tisdag 18 augusti 2026

Hur ska media tjäna pengar?

Förr satte mediehusen agendan. De bestämde vad som var en nyhet, hur den skulle framställas och inte minst när. De kunde ligga och ruva på ett scoop i flera månader för att ta fram det när det passade bäst i medieflödet, eller kanske när det gjorde mest skada för den det gällde.

Så hände något. Alternativmedia och inte minst sociala medier ritade om medielandskapet. Företag, politiker och andra makthavare var inte längre beroende av de traditionella och etablerade medierna och dess journalister. Därför kunde t ex Donald Trump be CNN fara och flyga och istället lägga ut texten i Joe Rogans podcast med minst lika bra räckvidd.

Ett på alla sätt mer närliggande exempel är när Dagens Nyheter intervjuade Örebropartiets partiledare Marcus Allard. För att göra ett reportage, kanske lägga ut några bilder och möjligen ett filmklipp. Men bara timmar efter intervjun ligger hela samtalet, oredigerat och ovinklat, ute till allas beskådan.

Därmed kan DN sluta att fundera över vilken vinkel de ville göra. Blir den långt från verkligheten kommer det att bli den verkliga nyheten, att DN inte klarar av att rapportera objektivt. Själva intervjun kommer alla intresserade redan ha sett, på Youtube, på Örebropartiets hemsida eller inbäddad på någon blogg. Att låsa en artikel och få folk att betala för den kan DN definitivt glömma.

Förra året ville SVT intervjua Marcus Allard för ett tvåminuters tv-inslag. Okej, sa han, ni får två minuter. Knattereportern missförstod och tänkte gå efter sin ursprungliga plan, att intervjua i tio eller tjugo minuter för att sedan klippa fram sin agenda. Detta märktes tydligt eftersom hon valde att lägga första halvminuten av intervjun på att förklara spelreglerna. Hon blev rätt förvånad när den intervjuade tackade för sig efter exakt två minuter. Även den gången antar jag att intervjun låg ute på nätet långt innan SVT Örebros inslag.

Första gången jag hörde ett intervjuoffer berätta för en journalist att han själv också spelade in intervjun var 30-40 år sedan och jag har ingen aning om vem det var. Bra gjort, men vad hade han kunnat göra om den publicerade intervjun fulklippts? Inte mycket. Gått till domstol eller någon form av pressombudsman, men dessa hade sannolikt valt att ställa sig på journalistens sida med mindre än att det rört sig om rena karaktärsmordet.

Än är inte slaget vunnet (eller förlorat, om man vill se det så). Om DN överhuvudtaget väljer att publicera klipp från Allard-intervjun kommer en del av deras publik läsa, titta och tro att de fått med sig hela bilden. De kommer inte ens upptäcka att hela intervjun finns att ta del av. Men för varje dag som går blir de alternativa mediekanalerna lite bättre, fler och större samtidigt som konsumenterna blir allt mer lyhörda för dem. Gamlingar som endast tar del av SVT, TV4 och en eller två dagstidningar blir allt färre.

Är utvecklingen bra? Å ena sidan är det fint att den som vill kan ta del av en hel intervju och inte bara ett journalistiskt urval. Å andra sidan är ju själva idén med journalistik att vanliga mediekonsumenter ska slippa att se timslånga intervjuer och läsa tjocka utländska forskarrapporter för att få reda på vad som egentligen hänt. Den tiden tar vi oss nog bara om vi redan är väldigt intresserade.

De mediekanaler som i framtiden vill tjäna pengar (på annat än presstöd) måste nog gå tillbaka till riktig journalistik, att koncentrera informationen till publiken. De som fortsätter att istället manipulera informationen till sin agenda, men under förespeglingen att det är journalistik de håller på med, tror jag inte har lång tid kvar i branschen, oavsett hur den agendan ser ut.

Disclaimer: Jag har inte sett DN-intervjun ovan eftersom jag inte tillhör de intresserade (jag har bara sett ett kort klipp) och ännu mer ointresserad är jag av att prata om Donalds Trumps politik. Blogginlägget handlar om media.

10 kommentarer:

  1. Jag uppskattar att andra ger oss en bild av hur verkligheten ser ut gratis utan att vinkla det till sin egen fördel och efter sin egen agenda!!Det var väldigt länge sedan som jag betalde för nyheter från "gammelmedia" för varför betala för något som är vinklat åt det rödgröna hållet...hm hm hm...???!!! I REST MY CASE! Ha en trevlig dag för nu är det dags för dagens första långpromenad för att hålla blodsockret stabil då jag har Diabetes 2.Mvh Peter Jansson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det är svårt att redovisa nyheter helt objektivt och neutralt, men de värsta är de som påstår sig göra det och sedan ändå har tydlig slagsida. God tur!

      Radera
  2. Tänker på rikshaveristen Cissi Wallin, tack och lov snart bortglömd, som ”motfilmade” i samband med en intervju. Den journalisten blev väldigt tydligt störd. Det var roligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad konstigt! Det måste väl ändå ha hänt på 2010-talet? Nu tycker jag att det är mer eller mindre standard att åtminstone spela in ljudet med sin telefon.

      Radera
    2. Så var det nog, men vi pratar haverist av rang … Hon har inte alla hästar i kanoten.

      Radera
    3. Det är möjligt, jag har ärligt talat ingen aning, men sex med Fredrik Virtanen kan säkert få den stabilaste person att tappa det.

      Radera
  3. Konstigt, för vissa personer verkar allt som är ”vänstervridet” fake medans man mer okritiskt tror på det som ”högervridet”. Kan det beror på ens egen politiska hemvist, månne?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen. Och om du webbsöker orden "vänsterextremist" och "högerextremist" specifikt för enskilda nyhetskanaler kommer du att märka en rätt tydlig skillnad mellan antalet träffar. Jag gjorde det för svt.se nu och noterar tre gånger så många "högerextremist" som "vänsterextremist" i deras data. Det kan betyda att:
      1. det är tre gånger så många högerextremister som vänsterextremister.
      2. högerextremister gör mer nyhetsvärdiga saker än vänsterextremister.
      3. att SVT inte befinner sig mitt på skalan och/eller oftare kallar saker på högersidan för extremism och saker på vänstersidan för aktivism.

      Jag vet vilket alternativ jag tror på.

      Radera
  4. Javisst, det är bättre att vara högerfake än vänsterfake.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det förstår jag inte alls. Fake är väl fake? Sedan tror jag väldigt mycket är svårt att placera på en höger-vänster-skala. Inte ens politik låter sig alltid graderas där.

      Radera