Nytt år, nya bekymmer. Så här vid årsskifte är det många som
reflekterar över sin ekonomi. För mig som dagligen matar in mina
siffror i ett kalkylblad blir det då väldigt uppenbart att mina
ekonomiska förändringar under året till stor del följer
börskurvorna. Går börsen bra går min ekonomi bra, nästan helt
oberoende av hur mycket jag jobbat, om jag sålt mycket honung eller
gjort en bra affär i ”den riktiga världen”, utanför börsen.
Går börsportföljen tvärtom dåligt finns det inget jag gör
utanför börsen som kan ändra på det.
Många känner säkert igen sig i det,
och då ser jag en uppenbar risk för att börsen ska göra oss
liknöjda. Vad är det för vits med att försöka tjäna en
femhundring eller spara pengar på att handla kläder på rea när
ett hack i börskurvan betyder så otroligt mycket mer för ens
privatekonomi?
Tricket är att hålla isär
tillgångarna/inkomsterna. Låt oss anta att börstillgångarna
stiger med i snitt fyra procent om året. Om du gör något smart vid
sidan av som ger dig tiotusen kronor får du tiotusen mer att röra
dig med, helt oberoende av börsen. Om du inte behöver dem nu kan du
låta dem öka med börsens hastighet. Hittills har jag aldrig
träffat någon som sagt sig ha för mycket pengar.
”Fullt på kontot, jag avstår.”
Om du slösat bort pengar, lagt dem på
något meningslöst och grämer dig över det – då kan du trösta
dig med att förlusten ändå bara motsvarar ett hack i börskurvan.
Men först i efterhand, inte för att rättfärdiga nutida eller
framtida slöseri.
Gott nytt år!
Gott nytt år!
SvaraRaderaKloka ord! Tack för allt skrivande. Jag läser de flesta inläggen med intresse, men kommenterar sällan.
Med vänliga hälsningar
Egon
Tack själv!
RaderaJag är också dålig på att kommentera andras bloggar.
God fortsättning!
SvaraRaderaTack detsamma!
RaderaDet är svårt det där.
SvaraRaderaJag har haft svårt att bli alltför upprörd över de senaste årens halvtaskiga löneutveckling, just för att börsen spelar så sjukt mycket större roll för min del. Även om jag inser att det inte är helt rationellt.
Rent slöseri däremot har jag alltid haft svårt att motivera.
Det där är knepigt. När jag hade fast lön hade jag så mycket sämre ekonomi så då hade jag inga problem att finna glöd i förhandlingen. Jag vet inte hur jag funkar nu. Min känsla är att lönen inte blir så stor skillnad efter skatt, så viktigast vore nog att ha ett jobb som känns kul att gå till. Fast det hänger ju ihop lite också.
RaderaSlöseri är alltid dumt, men det finns ju gråzoner.
Gott nytt 2026!
SvaraRaderaEn princip jag alltid respekterat är att inte blanda ihop de olika ekonomierna. Investeringarna kan vara mer eller mindre lyckade (+4% 2025, duh, sämst i klassen) men jag har aldrig behov av de pengarna nu. Blir ingen ekonomisk stress om börsen tankar och har alltid buffert för vardag, eventuella renoveringar, semestrar o dyl separat. Det har hjälpt otroligt mycket, isynnerhet perioder som varit mindre lyckade finansiellt. Tror det är vettigt att tänka hushållskassa-buffert-investeringar som tre åtskilda ekonomier.
Dessutom är det motiverande; jag kan glädja mig över att köpa en rotsakslåda för 50 spänn även om marknaden pissat mig i nacken den dagen och skickat ned portföljen 50 000. Logiskt? Kanske inte, men det är helt säkert att man investerar bättre utan stress och jag tror inte det blir ett nöja att jaga pengar till överlevnad, snarare hjärtinfarkt.
Jag försöker också hålla isär ekonomierna, men när det gäller ekonomisk stress funkar jag snarare tvärtom. Om börsen går ner känner jag ofta (lyckligtvis inte alltid) stress. Om jag däremot tjänar dåligt med pengar utanför börsen blir jag inte särskilt stressad av det.
RaderaMen glädjen över besparingar känner jag helt igen mig i. Ett extrapris är ett ett extrapris, även om börsen kraschar samma dag.
Gott nytt år!