Grannen frågade om jag ville ha ett
par skopor koskit inför vintern och det är klart att jag ville! Jag har ju ont om jord i odlingslådorna och har inte hittat någon som
säljer billig jord i större mängder. En soptipp ville ha tusen
spänn för en kubikmeter. Det är inte jättemycket pengar, men idén
med att odla är ju att spara in pengar på matinköp och man får
ganska mycket grönsaker för 1000 kr. Denna dynga blandad med
halm fick jag dock gratis.
Planen var att fördela den i de tomma
odlingslådorna och blanda den med befintlig jord så att jag ska ha ännu
mer jord i höst.
Eftersom koskiten endast kan förflyttas
med grep och jorden endast med spade borde jag ha grävt i lådan
först, men så fiffig var jag inte. Nu fick jag istället ösa
koskiten åt ena hållet.
Sedan grävde jag bort jord, föste
över gödslet till den sidan och grävde i den andra. Det blev väl
inte helt fantastiskt blandat, men det får duga.
Jag tror att idén är att maskar,
andra djur och organismer (det finns en hel del äckliga kryp i dessa
lådor) ska bryta ner alltsammans till näringsrik och bra jord i
vår. Om det funkar återstår att se, men det är åtminstone mycket
mask på plats för att göra jobbet.
Jag kommer ändå försöka få tag i mer jord, men lyckas jag inte med det är lådorna åtminstone mer fyllda nu än i våras och då funkade det ju att odla i dem, så jag har ett hopp även om 2026.
Det är så kul att följa dig; någon som gör något istället för att bara sitta på arslet och fortsätta som förut (ja, jag tänker på mig själv).
SvaraRaderaHaha! Jag vet inte om jag gör så mycket mer än andra. T ex tänker jag att ett fyrtiotimmarsjobb hade jag aldrig hunnit med även om jag inte skulle göra något annat.
RaderaGräsklipp blandar vi i mycket i vår jord, och som ett övre lager för att täcka jorden. Här på hösten passar jag på att köra gräsklipparen över alla löv och slänger ut häckklipp och ris på gräsmattan. Blir skapligt finfördelat och till våren är det i princip jord så länge man har blandar ner det hjälpligt i jorden. Krävs dock väldigt mycket organiskt material för att skapa en lite mängd jord. Men i princip allt organiskt "trädgårds avfall" kan man använda. Har du kompost också?
SvaraRaderaTillägg till min kommentar ovan.
RaderaVi har hämtat all jord från tomten annars, om man har behov av ett dike, damm eller någon nybyggnad så får man mycket matjord över. /Johan
Ja, sedan jag fick tips om att använda gräsklipp har jag öst ner allt sånt i odlingslådorna, men nu är äntligen säsongen för gräsklippning över :-). Löv har jag inte mycket, men jag körde 5-6 skottkärror till växthuset i år.
RaderaJag har kompost, men eftersom jag nästan inte får några matrester blir det inte mycket i den. Efter ett helt års komposterande får jag ihop en halv skottkärra.
Dåligt med jord själv, men när grannarna skulle gräva ner en tank var jag på dem. Tyvärr slumpade det sig så att all jord gick åt för att jämna till deras tomt.
Komposterar du morotsblast och andra växtdelar? Eller låter du dom ligga kvar i pallkragarna utan att gå omvägen om komposten?
Radera/Johan
Det beror lite på. Nu på slutet lät jag det mesta ligga kvar. När det fortfarande är grönsaker i större delen av lådan tycker jag att det är enklast att lämna så lite som möjligt kvar i lådan.
RaderaVar får du all drivkraft ifrån, tappar du aldrig lusten? Kan tycka själv att det är svårt att ta sig för ibland men det verkar inte du ha problem med. M
SvaraRaderaVet inte om jag har så mycket drivkraft, men någonting ska man ju göra. Jag känner dock igen mig i att skjuta saker på framtiden. Ibland kanske jag gräver för att slippa jaga kunder eller något annat jag borde göra.
RaderaMed den där mängden koskit lär odlingslådorna bli så näringsrika att morötterna snart ber om att få folkbokföra sig där. :-)
SvaraRaderaJa, jag är lite rädd att det blir för näringsrikt. Men någon grönsak ska jag väl få att trivas där. Hälften av lådorna är fortfarande fulla (potatis och grönkål), så de får ingen gödsel nu. Kanske kan jag fördela lite i vår.
RaderaDet är märkligt det där med livfulla feta daggmaskar, blir alltid så glad när jag ser dem, plockar upp dem i handflatan å låter dem virvla runt ett tag å kittla mig innan de åker tillbaka ner i jorden.
SvaraRaderaDet kanske kommer från barndomen, fast då var det mest glädje eftersom man fick något att sätta på fiskekroken 👀.
Maskar är fantastiska djur. Undrar hur det hade gått att odla utan dem.
RaderaFråga din AI 👀
RaderaRedogör för hur det skulle gått att odla utan daggmaskar
RaderaAtt odla utan daggmaskar skulle vara betydligt svårare och mindre effektivt, då daggmaskar är centrala för en hälsosam och produktiv jordbruksmark. Frånvaron av daggmaskar skulle leda till en rad negativa konsekvenser för odlingen:
Sämre markstruktur
Daggmaskar fungerar som "naturens plogar" genom att gräva gångar som luckrar upp och luftar jorden. Utan dem skulle jorden bli mer kompakt, vilket skulle:
Minska vatteninfiltrationen: Mark utan daggmaskar kan vara upp till 90 procent sämre på att absorbera vatten, vilket ökar risken för ytvattenavrinning, erosion och översvämningar.Försvåra rot penetration: Kompakt jord gör det svårare för växternas rötter att växa och söka sig till näringsämnen och vatten.
Störd näringscirkulation
Daggmaskar bryter ner organiskt material, som döda växtrester och gödsel, och omvandlar det till näringsrika avföringsklumpar ("casts"). Denna process är avgörande för att:
Frigöra näringsämnen: Näringsämnen som kväve och fosfor mineraliseras och blir mer tillgängliga för växterna i daggmaskarnas gångar och avföring.
Blanda jordskikten: Daggmaskarna transporterar organiskt material och näringsämnen från ytan djupare ner i jorden, vilket skapar en mer homogen och bördig jordprofil. Minskad biologisk mångfald och skadedjurskontroll
Daggmaskar bidrar till en rik mikrobiell aktivitet i jorden och kan även hjälpa till att kontrollera skadedjur genom att konsumera insektslarver och sprida nyttiga svampar och bakterier. I deras frånvaro skulle:
Mikroorganismernas aktivitet minska: Den gynnsamma miljön i daggmaskarnas gångar och tarmar främjar mikroorganismer som är viktiga för jordens hälsa.
Balansen i ekosystemet rubbas: Avsaknaden av daggmaskar skulle kunna leda till en obalans i markens ekosystem, vilket potentiellt skulle kunna öka problem med vissa skadedjur och sjukdomar. Slutsats
Sammanfattningsvis skulle odling utan daggmaskar kräva en kraftigt ökad insats av mänsklig bearbetning, såsom plöjning och konstgödsling, för att kompensera för de naturliga processer de tillhandahåller. Jordbruket skulle bli mindre hållbart, med sämre skördar och ökad miljöpåverkan som potentiella följder. Charles Darwin konstaterade att jordbruket "skulle vara mycket svårt, om inte helt omöjligt" utan daggmaskarnas arbete.
Det var lite det jag trodde. Jag kanske borde knäcka extra som AI :-)
RaderaNär jag var liten varnade min mamma mig för ormar och beskrev hur de sag ut. Det var inget snack om storlek, sa när jag sag en daggmask sprang jag för glatta livet sa fort mina sma ben bar mig.
RaderaDessutom var det nagon släkting som sa att om man skär en daggmask mitt itu sa kryper de at var sitt hall. Har aldrig prövat sa vet inte om det är sant.
/Annika
Är du lite korkad Annika...eller bara godtrogen ? 👀
RaderaSparo: Fast AI rafsade ihop det där på 0,24 sekunder. Slår vad om du inte bräcker den tiden 👀
RaderaJag hade enorm ormskräck som barn och hade säkert kunnat reagera likadant på en fet daggmask. Om jag är korkad får andra avgöra. Fobier är sällan rationella.
RaderaMänniskan kan inte leva utan daggmask, den dränerar och syresätter jorden samt omvandlar organiskt material till näring. Utan daggmask, svårt att odla mat. Det är också därför det varnas för den invasiva monstermasken, lövplattmasken, Obama som äter upp vår stackars daggmask och hotar ekosystemet som vi så väl behöver. Upp till kamp, värna daggmasken!
RaderaHörru Northernlight, hur smart var du när du var fem ar?
Radera/Annika
Jag är redo att bekämpa Obama alla dagar i veckan :-)
RaderaJag bara busar lite med Annika, inget illa ment. Vi brukar busa med varandra.....
RaderaVa? Busar vi? Ok, da far jag steppa upp :).
Radera/Annika
You Go Girl !!
RaderaGe en lång beskrivning inklusive bloggarens namn av bloggen Sparo
RaderaBloggen Sparo drivs av en anonym bloggare som endast går under pseudonymen Sparo. Bloggaren har valt att vara anonym och har uttryckt att identiteten inte är det viktiga, utan innehållet och tankarna kring ekonomi.
Beskrivning av bloggen Sparo
Sparo är en framstående och långvarig svensk blogg med fokus på privatekonomi, sparande, investeringar, aktier och finanspolitik. Bloggen startade i april 2016 och har sedan dess publicerat över tusen inlägg, vilket tyder på en hög aktivitet och ett stort engagemang.
Innehåll och stil:
Praktiska tips och personliga erfarenheter: Bloggaren delar med sig av konkreta råd och egna erfarenheter kring hur man kan minska kostnader och öka sitt sparande. Exempel på ämnen är hur man kan leva snålt (som att äta för en låg månadskostnad) eller köpa bostäder kontant.
Analytiskt och cyniskt perspektiv:
Tonen beskrivs ofta av läsare som "cynisk realist". Sparo analyserar samhällsfenomen och politiska beslut med ett kritiskt öga, ofta med en humoristisk eller sarkastisk underton, och ifrågasätter rådande normer kring konsumtion och ekonomi.
Bred ämnesflora:
Även om fokus ligger på ekonomi, berör bloggen ofta andra relaterade eller allmänna ämnen som sträcker sig från matlagning och odling till mer filosofiska funderingar om livet och samhället.
Interaktion med läsarna:
Sparo interagerar med sina läsare genom kommentarsfältet och tar ibland upp ämnen som föreslås av kommentatorer.
Bloggen vänder sig till den som är intresserad av att ta kontroll över sin ekonomi, bygga upp ett kapital och uppnå ekonomisk frihet genom medvetna val och disciplinerat sparande. Sparo betonar vikten av att utvecklas som människa och att bloggen är ett sätt för skribenten att reflektera över detta.
AI-svar kan innehålla fel.
"Bloggen Sparo drivs av en anonym bloggare som endast går under pseudonymen Sparo. Bloggaren har valt att vara anonym och har uttryckt att identiteten inte är det viktiga, utan innehållet och tankarna kring ekonomi."
RaderaInte ett enda rätt alltså. Hade AI tagit lite av sin värdefulla tid (0,000001 sekunder?) och gått till kontaktsidan hade den sett för- och efternamn. Istället väljer den en ren hittepåförklaring till varför den inte hittat mitt namn. Det är banne mig sämre faktanivå än "SVT verifierar"!
Men visst, resten av texten innehåller spår av fakta.
Står det ingen jordfräs i prylförrådet ute i ladan? Det hade förenklat att blanda ner koskiten tänker jag.
SvaraRaderaNej, men det hade inte varit fel.
RaderaInte bra för daggmasken, gräv.
SvaraRaderamed jordfräs.
RaderaÄr det inte bra för daggmask med jordfräs? Eller menar du att det inte är bra för daggmasken att ligga på ytan som på översta bilden? Eller menar du något annat? Jag gissar på jordfräs-alternativet.
RaderaJordfräs, daggmaskmassaker.
RaderaJag tänkte väl det. Tur jag inte hunnit skaffa någon då, så har jag ryggen fri gentemot masksamhället.
RaderaMikroliv och jordstruktur förstörs av jordfräs. Fortsätt som du gör nu.
SvaraRadera//Bidrottningen
Har jag inte mer odlingsyta än nu blir det nog så.
RaderaHaha! Du måste ge igen för allt skit du fått!
SvaraRaderaJag försöker hela tiden. Det mest konkreta var att hon fick några bidrottningar av mig när hon saknade och jag hade fått fler än jag behövde.
RaderaDu har ett riktigt skitjobb!
SvaraRaderaTom-Hjördis
Ja, detta var ingen höjdare. På lite håll tycker jag koskit kan lukta hemtrevligt, men inte på decimeteravstånd.
RaderaJag håller med dig om att det luktar gott. Jag har ingen erfarenhet av hur det luktar på nära håll. Det är lustigt hur sågspån och koskit luktar gott. Jag gissar på att det beror på att det är naturliga dofter och att evolutionen är inblandad på något sätt. Ungefär som att bärsorter smakar gott och att vi har överlevt genom att äta dem.
RaderaTom-Hjördis
Ingen aning vad sånt beror på, men din teori låter rimlig. Som gammal rökare har jag för övrigt rätt svagt luktsinne. Ofta en nackdel, men när man ska gräva i koskit ser jag en uppsida i det.
RaderaJag är för snål för att köpa massa jord, så fyller med organiskt material och så lite jord på toppen. Nu på hösten har allt sjunkit ihop när det organiska förmultnat, så nu skyfflar jag över jorden i stora tråg. Sen i med med växtdelar och gammalt hö, sen tillbaka med jorden. Nu får maskarna jobba under vintern.som en kompost i bäddarna.
SvaraRaderaDet är det jag också hoppas på, men skulle nog behöva upprepa detta tre gånger till för att få så mycket jord som jag vill ha.
RaderaDu kanske kan komplettera med sån där Bovaer som de tvingar i kor? Det finns stora lager av det nu har jag hört, sen norska myndigheter förbjöd skiten pga misstanke om hälsorisker för kor och avkomman. Du kan ju odla i det och sen sälja giftet till Miljöpartister tänker jag?
SvaraRaderaMvh Investeraren
Nu odlar jag bara för eget bruk och då känns det som en dålig idé.
Radera