fredag 3 oktober 2025

Så får kläderna slängas igen

Från i onsdags är det återigen tillåtet att kasta kläder i restavfallet istället för att lämna plaggen till en organisation som ändå inte vill ha dem. Bra! Det var ju en idiotisk lag från början till slut. Men i Jönköping har SVT hittat människor som på allvar tänker att det här kommer leda till mindre secondhand-försäljning. En av dessa stjärnor tycks tro att folk kommer att kasta kläder slentrianmässigt bara för att det finns plats i soppåsen.

Jag tror att första killen i reportaget representerar det allra största flertalet när han säger att han även medan det var förbjudet slängde kläder i soporna eftersom det såklart var fullständigt riskfritt. En del av de kläder som slängts de senaste nio månaderna hade helt säkert gått att sälja, men den som inte orkade försöka tjäna pengar på det kommer inte att göra det i fortsättningen heller.

Kan den gamla textillagen då möjligen ha lett till att kläder som nu kommer slängas tidigare fick hänga kvar i garderoben? Kanske, men till vilken nytta. De har knappast blivit modernare eller att ägaren gått ned i vikt så att de passar igen. Så då handlar det bara om när de slängs.

Jag kan berätta när jag slänger kläder. Det är när strumporna fått så stora/många hål att de blir obekväma även för hemmabruk, men vanligtvis har jag då först använt dem till städning av honungsramar så att de blivit fulla med bivax som nästan är omöjligt att få bort. Så är det kalsonger med utslitna resår. Byxor, skjortor, tröjor, jackor osv används först till finbruk, och när de fått fläckar eller skador används de när jag mekar bil, målar, blandar cement eller gör något annat som kräver oömma kläder. När de inte duger till det heller slängs de, om de inte först går att använda till trasor för då får de ett tredje liv.

Endast i undantagsfall har jag gjort mig av med fungerande kläder och då valt att sälja eller skänka bort dem. Något felköp, men mest har det gällt kläder jag fått eller ärvt (jag hade liksom inget behov av en sport-bh). Nu bor jag inte så att jag behöver ta hänsyn till svensk lag, men det hade jag ändå inte gjort.

Om jag ska försöka se något positivt i detta juridiska trixande, så kanske det (även om det är ett långskott) väcker ett ekonomiskt sinnelag hos någon som då och då byter ut halva sin garderob. Ska man ändå göra sig av med fungerande saker bör man försöka ge dem ett värde genom att antingen sälja eller ge dem till någon som kan använda dem.

28 kommentarer:

  1. Den gamla svenska modellen var ju: Finkläder -> vardagskläder -> ladugårdskläder -> mattrasor till hemvävd matta -> matta i salen -> matta i köket -> trasig matta som isolering på potatisbingen -> lump till papperstillverkning. Jag behöver en vävstol känner jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har hoppat över mattstadiet, men att väva mattor vore faktiskt kul att testa.

      Radera
    2. Min mamma har vävt trasmattor av mina första lakan och påslakan jag köpte för över 30 år sedan när jag flyttade hemifrån. Fantastiskt roligt! Bara jag vet att det vita är mina gamla lakan och olika blå nyanser olika gamla påslakan. Dessutom är de ursnygga och passar utmärkt i vårt hus då vi bor ute i skärgården. Återvinning när den är som bäst!

      Radera
    3. Det förstår jag verkligen!

      Radera
  2. Jag tycker lagen var bra om det inte vore före den lilla detaljen att metoder för återvinning av textil saknas. Om det ändå eldas upp kan det hellre göras i svenska värmeverk än att först fraktas till Lettland.

    Angående kalsonger så spricker alltid mina i grenen långt innan resåret ger sig. Kanske jag som har ovanligt tung pung :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller spetsig? Eller så går du på ett märkligt sätt.

      Radera
  3. FruEB: Håller med ovan kommentator. Ena handen vet inte vad den andra gör ("om det inte vore före den lilla detaljen att metoder för återvinning av textil saknas"). Fokus i vår del av världen kan väl inledningsvis riktas mot att sluta köpa fast fashion i den utsträckning vi fortfarande gör och därtill sluta noja så fort det går dåligt för fast fashionbolagen (det är väl ett sundhetstecken?).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen ett sundhetstecken om de går dåligt och det tycker jag gäller mycket - matkassebolag, Disney och hemelektronikkedjor med pissig service t ex.

      Radera
  4. Är någon förvånad över utfallet? Bland kollegor och vänner så var vi rörande överens om att detta inte skulle fungera då man inte säkrat hela kedjan för hanteringen innan beslutet togs.
    Men något sånt trivialt har ju aldrig stoppat politiker från att ta godhetssignalerande beslut.

    Trevlig helg!
    /Ingenjören

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland känns det som att politiker tänker att besluten "är ett jävla skit, men nu har vi baxat det ända hit", så då kör de på.

      Radera
  5. Hittar man i Jönköping så vet man att kvinnan du tog med i bilden intervjuas i Tändsticksområdet. Mindre än 100 meter från henne finns en kommunalt ägd fastighet med en skylt på dörren med texten "skjut alla borgare". Konstigt att SVT alltid möter mannen på gatan i sådana miljöer :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är märkligt. Jag var förresten in på hennes Facebook eller Instagram och fick uppfattningen att hon var kommunanställd. Mina fördomar säger mig att de mer än andra har en övertro på att folk följer lagar även om de skulle vara idiotiska och helt riskfria att strunta i.

      Radera
  6. De Södermamsbor som författar dessa typer av lagar som andra ska följa måste väl får känna sig viktiga? Vilket liv får de annars, har du tänkt på det?
    Sen speglar väl den typen av lagar de som författar dem? Dvs de är själva typen av människor som vältrar sig i konsumtion, tvångsköper kläder som de inte vet vad de ska göra med (för att använda dem går väl inte för sig).
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har svårt att se att man ska känna sig viktig av att stifta en lag som de allra flesta garanterat kommer att strunta i. Det måste de väl ändå ha förstått.

      Radera
  7. Jag är en san som använder kläder till dess att de faller isär i trasor, sover ofta i nagot med hal i. Därefter far jag antingen slänga eller använda som skurtrasor, alternativt skänka men da är jag inte säker pa om det tas omhand eller skickas till nagot u-land. Och för att vara ärlig, min städhjälp far använda trasorna. Det är en lyx jag unnar mig, för städa är nog det trakigaste jag vet.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle säga att det känns som en lyx att städa med trasor av återvunna kläder, för med dem kan även en snåljåp som jag unna sig att kasta dem. Till skillnad från exempelvis Wettexdukar som jag tvättar och återanvänder många gånger. Jag menar, har man betalt fyra spänn för en trasa vill man ju inte slänga den i första taget ;-)

      Radera
    2. Min diskduk gar i diskmaskinen varje vecka (ja, inte ensam förstas, tillsammans med en fylld maskin). Efter manga manader far den ga med i tvättmaskinen när jag kör 60° och da blir den städmaterial till dess att den hamnar i soppasen. Den som spar hon/han har.
      /Annika

      Radera
    3. Jag har inga handikapp, så jag diskar för hand ;-), men jag slänger dem i tvättmaskinen, oftast på 60 grader. Men det är lite skönt att kunna slösa med trasor tillverkade av lakan eller t-shirts för dem tvättar jag inte.

      Radera
    4. Du tvättar inte lakan eller t-shirts?
      /Annika

      Radera
    5. Jo, tills de är för nötta för att använda som det. Då blir de trasor och efter det tvättas de inte utan slängs.

      Radera
    6. Jag har aldrig fattat hur man kör en disktrasa i diskmaskinen - fladdrar den inte runt där och fastnar i något eller hindrar spolarmarna från att snurra som de ska? Ni som gör det - hur gör ni? Kilar fast den med något tungt ovanpå?

      Radera
    7. Jag lägger bara in den pa översta hyllan ovanpa nagot annat. Det funkar fint hos mig. Fast sen far man förstas ta ut den när maskinen är klar och vrida ur den.
      /Annika

      Radera
  8. När jag väl kasserar kläder så har de gjort sitt med marginal och garanterat inte en tillgång för någon annan.

    Men kom att tänka på detta med second hand, går själv gärna in o fyndar o köpt.

    17 fina hela nytvättade skjortor på en tokreadag just för skjortor på Röda Korset Laxå är fortfarande en grundbult i min garderob. 6 kr för kortärmade, tolv kr för långärmade. En är tillomed av lin och kostade säkert tusenlappen ny. Samtliga nu fem år senare som nya.

    Har skänkt saker med verkligt värde bla till Röda Korset, pga smidighet, ekonomisk lathet mera än godhet.

    Jobbade med en kille som varit på golvet på Myrorna. Ägarna där tjänade grova pengar på att först sortera ut allt som skänktes som hade ett större värde o krängde vidare privat utanför företagets ramar.

    Mitt egna ”stöd” till Röda Korset upphörde ju omedelbart när flödet av pengar till landets ondaste men, Bengt Westerberg uppenbarade sig.

    Må göra fel ibland men är ingen medveten självplågare.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Märkligt att välgörenhet alltid tycks dra åt sig en massa skumraskfolk. Grymt irriterande faktiskt.

      Radera
    2. Jag tolkar det som att du säger att Bengt Westerberg är skumraskfolk och kommer att sova gott inatt! 😊
      /JB

      Radera
    3. Det säger jag inte för det kanske skulle vara ärekränkning, men jag kan väl säga att jag inte hade köpt en begagnad bil av honom :-)

      Radera
  9. Tydligen är det så hemskt med valfrihet att staten måste tänka åt oss. Jag tycker det är underbart att läsa om alla idéer och möjligheter ni skriver om och vad man kan bruka saker till istället för att bara kasta det, jag brukar göra ungefär som isadora och sparo skriver nedgradera tills det inte går att använda längre det är så jag tycker man borde göra men vill man kasta saker och bidra till onödig konsumtion är det också ok för mig eftersom någon måste bidraga till konsumtionen när jag väljer att hellre SparaPengarna :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om inte annat får vi väl acceptera att några alltid kommer att slösa på sina egna och i förlängningen jordens resurser. Men man måste inte gilla det.

      Radera