onsdag 18 mars 2026

Skolmat från grunden

Skolmat får alltid kritik. Det serveras för lite kött, eller fel kött. Men det stora problemet är nog att den ofta lagas väldigt långt borta för att sedan kylas ner och värmas upp. Smakade den något från början har det stadiet passerats när den väl hamnar på tallriken.

Upp till mellanstadiet gick jag på en skola där maten lagades på plats. Självklart gnällde vi ändå, men när jag kom till högstadiet med fraktad mat och potatis som stod på värmning i flera timmar insåg jag hur bra jag hade haft det. Idag verkar nästan inga skolor laga mat från grunden. Görs det något på den lokala skolan handlar det om uppvärmning.

Samma skit överallt? Nej (varning för serietidningsreferens!), en liten by, som befolkas av envetna bohuslänningar, vägrar att ge upp. På Strandskolan i Kungälv lagar två kockar mat från grunden till en grundskola på 220 elever plus 20 förskoleelever. Det har gått så bra att det resulterat i en kokbok. Så här säger de själva:

Det viktigaste för oss när vi lagar mat är bra råvaror, närproducerat och gärna KRAV-märkt i den mån det går. Att använda råvaror utan tillsatser, E-ämnen och andra onödigheter i så hög utsträckning som möjligt, står högt på listan. Därav kokar vi till exempel vår egen sylt och blandar alla våra egna kryddblandningar. Vi väljer även kött och kyckling från närliggande gårdar och serverar färsk MSC-märkt fisk varje vecka.

Strandskolan drivs som ett familjekooperativ, så det är en sådan där förhatlig privatskola som suger ut samhället på elevernas bekostnad i de fall de inte säljer ungarna som trafficking-slavar. I artikeln står ingenting om de ekonomiska förutsättningarna, men eftersom mat lagad från grunden alltid blir billigare än hel- och halvfabrikat för hushåll som handlar i butik ger jag mig tusan på att Strandskolan inte förlorar pengar på detta om de klarar det på en kock per 120 barn.

Dessutom får de ungarna att äta och uppskatta skolmaten när de gör eget potatismos, egen sylt osv. Inte heller lär det vara skadligt för näringsinnehållet att köpa närodlad mat, så vad finns det för nackdelar. Jag kan inte komma på några och det brukar betyda att ett gäng på Livsmedelsverket och Skolverket i detta nu smider planer för hur de ska få Strandskolan att rätta in sig i ledet och ansluta sig till ett centralt tillagningskök.

Men jag hoppas att jag har fel och att föräldrar och lärare i hela landet hänvisar till Strandskolan när deras egen rektor eller lokala skolpolitiker säger att maten måste fraktas långväga och att allt annat är orimliga fantasier. Bevisligen går det – om man vill.

34 kommentarer:

  1. Det finns ett antal problem som gör att skolor inte lagar egen mat, ett av dem är att många skolor är byggda med enbart uppvärmningskök och inte har utrymme för ett kök för faktisk matlagning. I vissa fall går det kanske att bygga om, men det kräver stora investeringar. Ett annat problem är arbetstiden, att laga skollunch är normalt sett inte ett heltidsjobb av förklarliga skäl, och att hitta två personer som vill jobba halvtid kan vara svårt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tar själva kokdelen av köket så stor plats? Du har ju fortfarande matsalen, disken och serveringen. Investeringen tror jag lönar sig på sikt. Inte minst för att barnen tar till sig undervisningen bättre om de äter på lunchen.

      Hittar de kockar som kan laga mat till 120 personer per kock och de mot alla odds skulle hinna göra det på mindre än åtta timmar borde de få heltidslön. Halvtid tror jag är ovanligt. Jobbar inte skolmåltidsbiträden åtminstone 5-6 timmar? Om intresset fanns skulle det säkert gå att få upp även dem till heltid genom att komplettera med jobb i skolans kafeteria eller göra något annat som behöver göras.

      Radera
    2. Laga skolmat från grunden till över tvåhundra personer, klart att det är ett heltidsjobb för två. Finns ju massor med sysslor runtikring som måste göras. folk fattar inte hur stressigt de kan vara, jag har själv jobbat inom storkök som kock. I jämförelse med äldrevård på ett boende är min erfarenhet att jobba i ett storkök bra mycket mer stressigare.
      Tyvärr så finns det alldeles för många som sitter vid skrivbordet med någon meningslös utbildning från högskolan och bestämmer och tycker. Själva brukar de ungefär jobba halvtid på en heltid, resten typ sitter de och håller på med något annat eller har möten som inte mynnar ut i något vettigt./Eme

      Radera
    3. Jag kan som sagt ingenting om detta, men allt du skriver låter fullt rimligt. Och ja, kanske var det så det började, när man gick från skolmat producerad i varje skola till systemet med centralkök och uppvärmning, att människor utan relevanta kunskaper tog besluten.

      Radera
  2. Jag har några år (3) i storkök (sjukhus) i slutet på 80-talet. Det var på den tiden när allting fortfarande lagades från scratch. Det fanns både Kokerskor och Kostansvariga (i 60-års åldern) som var sägenomspunna och med vilka ingen vågade bråka, de styrde sina kök med järnhand och resultatet ut till patienter och personal blev oslagbart. Oerhört lärorikt för en matlagningsintresserad 20-åring.

    Har några i min omgivning (gymmet, matbutiken etc) som nu jobbar eller tidigare har jobbat i storkök. Det är precis som du säger, det prefabricerade dominerar.

    Jag har ofta filosoferat i dessa banor, hur mycket bättre det skulle kunna bli i skolor och på äldreboenden etc. Förbättringspotentialen som finns där. Tror ett problem skulle vara att det krävs ngn form av "eldsjäl"...och eldsjälar (liksom alla andra) kan ha en tendens att försvinna. Men det kanske skulle kunna gå att få fram ngn form av successionsordning för eldsjälar i storköken.....

    Idag ska jag laga Leverbiff från scratch.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det nog med matlagning i stort nu, folk tror att potatismos lagas av pulver och att det i princip är helt omöjligt att börja på råvarunivå.

      Eldsjälar vore bra, men med pengar kommer man långt. Jag har aldrig jobbat i kök, men hört av folk som jobbat både på restaurang och offentliga storkök att det finns fördelar med det sistnämnda, både ifråga om ergonomi och arbetstider. Så med lön på det gick det nog att skrapa ihop ett team.

      Själv ska jag laga årsbokslut från scratch idag, och trots att jag är vegetarian hade jag nog föredragit leverbiff :-)

      Radera
    2. Haha....du jag kör bacon, lök och champinjoner i en sås där de får puttra efter bryning. Bacon alltså... 👀

      Radera
    3. Ja, bacon finns ju ett veganskt helfabrikatsalternativ på, kallat "fejkon". Går säkert bra i Göteborg, ordvitsarnas Mecka. Själv avstår jag.

      Radera
    4. Nyfiken som jag är testade jag en gång en sån där vegetarisk variant av bacon...jag lagar ju även en del vegetariskt i min kosthållning. Men det var faktiskt inte gott överhuvudtaget. Tror inte det är något som en vegetarian behöver...det finns så mycket annat gott naturligt att välja bland.

      Radera
    5. Jag har överhuvudtaget svårt för helfabrikat, veganska eller inte. Och de få gånger jag testar en produkt som faktiskt är god är den också utan undantag väldigt dyr.

      Radera
    6. Vilken stad i Norge är Göteborgs motsvarighet när det gäller ordvitsar?

      Radera
    7. Ingen aning! Jag vet inte ens om norrmän håller på med ordvitsar i någon större utsträckning.

      Radera
  3. Åt en lunch på en vanlig skola i Frankrike för ett tag sedan. Tre olika rätter att välja mellan, alla hade platsat på en svensk lyxrestaurang.

    Lugnt och stilla, absolut inget stök trots att matsalen var i den större storleken.

    Vi har mycket att lära av andra länder...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Men det kräver att svenska makthavare slutar inbilla sig att jorden snurrar kring Sverige och att allt svenskt är idealet hela världen vill uppnå.

      Radera
    2. Jag tycker vi kunde lära oss av Norge istället. Det är väl fortfarande bara mackor som gäller där? Onödigt att ha 74-rätters middag till lunch. Särskilt när nästan alla barn har sin egen allergi eller kostpreferens.

      Radera
    3. Jag kommer aldrig lära mig att uppskatta den norska matpakke-kulturen. Visst duger det för en dag i naturen, men att fem dagar i veckan äta smörgåsar till lunch... Sedan tycker jag 74-rätters är onödigt. Som jag minns min skolgång fanns en ordinarie rätt åt alla, en vegetarisk enbart för vegetarianer och utöver det filmjölk och grönsallad. Visst är det mer allergier idag, men jag tror ändå inte att det skulle behöva krånglas till så mycket mer. Om man exempelvis har en speciell diet av religiösa skäl funkar vegetariskt för alla inklusive pastafarianer.

      Radera
  4. Familjekooperativ alltså. Det kanske är där "problemet" är? För de kommunala skolorna måste göra upphandling och de har sällan någon som kan skriva kravspecen bättre än "billigast vinner". Inget om kvalitet, närodlat, näringsrikt mm.
    Läste för något år sedan om en bonde i Uppland (tror det var Norrtälje) som inte fick sälja sitt kött till kommunen för att de var "för dyra". Samtidigt hade kommunen krav på att köttet ska ha massor av certifieringar om krav, miljö osv - så länge det kommer från Sverige. Den lokala bonden blev diskad för att den uppfyllde alla kvalitetskrav, men inte det ekonomiska. Kommunen köpte in billigt från andra länder, gärna från andra sidan jorden istället.

    Annars så vet jag en gymnasieskola i stockholmstrakten som är känd för sin goda mat. Kocken där lägger inte ner mer kronor per portion än andra skolor, men han lagar all mat från grunden. Bakar även brödet. Och han serverar både kött och vegoalternativ (som faktiskt är inte bara ätbara utan även goda). Den här gymnasieskolan är populär och det krävs höga betyg för att komma in där (dvs stor konkurrens och de som kommer in är inga dumhuvuden, det ser man om inte annat på resultaten från de nationella proven).
    Så det enda problemet verkar vara att det är en friskola.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. "De har sällan någon som kan skriva kravspecen bättre än 'billigast vinner'".

      Men då får de väl hyra in en som kan det, eller låna från annan kommun. Jag har visserligen bara jobbat som inköpare några futtiga månader, men det är ju inte rymdfysik att skriva ner sina krav på ett vitt papper. Ändå verkar det ofta som att inköpare med skattepengar i ryggen är helt oförmögna att klara av det jobbet på ett vettigt sätt.

      Inte ett dugg förvånad över bonden. Det är typiskt när man sätter upp stela regler, att de ofta motverkar sitt syfte så att det slutar med att man exempelvis av miljöskäl tvingas välja ett alternativ som är sämre för miljön.

      Då finns det alltså fler skolor som klarar att laga mat från grunden utan att spränga budgeten. Jag tror att det behöver sparkas några gubbar och gummor vars enda egenskap tycks vara att de kan säga "Det går inte" på ett myndigt vis.

      Radera
  5. Tror också om man hittar drivna eldsjälar till kockar att det kan vara billigare än prefab. Mycket mat från grunden är väldigt billigt och mer mättande ändå.

    Skulle inte haft något emot om man kunde erbjuda en eller två bra kockar riktigt bra lön för att göra det attraktivt. Ge dem fullt ansvar för inköp, planering och matlagning etc. Typ ta in många finalister från mästerkocken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, om det räcker med en kock per över hundra elever kan det inte krävas några jättesummor i lönekostnad mot alternativet personal som värmer mat och håller den uppvärmd.

      Jag har aldrig sett Mästerkocken, men det måste finnas tiotusentals utbildade kockar så helt omöjligt kan det inte vara. På sikt kanske det dessutom gör jobbet mer attraktivt och gör att fler söker sig dit.

      Radera
  6. Tog över en restaurang en gång i tiden. Köket var helt nedgånget i bemärkelsen yrkesstolthet. Tidigare ägaren helt gett upp. Förlusten var stor.

    Det förlorande konceptet var att istället för att laga allt från grunden med duktiga jävla kockar så anställdes lata jäklar som helst drack kaffe å rökte.

    Halvfabrikat KAN (observera KAN) funka om man då gör sig av med personalkostnader i motsvarande utsträckning som råvarukostnaden stiger. Vilket man inte gjort. Jävla kaosställe att ta över. Men grymt kul nör jag väl fått ordning på det. Men det var fan på håret

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sett något tv-program med det där konceptet, att göra en impopulär restaurang populär. Mitt minne var att det oftast var där problemet låg, lättja, okunskap och oförmåga att skaffa sig kunskaper eftersom det var lättare att dricka kaffe, röka och säga att det här är en tuff bransch.

      Jag förstår att det var slitigt. Många kunder komma nog inte tillbaka efter en tråkig upplevelse och då kvittar det om ägaren och hela personalen är utbytt.

      Radera
  7. Det är skillnad på kommunal skola, friskola, fristående skola och privat skola. Om jag har förstått det hela rätt är ovannämnda skola en fristående skola, inte en privat skola.
    Jag har arbetat på flera olika skolor, varav en kommunal skola där kocken lagade all mat från grunden. T. ex om ugnsbakad lax serverades så kom det in en laxsida på en stor bricka. Köttbullarna innehöll kött och var handrullade osv. Det fanns dessutom ett separat bord med diverse olika skålar med grönsaker, inläggningar och dressingar. Alltid tillgång till mellanmjölk, bröd och smör.
    Kocken gjorde allt för att alla barn skulle äta. Hon lagade separat mat till de barn som bara åt vissa maträtter osv.
    Det fanns tyvärr några barn som bara var vana vid att äta halvfabrikat så de inte tyckte om de äkta råvarorna. En mor krävde t.o.m. att skolan skulle köpa in halvfabrikat till sonen. Där gick gränsen för kocken och hon hade mitt fulla stöd.

    //Bidrottningen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Föräldrakooperativ i mitt exempel. I Spargrisens ovan lät det som en privat skola med vinstintresse.

      Krävde halvfabrikat till sonen... Jag hade möjligen skickat in en orosanmälan mot den föräldern. Herregud!

      Radera
  8. Det jag kommer ihag fran skolmatsalen, som tydligen kallas bamba nu, är att allt var gott förutom den kokade potatisen som legat för länge i vatten antar jag. Men jag at med god aptit, och antagligen var det bättre förr i det avseendet.

    Men hurra för de skolor, fria, privata eller inte, som kör ett eget race, och förmodligen gör det för samma kostnad om inte billigare än dem som köper in halvfabrikat.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är/var inte bamba bara ett västsvenskt ord för skolbespisning?

      På min högstadieskola med potatis på värmning i timmar minns jag det som att om man tog bort ungefär en centimeter runt om, som var grönt och hade konsistensen av kork, så gick resten att äta. Men särskilt nyttiga var de antagligen inte.

      Radera
    2. Inte f.n vet jag, jag läser visserligen svenska nyheter men har inte bott i Sverige pa 30 ar. Tiden flyger iväg! Men jätteonyttiga kan de ju inte ha varit eftersom vi lever än :).
      /Annika

      Radera
    3. Nej, inte jätteonyttiga, men normalt ser jag potatis som hälsokost. Visst innehåller de många kalorier som jag måste försöka förbränna, men också exempelvis c-vitamin. Undrar hur vitaminrik en potatis är när den blivit grön av att stå på värmning i tre timmar.

      Radera
    4. Bamba är väl den klassiska benämningen på barnbespisning i Göteborgsområdet med omnejd, även bambatant är gångbart som yrkestitel, har för mig att en medverkande i "Vem bor här?" presenterades som bambatant.

      Radera
  9. Är det någon som minns matvakterna? Fanns för länge sedan = de kontrollerade att man åt upp maten innan man fick gå därifrån, eller typ tre minuter innan rasten slutade. Och mattanterna slevade upp lika mycket mat till alla, oavsett hur mycket man ville ha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, dem har jag inget minne av. Tvärtom åt all personal på mina skolor i en egen personalmatsal. Deras närvaro hade kanske kunnat sänka ljudvolymen, tänkte jag som inte gillade att äta i krigstillstånd.

      Radera
  10. Skolorna i min stad lagar mat på plats.
    /Christoffer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra! Att det verkar finnas så många exempel gör det ännu märkligare att de som inte gör det verkar låtsas som att det vore helt omöjligt att ha det så.

      Radera