måndag 16 juni 2025

Tramp eller trams?

Arbetsmarknadspolitisk åtgärd – vad är din första association? Själv tänker jag tyvärr meningslös fasadputsning, en kostnad utan långsiktig vinst. Dagens exempel, Luleå kommuns cykelkurs.

För sjunde året i rad arrangeras cykelskolan i Luleå – och hittills har ett 40-tal vuxna och barn deltagit. Syftet är bland annat att öka chansen till jobb.

 

Om syftet vore jobb, varför har då även barn deltagit? Jag trodde barnarbete var förbjudet. Men såklart har detta ingenting med jobb att göra. Vi kan dessutom vara ganska säkra på att om tidigare deltagare fått jobb genom att gå denna kurs hade man trummat ut det i den helt okritiska artikeln. Men det gör man inte. Istället talar man i flummiga ordalag om den frihet cyklandet ger, under den ännu flummigare parollen ”integration, jämställdhet och hållbarhet”.

Jag missunnar ingen att lära sig saker, men är det verkligen ett av kommunens kärnområden att lära vuxna människor att cykla? ”Skolan kostar ingenting”, står det i artikeln. Men jo, det gör den, bara det att de som betalar inte har någon glädje av den. Och på vilket sätt hjälper cyklandet kursdeltagarna att komma närmare en anställning? Hur många cykelbud behövs det på Foodora i Luleå? När jag ser reportaget tänker jag att det hade varit mycket bättre att lära ut begriplig svenska.

I Sverige kan nästan alla sexåringar cykla. Jag vet inte vad ni andra säger, men mina färdigheter i cykling har aldrig kommit upp i en jobbsökningsprocess. Jag vill till och med gå så långt som att säga att det antagligen hade motverkat sitt syfte och minskat mina chanser att få jobb om jag skrivit ”Jag kan cykla” på mitt CV.

53 kommentarer:

  1. Säg inte det, för något decennium sedan verkade det ett tag som om varenda VD och allmänt streberaktig typ skulle åka Vasaloppet och cykla Vätternrundan. Att komma till anställningsintervjun med bra tider i "en svensk klassiker" kan mycket väl ha varit gångbart. Jag tror till och med att det förekom Marathon-PB i vissa CV:n.

    Fast jag har en känsla av att det inte riktigt är det marknadssegmentet kursen riktar sig till. Jag skulle nog till och med gissa på att skidåkning är mer främmande än cyklande för de tilltänkta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svensk klassiker tror jag också kan ha funkat. Jag kan mycket väl ha nämnt att jag sprungit maraton i ett jobbsök, men det är ändå skillnad på att cyklat 30 mil i Vätternrundan och att ha lärt sig cykla och alltså besitter samma kunskap som 99 procent av alla svenska barn över sex års ålder.

      Radera
  2. Nja, jag vet inte riktigt om jag haller med. För de som inte lärt sig cykla som liten tror jag det ger självförtroende att lära sig som vuxen, och det i sin tur kan leda till att man vagar mer när det gäller annan utbildning ocksa. Dessutom gissar jag att det inte kostar mer än nagra hjälmar och cyklar. Instruktörerna är frivilliga stod det.
    I mitt tycke finns det manga värre exempel.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar att cykelkunskapen kan vara en del av en personlig utveckling? Möjligt, men det känns lite långsökt och jag tycker att det är något den enskilde bör fixa själv. Och allvarligt talat - låna en cykel och bara gör det! Med normalt balanssinne borde det vara färdigt på en dag.

      Jag tror att du kan ha bott utomlands för länge för att komma ihåg hur ett projekt inom en svensk kommun funkar (och kanske är det dessutom värre nu). Det borde kosta några hjälmar. Men nu snackar vi kommunprojekt, vilket innebär en projektledare, en projektgrupp, materialansvarig, säkerhetsansvarig, reklam (för vad är godhet värt om man inte får bättre hur god man är?), catering med mera, med mera.

      Radera
    2. Naja, de samarbetar med 'Hej främling' https://hejframling.se/norrbotten/
      Och enligt deras hemsida säger 90% av deltagarna att de lärt sig bättre svenska genom att delta i de olika aktiviteterna.
      /Annika

      Radera
    3. Det hade varit skrämmande om inte ens föreningen själva kan påstå att deras verksamhet gör positiv skillnad.

      Och apropå ekonomi. Hej Främling kostar över 10 miljoner om året bara i personalomkostnader. Det skulle förvåna mig mycket om inte hundra procent av detta täcks av skattefinansierade bidrag samt kundintäkter från kommuner och andra till hundra procent skattefinansierade verksamheter.

      Radera
    4. Jag tror fortfarande det är en bra ide att investera i praktisk integration, snarare än att ösa ut kommunala pengar pa skolor som indoktrinerar, s.k. HVB-hem där kriminella tydligen kan dra iväg med tonaringar för att mörda: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QMz31W/hvb-personalen-slar-larm-ungdomar-saljer-sex-och-planerar-brott-inifran-rummen eller att skattebetalarnas pengar gar iväg till t.ex. Northvolt men där tänker vi olika.

      Eftersom Sverige har bestämt sig att ta emot folk fran andra länder borde man ocksa lära sig att ta hand om dem.
      /Annika

      Radera
    5. Fast det är ju inte det som är valet - att lära arabiska tanter att cykla eller simma, alternativt agera fritidsledare åt gängkriminella eller bränna hundra miljarder på en batterifabrik som i princip inte fick iväg ett enda batteri innan höjdarna tog med sig pengarna och drog. För övrigt kan jag inte tänka mig något mer integrerande än en kurs i svenska.

      Radera
    6. Jo men, det är ju det som är grejen. Utländska människor som kommer till Sverige maste komma i kontakt med svenskar för att lära sig spraket. Dels kurser, dels att interagera med infödingar. Fraga mig, som bott i fem länder. Det är inte lätt som vuxen att lära sig ett nytt sprak och första en ny kultur.
      Jag var ju ingen flykting utan valde att flytta, men jag kan säga att det var inte lätt alltid. Jag hade tur, och firman jag jobbade pa betalade för min flytt och annat, men det tog ett tag innan man integrerade sig.
      /Annika

      Radera
    7. Det tar absolut tid och det kräver eget ansvar. Jag börjar bli sååå less på artiklar med invandrare i Sverige som besviket konstaterar att de inte blir bjudna hem till svenskar, de blir inte bjuda till deras sommarstugor, de blir inte bjudna på midsommarfest, de blir inte bjudna på ditten och datten. Nej, varför skulle man bjuda in vilt främmande människor? Man kan ju tycka att det faktum att de bjudits in i landet helt utan motprestation borde lägga över bollen lite till invandrarna själva. Lokalbefolkningen kan inte integrera dem utan att de själva bjuder till.

      Radera
    8. Visst, man maste bjuda till själv, men manga som kommer vill ju men gör sig inte förstadda och svenskar är sa fasligt rädda för allt som är nytt och obekant. Jag tror att om jag fötts i ett land som var i krig sa skulle jag ocksa vilja fly till nagot bättre. Och du har ju flyttat till Norge, sa även om du inte ville lära dig norska skulle du kunna göra dig förstadd utan problem.
      Jag hade som sagt tur, sa när jag bodde i Holland hade jag en en-veckas-kurs i spraket, det var da jag lärde mig spotta :). Sen terroriserade jag en kollega en kväll pa puben och tvingade honom att prata dutch med mig. Det gick ganska bra. Jag var rätt flytande efter tva ar, men det tar tid.
      Jag tycker att du är onödigt kritisk.
      /Annika

      PS. Jag haller med om att de som kommer för att bara utnyttja de sociala förmanerna borde skickas ut direkt.

      Radera
    9. Och av det skälet finns det gratis svenskundervisning till alla som vill. Jag får en känsla av att de ofta vill ha alla fördelar, men inte ta något av jobbet/nackdelarna/ansvaret som kommer med det. En offerkofteartikel ur högen:
      https://www.arbetaren.se/2022/07/18/nar-ska-vi-bli-bjudna-till-lantstallen/

      Ja, jag skulle göra mig förstådd utan att lära mig norska. Märkligt nog verkar många norrman instinktivt gilla sånt som är svenskt, vilket är obegripligt för mig. Men jag är inte säker på att jag blivit inbjuden till norrmäns nationaldags- eller Sankthansfirande om jag inte ansträngt mig att lära mig språket och därmed bli en del av det norska samhället.

      Du säger att du lärde dig holländska på ett år eller två. Det är ändå ett språk rimligt långt från svenska, så då tänker jag att om man inte lärt sig svenska på tio år trots kurser och mängder av "integrationsprojekt" är man knappast särskilt intresserad av att göra det. Sitter man hemma och konsumerar media från hemlandet och bara umgås med landsmän kommer man inte ett dugg framåt.

      Radera
    10. Nja, det är inte riktigt sant att flyktingar och invandrare direkt far sprakträning, iaf inte enligt google. Men jag haller med om att 10 ar är för länge. Länken du skickade funkar inte hos mig.

      Jag trodde jag hade glömt holländskan, men när jag körde Airbnb hade jag en holländsk tjej och hennes mamma här nagra nätter och jag förstod precis vad de sa. Dessutom fattade jag vad den davarande presidenten i Sydafrika, som pratade afrikaans pa tv, sa. Att lära sig sprak är aldrig fel.

      När jag lag pa sjukhus kom en sköterska in till mig pa natten för att kontrollera blodtrycket, och hon pratade svenska med mig. Va? Jag fragade varför hon lärt sig ett minoritetssprak som svenska. Hon pratade 10 sprak och hade lärt sig svenska för att hon tyckte det var en kul grej. Hon hade ocksa lärt sig grekiska. Avundsjuk? Ja.
      /Annika

      Radera
    11. "Svenska för invandrare (SFI) är en för deltagarna kostnadsfri komvux-kurs i svenska som erbjuds de flesta kategorier av vuxna invandrare i Sverige. En person som har uppehållstillstånd, och har folkbokfört sig i en svensk kommun och som inte kan svenska har enligt skollagen rätt till SFI från och med andra kalenderhalvåret det år personen fyller 16 år."
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskundervisning_f%C3%B6r_invandrare

      Vad synd. Det är hur som helst en arabisk tjej som bl a skriver:
      "Det är vid midsommar utanförskapet långsamt kryper sig in under huden. Vart ligger det här 'landet' som alla pratar om? Måste jag gifta mig med en svensk, byta efternamn eller assimileras helt för att bli inbjuden dit?"

      Mitt tips till henne: Ta pendeltåget ut till Gnesta.

      Jag är också avundsjuk på dem som har väldigt lätt för språk. Inser också vilken skillnad det är på den 53-åriga hjärnan jämfört med den tioåriga.

      Radera
  3. Bättre att de lär sig åka skidor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De gånger jag varit i Luleå har det definitivt varit en mer gångbar kunskap. Alltid 25 minusgrader och drivor av snö :-(

      Radera
  4. "Vinsten kommer längre fram"

    SvaraRadera
  5. Vissa föräldrar försummar sina barn av olika anledningar, då är det bra att skolan erbjuder möjlighet att lära sig cykla. Samma sak med simning i skolans regi, det är viktigt både för självförtroendet och säkerheten. Cykling och simning för vuxna riktar sig antagligen mest till kvinnor som invandrat och som inte fått göra "pojkaktiviteter" när de var barn. Jag har vänner som invandrat till Tyskland från Turkiet och där var det förr opassande för tjejer att cykla och simma. De jobb de syftar på är att många hemtjänstbolag nu har cyklar och elcyklar för att åka på hembesök till gamla - och då har du chans att få ett jobb om du kan cykla. En cykelskola kanske verkar tramsig men det är ganska konkret integration. Cykel -> jobb -> pengar -> minskade bidrag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tycka att det är rimligt med simundervisning för barn i skolan. Cykling är jag mer tveksam till, men kanske det också. Men vuxna är vuxna och våra kunskapsluckor hamnar på oss själva att ordna till.

      Jag fattar tanken att det ska kunna ge jobb att kunna cykla (även om de intervjuades språkkunskaper tyder på att de ändå bara kan jobba hos landsmän), men jag tycker att det är väldigt långsökt.

      Radera
    2. Tyvärr är det sån brist på hemtjänstpersonal att de som jobbar där ofta inte har några svenskakunskaper alls, som jag märkte när min far behövde hjälp hemma efter att han brutit benet. Personalen var snäll och trevlig men han kunde bara få hjälp med vissa saker eftersom de inte förstod vad han ville annars.

      Radera
    3. Jag har hört liknande berättelser tidigare och det gör mig ännu mer övertygad om att pengarna bör läggas på svenskundervisningen hellre än cykelskola.

      Radera
    4. Om föräldrar försummar sina barn på det vis att de inte kan lära sig cykla, så kan kamrater kanske hjälpa till med detta?
      /Christoffer.

      Radera
  6. I förorten där jag växte upp var det inte ens föräldrarna som lärde oss att cykla utan lite äldre barn, andan var sån att vi gjorde allt möjligt ihop utan styrning av vuxna men ibland hjälp utav. Att ha kurs för att lära sig cykla känns fånigt och ett sätt att mjölka pengar. Pengar som kunde gå till något vettigare. /Em

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns inte hur jag lärde mig cykla, men det borde funka lika bra med äldre barn som föräldrar som lärare. Nu har ju folk (och barn lagstadgat) cykelhjälm också. När jag var barn var det förbehållet tävlingscyklister.

      Radera
    2. De enda vuxna som har hjälm är väl medelklassmuppar i spandex på kolfiberracercykel?

      Radera
    3. Nja, äldre damer ser jag nästan aldrig utan hjälm, oavsett cykel, och vilken samhällsklass de som klär sig som proffscyklister och cyklar i grupp har vet jag inte.

      För övrigt tycker jag att cykelhjälm är en bra grej. Den gången det behövs kan det vara skillnaden mellan skrubbsår och död, eller att sitta och drägla som en grönsak resten av livet.

      Radera
  7. Jag vill ju generellt minska på den offentliga sektorn och då hade cykelkursen rykt tillsammans med cirkuskonsulent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men Tranemos kommunpoet hade du väl ändå inte rört ;-)?
      https://sparosverige.blogspot.com/2021/10/hur-har-vi-klarat-oss-utan-kommunpoeter.html

      Radera
    2. Tyvärr, jag blir nog tvungen att kapa även den kostnaden. Poesi är ju ett kall och göres bäst gratis och under stora umbäranden.

      Radera
    3. Att dålig eller ingen betalning skulle vara ett självändamål i det fallet håller jag inte med om, men det finna absolut karriärer som är lättare att bli självförsörjande på än poesi.

      Radera
  8. Man dör inte av att inte kunna cykla. Simma däremot... om man behöver prioritera.... /Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns betydligt viktigare ja.

      Radera
  9. Skrattar åt inlägget o kommentarerna iaf men åt skatteslöseriet kan man gråta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är svårt att inte le åt aningslösheten, att kvinnor långt från arbetskraften ska bli integrerade och självförsörjande bara de lär sig cykla. Att ingen tänkt på det tidigare liksom...

      Samtidigt tar sånt här pengar från samma kassa som ska räcka till lågstadielärare, sjukresor osv.

      Radera
  10. Egna ansvaret har ersatts med annans/skattebetalarnas ansvar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eget ansvar är bara sååå 1900-tal. Som Thomas Järvheden skaldade i "Kasta sten":

      "Brottslighet är aldrig individens fel.
      Det är samhällets, de sa de i en debattpanel.
      I och för sig, man får gratis utbildning till vad man vill,
      men alltså, orka plugga och jobba och hjälpa till."
      https://www.youtube.com/watch?v=cRupSHOyFSw

      Radera
  11. Mycket billigare för hemtjänsten och därmed kommunerna att de anställda cyklar till brukarna i tätort än använder en kommunägd bil.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har svårt att tro att cyklar används i hemtjänsten i Luleå. Rätt långa avstånd och vinter minst halva året.

      Radera
    2. Prova google med "luleå hemtjänst cykel". I stort sett alla kommuner använder cyklar, eftersom det, förutom att vara billigare för skattebetalarna, även är smidigare och ofta snabbare än att köra bil korta sträckor och leta parkering.

      Radera
    3. Vilken tur då att nästan alla vuxna i Luleå (och övriga Sverige) kan cykla. Alltså behöver man inte lägga pengar på att utbilda personer i cykelkonsten så att de eventuellt kan söka jobb i hemtjänsten i framtiden.

      Radera
    4. Hur tycker du pengarna ska användas istället, om syftet är att få ner framtida kostnader för försörjningsstöd?

      Radera
    5. Svenskundervisning. Vad de än ska jobba med i Sverige behöver de kunna kommunicera på svenska.

      Radera
    6. Ringde färdtjänst idag, samtalet tog mer än dubbel så lång tid än vad det borde ha gjort. Fick hålla svenskalektion under samtalet och det är inte första gången. Risken för missförstånd är stor. Vi skulle åka till sjukhus för canceroperation, känner mig absolut inte trygg.
      Tänk då när en äldre människa ska ringa.

      Likadant på hemmet man vet aldrig om budskapet når fram. Mycket merarbete för svensktalande personal som till slut inte orkar med. Det skull krävas militant drillning i svenska under längre tid, nu är det för bedrövligt.

      Radera
    7. Risken för missförstånd är överhängande, och blir många gånger större för en äldre person med nedsatt hörsel och som i bästa fall kan lite engelska vid sidan av svenskan. Eller för den delen för andra invandrare. Som invandrare själv har jag lättare att förstå en person med perfekt norska än en som bryter. Lyckligtvis är det sällan eller aldrig ett problem när jag ringer en myndighet eller kundtjänst här. En och annan märklig norsk dialekt är också en utmaning, men det känns som ett rimligare problem :-)

      Radera
    8. Se där! Kommunen kan ha två tankar i huvudet samtidigt. https://www.lulea.se/utbildning--forskola/vuxenutbildning/sfi---utbildning-i-svenska-for-invandrare.html

      Radera
    9. Ja, i detta fall en god tanke och en helt idiotisk.

      Radera
  12. Men det är ju självklart att det leder till jobb - för den som håller och leder cykelkursen....

    SvaraRadera
  13. Är barnarbete verkligen förbjudet om man kallar det praktik eller t.ex. hjälpa till hemma för veckopeng? Det har ju ingen dött av och bara nyttigt istället för curlade snorungar som inte klarar av att göra något utan att gnälla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det finns ju gradskillnader. Det är varken förbjudet att springa ärenden en kväll i veckan eller bädda sin egen säng (även om jag som barn med emfas hävdade att det sistnämnda inte kan vara lagligt).

      Radera
  14. Vad blir nästa steg? Att "någon annan" måste köpa cyklar till de som precis lärt sig konsten? Eller att de får elcyklar/elscootrar? (varför har inte hemtjänsten det? ) Eller att någon spränger bort alla backar ock kullar i Luleå för att det är för jobbigt att cykla uppför och för läskigt att cykla nerför?

    För övrigt då bjuder jag inte längre in någon alls till vår (mycket omoderna) sommarstuga. Vi har det som vår rekreation! Skulle det drälla av gäster som vill ha service och uppmärksamhet, som måste läras varje timme att det är vattenbrist och hur toaletten funkar så blir det ingen vila för oss. Inte vill de hjälpa till med allmänt underhåll eller gräsklippning heller, så det blir eftersatt och vi får dåligt samvete. Då är vi hellre lätt osociala.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här är du absolut inne på något. Börjar man ge efter för ogrundade krav kommer de inte att tystna. Tvärtom!

      Det där är knepigt. Jag träffar gärna människor på hemmaplan. Fast den tid på året folk vill komma är också den tid när jag har som allra mest att göra. Det är byggprojekt och odling som ska genomföras, och bikupor som kräver uppmärksamhet när vädret är optimalt inte bara för biodling, utan också för att gå och bada eller sitta med en kopp kaffe och snacka skit. Så jag förstår ert val även om jag försöker kompromissa med det själv.

      Radera