just den gruppen), men det låter ju mest som att man desperat vill tillhöra en grupp, det betyder ju inget.
RaderaNej, bönor blir det inte mycket. Jag har alltid sett ärtor och bönor som samma sak, bara att vissa kallas det ena och andra det andra. Kikärtor och gula ärtor konsumerar jag friskt. Kidneybönor kan det bli ibland. Jag borde kanske kolla upp om de ger något jag går miste om i ärtorna.
Ja, ärtsoppa är verkligen världens lättaste maträtt om man bara räknar den effektiva tiden. Det gäller bara att inte börja för sent på kvällen så att man är färdig för paketering vid tretiden (been there, done that...).
Hmm, hycklare hade rätt negativ klang men det kanske är det som passar bäst :D Jag inser ju att jag har vissa brister i logiken. Ska jag vara djurvän borde ju fiskar få vara ifred också. Fast jag föredrar egenfiskat framför "industrifiske".
RaderaKidneybönor lär vara packade med antioxidanter, dessutom är de goda också.
Mosade kidneybönor stekta med tacokrydda (och lite vätska) är utmärkt till ris eller bara som vegetarisk variant av "tacofärs".
RaderaEva
Jag har hört uttrycket "stockholmsvegetarian" vilken tydligen är en vegetarian som äter fisk men inte kött. Men hycklare funkar också :)
RaderaErik: Hycklare var sagt med glimten i ögat. Själv hatar jag djur för mycket för att äta dem :-). Och ja, jag får väl ge kidneybönorna fler chanser då.
RaderaEva: Tack för tipset, det ska testas!
Sara: Fast Stockholmsvegetarian blir lite nedsättande mot stockholmare, lite som att vi inte är riktiga människor utan bara nästan :-). Men kul uttryck ändå.
Asså, nu är ju inte jag en riktigt stockholmare så jag kan nog tycka att stockholmare inte är riktigt riktiga ;) Men ja, det är ett roligt uttryck! :)
RaderaJag är född på Löwenströmska norr om Upplands Väsby (nästan Norrland alltså) och bodde härifrån hela 90-talet, så jag ser mig inte heller som urstockholmare (på andra håll ska man ju ha bott där i tre generationer för att räknas), men tror att omgivningen skulle göra det.
RaderaMycket likt mitt förråd.
SvaraRaderaDock lägger jag till jordnötter (Eldorado), massor av ägg (protein, köps på lidl) och mitt kryddförråd är något större. Väldigt imponerande!
Själv skulle jag som sagt lösa alla mina problem genom att lägga till jordnötter :-).
RaderaMitt kryddförråd är inte så dåligt, det är bara det att burkarna hinner bli dammiga innan jag använder dem.
Kul inlägg Micke. Antar att du inte har småbarn hemma med tanke på ditt kylskåp och skafferi. Tror inte denna kosthållning skulle funka hos i alla fall. Allt gott!
SvaraRaderaNej, att inte skaffa barn måste vara det bästa spartipset man kan ge :-).
RaderaAntagligen har du rätt angående barnen. ;)
RaderaAbsolut! Sen får man inte heller glömma all livskvalitet barnlösheten ger :-).
RaderaVad är det i burken högst upp till höger i kylen?
SvaraRaderaKikärtsbiffar. Här är "receptet", men med svarta bönor istället.
RaderaAha, det har jag försökt göra, men kommit till korta (det liknade mer en smet och inte biffar). Borde ge mig på det igen.
RaderaGör det! Det som kan vara knepigt är att få dem saftiga utan att det blir en smet som flyter ut i stekpannan, men med en skvätt olja och tomatkross och så lite mjöl för att få dem att hålla ihop brukar det funka.
RaderaLiknar mitt kosthåll, förutom vetemjölet, som jag i och för sig äter men undviker p g a glutenintoleranta i familjen. Gillar också att använda kryddor som ger variation i smakerna. kockade i många år. Skrev alltid på matsedeln, vad som var det animaliska alternativet. Varför måste man kalla sig vegan, vegetarian eller flexitarian, då borde det också heta animalian/ ME
SvaraRaderaKul! Handlar man som en kock måste man ju vara nära "facit".
RaderaJag tror att du har rätt om kryddorna. I och för sig gillar jag sjukhuskryddad mat, men jag borde lära mig att dra nytta av kryddor.
Men när det gäller vegetarianism håller jag inte riktigt med. Det vore bra med mer acceptans för oss "olikätande", men eftersom det är vi som vägrar vissa ingredienser, till skillnad från allätare, tycker jag att vi får finna oss i att vara undantagen, oavsett om det beror på allergi, religiös övertygelse, hälsoskäl eller något helt annat.
Då ärtor är av samma släkt som jordnötter är det konstigt att du är allergisk mot jordnötter men kan äta ärtor. På engelska heter det ju tom väldigt lika peanut och pea.
SvaraRaderaHelt sant, jordnöt är egentligen ingen nöt utan en sorts baljväxt. Dock betydligt mer allergiframkallande än sina "kusiner" så det är inte helt ovanligt att man klarar ärtor och bönor trots jordnötsallergi. Som vegetarian är jag väldigt glad att jag kan det, för mitt liv vore krångligare annars.
RaderaJag har med stor behållning läst era kommentarer om vad olika slags låtsas-veggosar borde kallas och måste tillägga att jag inte bryr mig nämnvärt om dessa. Särskilt då jag själv anser att köttätare absolut inte behöver äta kött varje dag. Då är jag mycket mer fascinerad av alla dessa "inte gluten och laktos-etarianer" som verkar vara beredda att betala vad som helst för svindyra trendigt förpackade alternativ - UTAN allergier. Moderna matbutiker har skapat stora avdelningar för dessa människor och tillverkarna gnuggar händerna av förtjusning.
SvaraRaderaDet är onekligen märkligt att laktos- och glutenallergi tycks ha växt så lavinartat. När jag gick i skolan för 30 år sedan tror jag ingen på hela skolan var varken det ena eller det andra och nu är det hur många som helst.
RaderaJag är inte helt säker på att det bara handlar om trend även om det helt klart finns med i bilden.
Jag tänker att en del av varför dessa produkter säljer bra är att det är lika bra att anpassa allt efter den individ som behöver anpassas efter. Min sambo är laktosintolerant och därför köper jag och lagar allt laktosfritt. Orkar inte göra två saker eller riskera att saker blir dåliga för att ena mjölken är min och andra hans. Däremot upplever jag mig själv som mer laktoskänslig nu än jag var innan jag flyttade ihop med honom. Har förstått att det är ganska vanligt att det blir så när man inte utsätts för det. Är dock tacksam över att slippa glutenintolerans som är otroligt dyrt.
RaderaKanske kan det vara en av orsakerna till att laktosintoleransen ökar, att färre utsätter sig för mjölk? Sällan eller aldrig ser man vuxna dricka mjölk nu, på säg 80-talet tror jag att det var ganska vanligt. Jag använder själv bara mjölk till matlagning.
RaderaOch ja, gluten verkar krångligare. Laktosen kommer man ju runt genom att köpa laktosfri mjölk som smakar nästan likadant och inte är särskilt mycket dyrare. Ett liv utan vetemjöl tycker jag skulle vara svårt.
Äntligen!
SvaraRaderaSkämt åsido. Mitt kylskåp och skafferi är snarlikt eftersom jag också är laktovegetarian (äter dock produkter med ägg som ingrediens). Matolja en plötslig stor utgift de gånger jag behöver köpa ny förpackning - kör oftast solrosolja men varierar lite beroende på pris och eventuella rabatter. Anar en lyxprodukt i Lättasmöret. :)
Rapsolja kostar 14,90 kr/liter på Willys, och larvigt liten mängdrabatt på att köpa större förpackningar så det är en hanterbar och ofta återkommande utgift för mig.
RaderaLyxprodukt? 15 kr för 600 gram är utan extrapriser det billigaste jag får tag i förutom Willys lågprismargarin för knappt 7 kr/400 gram, men det är nästan inte ätbart så där drar jag gränsen.
Ursäkta att jag kommenterar så mycket i den här tråden...men det här med matinköp o dyl är bland det mest intressanta på sparbloggar... :)
RaderaJo, du tar inte hänsyn till hälsoaspekter vid inköp av fetter? Nu finns det ju så många idéer förstås om vad man bör äta. Läste någonstans (minns inte källan!) om att den första dokumenterade hjärtinfarkten i USA inträffade 1922, året efter man började industriframställning av vegetabiliska fetter och margarin. Efter 1922 ökade infarkterna under lång tid medan konsumtionen av margariner och vegetabilsika fetter ökade. Samband? Förr åt folk animaliska fetter i första hand. (Eller kallpressad oljor, såsom olivolja i vissa kulturer, vilket ju klassas som oerhört hälsosamt däremot.)
Försöker inte propagera för något här. Vet ju inte själv hur det ligger till och vad som är bäst. Men en sak är säker: Sedan drygt tio år köper jag aldrig margarin. Steker i smör, Bregott eller raps- eller olivolja. Vissa oljor undrar jag till och med om man verkligen ska upphetta så mycket. Då har man ju hört att det kan bilda skadliga ämnen...
Eva
Be inte om ursäkt för att du kommenterar! Jag gillar och vill ha kommentarer och tycker dessutom att dina är intressanta.
RaderaJag trodde att rapsolja var bland det nyttigaste fett som fanns, t ex nyttigare än olivolja, som jag dessutom ratar pga smaken. När det gäller stek- och bakmargarin låter jag plånboken styra. Smör är antagligen både nyttigare och godare, om än svårarbetat. Som vegetarian kan jag inte tänka mig att använda animaliska alternativ, men jag tänker också att de där hjärtinfarkterna borde kunna ha andra orsaker.
På smörgåsmargarin är det också plånboken som får styra, Bregott kostar ju dubbelt så mycket, men köper det ibland på extrapris. Och smör... måste man komma ihåg att ta ut i rumstemperatur tre veckor i förväg så att den går att bre :-(. Till mitt försvar ska sägas att jag är mycket försiktig här. Folk som sett mig bre en macka brukar föreslå att jag ska föra hela paketet några gånger ovanför smörgåsen istället för att använda kniv, eftersom resultatet blir ungefär detsamma.
Är inte heller någon margarinätare. p g a de sätt det framställs på, dessutom tycker jag att det smakar illa. Steker bara i rapsolja eller smör, ofta blandar jag båda i pannan. Solrosolja, majsolja tål inte upphettning och lämpar sig bäst i dressing.
SvaraRaderaDe är ju så olika vad man gillar, det bästa är väl att utgå ifrån vad man själv tycker om och mår bra av/ ME
Nja, Anna Book och Göran Greider äter säkert vad de gillar, men tror ändå inte att de optimerat utifrån hälsoaspekten.
RaderaMen du ger alltså rapsolja godkänt? För jag trodde som jag skrev i till Eva här uppe att det var "bäst i test" för stekning, och är dessutom det fett jag använder allra mest av.
Enligt expertisen går rapsolja alldeles utmärkt att steka i, jag är inte heller förtjust i olivolja, men den duger också till stekning. Att jag blandar i smör, går säkert lika bra med margarin, beror på att smöret ändrar färg och man ser om det bränner för mycket, olja ändrar inte färg i pannan./ ME
RaderaSkönt att höra. Färgen är inte så noga för mig, min mat tenderar ändå att bli grå :-).
RaderaTack än en gång för en intressant genomgång av din kosthållning. Har själv försökt hålla koll på matbudgeten. Vissa poster är lättare än andra att påverka. Frukost och lunchlåda är relativt enkla att styra kostnaderna för, däremot är kvällsmålet oftast det dyraste, speciellt på helgerna då även vin brukar ingå.
SvaraRaderaFrukost med gröt, ostmacka och te: ca 3kr
Mellanmål: macka eller frukt: 1,50- 3 kr
Hemlagad lunch (husmanskost): 3-6 kr
Mellanmål: 1,50 - 3 kr
Middag: 6-20 kr
Priserna är inte optimerade på något sätt men handlar ofta av erbjudanden på Netto och Willy. Genom att välja de billigaste alternativen o skippa mellanmål skulle jag kunna klara mig på 10kr/dag.
Följer även andra forum och på Familjeliv var det någon som klarade sig på 1000 kr/månad för två personer genom att laga all mat själv. Snart började kommentarer komma att det inte var möjligt, att barnen skulle bli undernärda och liknande. Det verkar som att många familjer lägger 5-10 000 på mat per månad och då kan bli stötta om någon uppger att det går att klara sig på mindre.
Tack själv!
RaderaUndernäring tror jag är rätt liten risk. Generellt är ju nyttig mat också billigast. T ex i valet mellan vatten och vin, men man ska ju leva också.
Folks reaktioner (särskilt på Familjeliv som tycks vara samlingsplats för aggressiva knäppgökar) är intressanta. Just det där att andras val skulle göra ens egna val sämre. Tycker man det kan man inte vara särskilt tillfreds med de val man gjort i livet. Gäller inte bara mat utan alla utgifter, yrkesval, barn/barnlöshet, vart man valt att bosätta sig osv.
Nu hittar jag naturligtvis inte den länken, men för inte så länge sedan läste jag något om en studie som påvisade att folk blandar ihop "följa normen" med "moraliskt". Med andra ord, om du gör som alla andra så är du moralisk och bra och fin på alla sätt och vis, men om du går emot normen (i det här specifika fallet vill jag minnas att det gällde att frivilligt välja bort barn) så är du omoralisk och hemsk. Ett mycket intressant fenomen.
RaderaDet här är inte den länken jag letade efter, men den tar upp fenomenet: http://www.mnn.com/lifestyle/arts-culture/blogs/parents-morally-outraged-about-childless-adults-study-finds
RaderaOm man tvingades välja (och det gör man inte) skulle jag nästan säga tvärtom, att det är omoraliskt att följa normen. I varje fall om man låter det faktum att det är en norm påverka ens val.
RaderaMen att det skulle vara omoraliskt att välja bort barn är ju tyvärr inte nytt för den där studien. Föräldrar har ofta starka åsikter om barnlösa. Märkligt nog accepterar de sällan att vi har åsikter om dem, eftersom bara de som har barn får uttala sig om fenomenet barn. Varje gång jag får det i ansiktet - och det är ofta - brukar jag fråga om bara människor som begått självmord får ha åsikter om självmord, men har aldrig fått något svar på det :-).
Ja... lustigt nog (?) brukar det vara samma människor som drar "inte uttala dig för att du inte har barn" som i nästa andetag kan försöka med "men du har ju själv varit barn" om man skulle råka säga något negativt om deras avkommas beteende. Märkligt.
RaderaJag brukar använda ordet "barnfri" för egen del. Jag är inte barnlös, jag har frivilligt avstått.
Och att som kvinna göra det valet utan att skämmas har jag förstått på kvinnliga bekanta riskerar att få en del mothugg (från föräldrar som inte har ett skit med det att göra).
RaderaNu ska vi inte göra samma misstag och dra alla föräldrar över en kam, men helt klart finns de som ofta tycker sig ha tolkningsföreträde. Jag minns en gammal krönika som ondgjorde sig över att folk tog med barn till fester som i inbjudan var tydliga med att de var s k "vuxenfester". Och jävlar vad föräldrar vaknade till i kommentarsfältet. Här skulle minsann ingen barnlös snärta tala om för dem vad de kunde och inte kunde göra, och det är faktiskt inte så lätt att få barnvakt på kort varsel...
Ja jisses, jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det ämnet... men jag avstår, annars går hela dagen åt till det och jag blir bara irriterad. Nu ska jag städa badrummet i stället, mycket skojigare. :)
RaderaDet har du faktiskt rätt i :-).
Radera