Jag betonar ofta vikten av att gå sina egna vägar, att leva sitt liv som man vill själv, trots eventuella påtryckningar från omvärlden. Det är särskilt svårt om man växer upp med framgångsrika föräldrar, men ändå vill gå i deras fotspår.
Det är ingen som
tror att Karl-Johan Persson ska bli en mer framgångsrik företagare
än pappa Stefan, på samma sätt som Julian Lennons och Jack
Vreeswijks musikkarriärer aldrig riktigt tog fart som pappornas.
Men här kommer ett
exempel jag tror att vi alla kan lära oss något av. Anna Cramling
är en 22-årig schackspelare och dotter till stormästarna Pia
Cramling och Juan Manuel Bellon Lopez. Även om hon nog inte uttalat
det själv finns det inte en chans att hon blir en bättre
schackspelare än någon av sina föräldrar, men på ett sätt har
hon blivit mer framgångsrik.
När jag spelade
schack var det i stort sett ingen utanför Sovjetunionen som tjänade
pengar på att spela schack. De bästa spelarna kunde kanske med
hjälp av sponsorer ha råd att åka runt i världen och spela, men
något överflöd blev det knappast. Nu har framförallt internet och den norske
världsmästaren Magnus Carlsen ändrat på det. Schack är inte
längre världens i särklass töntigaste sport.
Detta har lett till
nya möjligheter att tjäna pengar och det är här Anna Cramling
kommer in. Hon är en duktig spelare med en egen mästartitel och
landslagsmeriter, men hon skulle absolut inte kunna livnära sig på
prispengar. Istället har hon byggt upp en Twitch- och Youtubekanal
där hon streamar sitt spel, både live och på nätet, och åker
runt och pratar och spelar schack med både hobbyspelare och
världsstjärnor som världsmästare Carlsen.
Den videon har fjorton miljoner visningar och hennes kanal 1,22 miljoner prenumeranter. Just nu är Anna i Budapest och spelar schackolympiaden för lag och jag är rätt säker på att hon får skriva fler autografer än sin mamma och Sveriges förstabordsspelare Pia Cramling trots att hon varit världsetta tre gånger.
Jag ska inte säga att det alltid finns vägar till målet om bara viljan finns, men om man inte försöker lär det hur som helst inte gå.
https://www.svd.se/a/dAB8q/fallgropar-nar-ny-generation-tar-over-storbolag Jag kan inte lata bli att gratskratta när det skrivs att sonen Persson "gör ett arbete som speglar den generationens värderingar med fokus på hållbarhet snarare än att bara sälja så mycket billigare plagg." Really? Sa de där artiklarna för ett tag sen om HM som dumpar plagg i Bangladesh var fake news da eller? https://www.aftonbladet.se/podcasts/ab/episode/349609
SvaraRaderaFörvärva, ärva och fördärva...
/Annika
Den artikeln var låst för mig, men jag har en stark känsla av att ord som hållbarhet och klimat gärna används för att täcka över dåliga beslut. Bara för att ett producerande bolag sålt dåligt betyder det inte att det har att göra med ett miljötänk, oavsett om man har ett sånt eller inte. Det kan ju bara vara inkompetens, slöhet och/eller felsatsningar.
RaderaMed gener och tidig träning från två stormästare borde Anna ha väldigt bra förutsättningar att bli ännu bättre. Om hon hade velat alltså, fanns inte intresset när hon var yngre är det väl försent nu.
SvaraRaderaJag har ingen aning om hur sånt där funkar. Jag lärde mig spela schack av min pappa och något år senare hade han inte en chans att slå mig ens om jag plockade bort min dam innan partiet, så jag saknade nog schackgenen :-).
RaderaOch ja, vid 22 är det nog för sent. Hon kanske skulle kunna bli kvinnlig stormästare, WGM, men upp till föräldrarnas nivå kommer hon inte.
Jag gick min egen väg då jag ville köra långtradare medan min pappa ansåg att jag skulle vara utsliten när jag var 35 år om jag började köra långtradare.Min pappa hade gärna velat att jag skulle bli elektriker då han var delägare i en elfirma.Nåja, jag gjorde ändå som jag ville efter att ha praktiserat/jobbat som elektriker-lärling direkt efter 9:an hos min pappas företag.Detta med att vara elektriker var definitivt inget för mig och dessutom så skulle jag behöva gå i skolan och utbilda mig till elektriker för att få behörighet att utföra andra elinstallationer än de enklaste som strömbrytare och vägguttag.Jag blev väldigt framgångsrik som både anställd långtradarchaufför och som egen åkare så jag kunde pensionera mig redan 2018 när jag var 52 år utan att jag blev utsliten.Jag har sett väldigt många unga som har hamnat i skuggan av sina framgångsrika föräldrar när de arbetar i samma företag eller i samma bransch och det lockade inte mig det minsta.Det var perfekt att ingen i min bransch visste vem min pappa eller mamma var utan jag fick skapa mig själv ett namn i min bransch vilket jag gjorde.Alla eller åtminstone de flesta visste vem jag var om man höll på med samma sorts transporter som jag gjorde.Man skall alltid gå sin egen väg och som förälder skall man alltid stötta sina barn oavsett vilka val de gör i livet.Mv Peter Jansson
SvaraRaderaJag tänker mig att elektriker kan vara minst lika fysiskt krävande som långtradarchaufför.
RaderaVisst bör man alltid stötta sina barn oavsett val, men inte nödvändigtvis stötta valen.
Jag jobbar som målare på stor byggen, när jag ser på vad elektrikerna gör så känns det väldigt skönt att vara målare. Men det finns nog dom som inte vill göra mitt jobb heller, väldigt otacksamt att gå och bättra allt innan slutbesiktning , men så är det. Det finns ett jobb för alla, men inget jobb passar alla.
RaderaBra att man vill gå sin egen väg.
David
Vore det inte bättre om de andra låter bli att sabba målningen efter att du är klar så skulle du slippa bättra ;-)?
RaderaJo , det hade jag också önskat.
RaderaMen jag känner att färgerna kanske har blivit sämre på något vis, dom är känsligare än vad jag tyckte de var för. Men bättring kommer man aldrig ifrån. Men i dessa tider får man vara glad för man ha ett jobb. :)
Gick på samma gymnasium som Pia, och ja, det var ett vanligt gymnasium. Varje gång jag såg henne så stod hon med ett bärbart schackspel, försjunken i ett speldrag. Varje gång. Utan undantag. I matkön, på rasten mellan olika salar, på väg in på morgonen, på väg ut från skolan på eftermiddagen. Hon hade oftast någon som skötte motdragen, så jag kan nog anta att det var genomgångar av spelupplösningar/spelproblem som gjordes.
SvaraRaderaKanske inte behöver påpekas att hon bland övriga elever ansågs som "konstig" och andra epitet, och ryktet gick att Pia inte var speciellt duktig i skolan. Om det stämmer eller inte har jag ingen aning om för det var ingen som någonsin rekvirerade de aktuella allmänna offentliga handlingarna som betygen utgjorde. Som journalisterna brukar säga: kolla aldrig en bra story...
Vad kul! Jag är osäker på om jag träffat henne, men jag spelade mot hennes bror Dan en gång, som på den tiden var ungefär lika bra som syrran.
RaderaDen vanliga myten är väl annars att schackspelare är smarta och därför duktiga i skolan, men den behöver definitivt inte stämma.
Smarta personer kan helt säkert bli duktiga schackspelare. Men ska man bli helt i topp är det nog bättre att ha någon diagnos som Aspberger. Som Magnus Carlsen har, världens genom tiderna bästa spelare.
SvaraRaderaHar han det? Han ger inte det intrycket, tycker jag. Men allmänt är det nog mycket diagnoser i schacktoppen. För att inte tala om självmordsfrekvensen bland schackspelare på toppnivå.
RaderaPå tal om HM. Jag har inte ägt dem sedan de började gå skit, när farsan gick. Men det är lustigt de har så många aktieägare ändå.
SvaraRaderaMvh Investeraren
Jag salde ocksa mina HM-aktier för manga ar sen när jag insag att det barkade at skogen. Jag har heller inte handlat där för jag vill inte medverka till förstöring av miljön.
SvaraRadera/Annika
Oj. Finns så mycket jag vill kommentera.
SvaraRaderaJag är väl inte överraskande så nördig att jag inte alls tycker schack är världens i särklass töntigaste sport.
Det är gång.
Får erkänna att jag nog har sett fler partier med Pia Cramling än Magnus Carlsen, underhållningsvärdet spelar roll eftersom de båda är så skyhögt över min låga nivå att jag inte kan uppfatta, än mindre uppskatta skillnaden.
Sedan är det såklart kämpigt både logiskt o kanske psykologiskt att följa i faderns, eller fädernas fotspår.
Själv är jag uppvuxen i en politiskt aktiv släkt. Släkten gillade jag men inte politiken, eller ens politiken som sysselsättning. Jo men tjena, så är man så insyltad som man är nu sedan tio år på kommunal nivå.
Musiker blir ju extra svårt om föregångaren har legendarstatus. Nu gillar jag Jack W mycket, men någon Cornelis är han ju inte. Han snodde för lite, både CW och Evert Taube är ju sådana som tagit hela världens musik till sig och gjort sitt egna av det.
Exakt som Quentin Tarantino och hans filmskapande. Jag säger inte att det är fel.
Följa i sina förfäders fotspår kan nog alltid vara tufft tror jag, beroende på mental läggning. Speciellt om man är fast besluten att plöja sin egna väg.
/JB