tisdag 15 oktober 2024

Ständigt detta ränteavdrag

Nu – över två år in i mandatperioden – vill regeringen tydligen minska ränteavdraget för blancolån. Hur är det möjligt att det dröjt så länge?!

Jag kan på något vis förstå att politiker vill subventionera bolån. För att samhället ska flyta och arbetskraften flytta till områden med lediga jobb skulle det kunna vara vettigt att underlätta för folk att skuldsätta sig för att ha någonstans att bo.

Men blancolån, lån utan säkerhet för att kunna köpa lotter från kriminella nätverk eller semesterresor man inte har råd med, det har politiker av alla färger gnuggat sina geniknölar för att motverka. Det har talats om reklamförbud och till och med att förbjuda så kallade sms-lån, eftersom de ofta är helt onödiga eller i alla fall dåligt motiverade.

Rent allmänt tror jag inte på att förbjuda dåliga fenomen för att försöka tvinga folk att ta kloka beslut. Människor bör ha en stor grad av personlig frihet. Men därifrån till att subventionera skräplån, att låta skattebetalarna skjuta till pengar för att underlätta för dumma människor att göra dumma saker med sina pengar, är det väldigt långt.

Så vad väntar ni på? Nu säger visserligen Kronofogden att de kommer att få fler ärenden ifall man inte drar ut den här processen över fler år (än de två regeringen föreslår), men vad spelar det för roll? Jag har en känsla av att människor som skulle hamna hos Kronofogden om deras blancolån inte berättigar till ränteavdrag kommer att hamna där ganska snart oavsett. Dra av plåstret nu!

47 kommentarer:

  1. Att bara fördröja att människor hamnar hos kronofogden är ju knappt något värt. Bättre att rycka plåstret direkt.

    I övrigt tycker jag ränteavdraget borde ryka mest av principiella skäl, vilket bör leda till sänka skatter. Är ingen expert men har för mig att ränteavdraget ursprungligen var tänkt att ´balanseras´ med de 30% skatt man betalar på ränteinkomster etc. Men de skatterna har ju inget tak vilket ränteavdraget har...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, risken är att de annars hamnar ännu hårdare i skuldfällan. Har man ett dåligt ekonomiskt beteende kommer man inte ändra sig utan att få någon som helst smisk på fingrarna. Visst, undantag finns, men de är just undantag.

      Jag håller med. Samhället må uppskatta att folk är skuldsatta för det gör dem mer lättledda, men för den enskilde är det stora nackdelar. Alltså subventionerar man ett dåligt beteende. Lite grann som om man tog bort momsen på helfabrikat och höjde den på råvaror.

      Radera
  2. Ränteavdraget borde tas bort helt o hållet. Det är helt bisarrt att staten ger bidrag till att folk ska låna, oavsett vad. Misstänker för övrigt att alla med möjlighet, istället kommer toppa upp bolånet för att köpa semesterresor eller sosselotterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta bort räntebidragen rakt över, och skrota skatten på sparande! Hur svårt skall det vara! Det jämnar väl ut sig tänker jag, men tänk även vad mycket administrationspersonal man kan spara in på!
      /Christoffer S.

      Radera
    2. Men då riskerar politiker och makthavare att fostra oberoende människor och det vill de absolut inte ha.

      Radera
  3. Avskaffa eländet, och fortsätt sedan med hela ränteavdraget oavsett säkerhet eller inte, och gör de första 180,000 kronorna man tjänar på arbete(per år) skattefria.
    Då kanske folk får råd att betala av sina skulder också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 180000 kr låter väldigt högt. I Norge är siffran 70000 kr (plus lite extra möjligheter för hobbyverksamhet och extrainkomster) och det tycker jag verkar funka ganska bra.

      Radera
    2. 180 000 kr är ju bara 15 000 kr per månad. De allra flesta med en lön på 15 000 kr tror jag skulle behöva dessa själva, istället för att skatta bort.

      Radera
    3. Själv lever jag på betydligt mindre pengar än 15000 kr/månad.

      Radera
    4. Det kan finnas en demokratisk poäng att de allra flesta betalar skatt. Om du faktiskt måste betala så ökar chansen att du bryr dig hur pengarna spenderas och hur skattesystemet ser ut. Så väldigt höga grundavdrag är nog inte toppen.

      Radera
    5. Det ligger något i det. Och, om man vänder på det, om man känner att skattepengarna spenderas på skit kommer man att bry sig mindre om samhället och i förlängningen sina medmänniskor.

      Radera
  4. Svårt att se logiken i att inkomst upp till viss nivå skattebefrias. I vilket fall verkar 180 tkr väl högt. Inför platt skatt istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en annan lösning. Frågan är väl vilken samhällsgrupp man vill kicka igång, att de som tjänar bra ska jobba hårdare och inte slå sig till, eller att människor som överhuvudtaget inte jobbar ska göra det.

      Radera
    2. Jag tänkte mest att de som har sms-lån förmodligen inte är höginkomsttagare, så om man ska kompensera borttagandet av subventionen känns det rimligt att göra det "underifrån". Sen kan siffran 180k naturligtvis diskuteras.

      Radera
    3. Jag är på din sida, men avskaffande av ränteavdrag för blancolån lär inte ge så många kronor i statskassan att det ger Tuffe Uffe råd med en skattesänkning.

      Radera
    4. Som kicka-igång lösning kan förstås en summa göras skattefri och därmed till viss del kompensera. Problemet är väl att de flesta sådana här och liknande trixande mest blir märkligt och alltid orättvist på nåt vis. Senaste trixandet är förslaget om skattefritt isk till 250 tkr o året därpå 300 tkr... Varför undantag... Ta bort skattepåslahen som gjorts och inför ett skattetak så att skitet går klart och tydligt att överskåda samt ge fan i att ändra reglerna godtyckligt.

      Radera
    5. Mobilskrälle ger konstanta skrivfel, 150 o sen 300 är rätt.

      Radera
    6. Visst blir det orättvist. Plattskatt vore mycket mer rättvist, men skattesystemet har väl aldrig handlat så mycket om det.

      Radera
    7. Nej tyvärr och lär nog aldrig göra det heller. Hade varit en bra vision för de folkvalda odågorna att förenkla saker och ta bort undantag.

      Radera
    8. Jag skulle nog säga att "rättvisa" är precis vad skattesystemet handlar om. Värnskatten var exempelvis rent negativ för statens inkomster, men skapade "rättvisa" så till vida att de med högst inkomster inte fick behålla sina pengar.
      Vissa skatter handlar om utjämning mer än nytta. Av "rättviseskäl".
      För moderna socialdemokrater är lika dåligt för alla betydligt viktigare än att alla får det bättre, men i olika hastighet.

      Radera
    9. Ja, om du med rättvisa menar att pengar ska gå från människor som skaffat dem och inte bränt dem till människor som antingen har lägre inkomster eller har konsumerat över sina tillgångar. Själv skulle jag säga att det är motsatsen till rättvisa. Rättvisa är att man får skörda sina egna frukter, inte andras.

      Radera
    10. Bra kommentar Sparo! Säger inte mer, orkar inte debattera rättvisa kring beskattning då allt över platt skatt är en slags stöld utförd av staten.

      Radera
    11. Därmed inte sagt att det inte kan vara rimligt att de som har mest får betala mest, och kanske t o m mer i procent av sina inkomster eller tillgångar, men visst är det stöld för det är ju inte frivilligt.

      Radera
    12. Platt skatt hade varit en bra utgångspunkt för ett helt nytt skattesystem. Enkelt och bra utan en massa tröskeleffekter.

      Radera
    13. Ja, jag är inte avig till plattskatt i sig.

      Radera
    14. "För moderna socialdemokrater är lika dåligt för alla betydligt viktigare än att alla får det bättre, men i olika hastighet."

      De tyckte socialdemokraten Ernst Wigforss redan 1930.

      "Fattigdomen fördrages med jämnmod då den delas av alla. Den blir outhärdlig, då den dagligen kan jämföras med andras överflöd och om den framstår såsom onödig, som ett tillfälligt resultat av sådana anordningar, som kunna ändras."
      https://sv.wikiquote.org/wiki/Ernst_Wigforss

      Tom-Hjördis

      Radera
    15. Ska man vara petig tycker jag inte att han säger det rakt ut, men visst kan man ana att han tänkte i de banorna.

      Radera
  5. För ett tag sedan när de diskuterade detta i en intervju ställdes frågan om hur personer med blancolån kommer påverkas av detta eller något sånt, minns inte exakt. Men då svarade den som blev intervjuad "personer som har de här lånen vet inte om att det finns ränteavdrag". Det tyckte jag var roligt. Målgruppen för det här förstår ändå inte skillnaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar rimligt. I Lyxfällan hade de med en människa som inte ens visste vad ränta var, men nog fan fick hon betala den :-)

      Radera
    2. Det är rationellt att låna ibland, men till mer än 20% över långa perioder?? Kräver ett visst övermått av lättsinne.

      Radera
    3. Allt beror på vilka resurser man har att betala tillbaka om det verkligen krävs. Och det korta svaret för många är: dåliga.

      Radera
    4. "I Lyxfällan hade de med en människa som inte ens visste vad ränta var, men nog fan fick hon betala den :-)"

      Att inte veta vad ränta är är ändå att ha bra koll jämfört med deltagarna som inte visste var de bodde.
      https://www.youtube.com/watch?v=bSN8_kwNHzw

      Tom-Hjördis

      Radera
    5. Ah, den hade jag glömt. Kul ändå att de funderade på att flytta till hus. Hur tusan skulle de kunna adressändra dit då ;-)?

      Radera
  6. Bort med samtliga ränteavdrag, även för bolån NU! Kan köpa en kort nedtrappning.

    Ja, det ansåg jag även när jag var fullbelånad. Tillhör inte statens kärnverksamheter att inflatera bostadskostnaderna. Cui bono?
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Framförallt när det var minusränta hade det väl varit ett smidigt läge att rycka plåstret, så hade ränteläget fått agera trappa.

      Radera
  7. Apropå ränteavdrag. Anders Borg sa i någon intervju att hans största misstag som finansminister var att inte började trappa ner ränteavdragen för bolån. Jag förstår honom. Det är konstigt med rabatt på bolån när bolånen är så höga att de utgör ett hot mot samhällsekonomin.

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då undrar jag om han ens visste att han gav samma ränteavdrag för sms-lån.

      Radera
    2. Men sms-lånen är förhållandevis få och små jämfört med bolånen. Det är bolånen som utgör ett hot mot samhällsekonomin.

      Tom-Hjördis

      Radera
    3. Så är det såklart, men många bäckar små ska inte heller föraktas. Och - även om det här nog låter konstigt för politiker - det är inte fel att ha principer ibland.

      Radera
  8. Ar det ingen som kommer ihag de höga räntorna pa bolan i början av 90-talet. Jag radfragade min chef och han rekommenderade mig att lasa hälften av banklanet till 16%. Det har jag aldrig latit honom glömma :).
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, jag kommer ihåg dem. Är glad att jag slapp den ångesten. Trist val att låsa till 16 % eller hoppas på tur.

      Radera
    2. Konstigt nog är vi vänner än idag och haller regelbunden kontakt. Vi har bägge nagra hallhakar pa varandra :).
      /Annika

      Radera
    3. @Annika

      "Ar det ingen som kommer ihag de höga räntorna pa bolan i början av 90-talet."

      Det var inte så illa som det verkar eftersom befolkningens skuldsättning var relativt låg på 90-talet. RÄNTEKOSTNADEN var bara några enstaka procentenheter högre på 90-talet än den är idag. Skulle räntan åter bli 10+ % så kommer många drabbas av väldigt hög räntekostnad eftersom skuldsättningen är mycket högre idag än på 90-talet.

      "I en direkt jämförelse blir skillnaden mellan räntan 1991 och 2022 10,9 procentenheter. Med 2022 som basår blir räntemotsvarigheten år 1991 3,6 procent och skillnaden mellan åren i stället 1,4 procentenheter. Detta visar att jämförelser av räntenivåer över tid ger begränsad information om hushållens räntekostnader över tid."
      https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/makroekonomi/hur-kan-vi-jamfora-rantenivaer-over-tid_1211688.html

      Tom-Hjördis

      Radera
    4. Jag pratar om min skuldsättning pa 90-talet. Pratar du om ränteavdraget da och jämför eller vad?
      /Annika

      Radera
    5. @Annika

      "Jag pratar om min skuldsättning pa 90-talet."

      Befolkningen hade inte lika höga bolån på 90-talet som befolkningen har idag. Därför är det missvisande att jämföra räntenivån på 90-talet med räntenivån idag. Det är inte bara räntesatsen som räknas. Storleken på lånet är minst lika viktig. Därför är det bättre att jämföra hushållens räntekostnad på 90-talet jämfört med idag. Att jämföra räntenivåer över tid utan att ta med storleken på lånen i beräkningen ger en skev bild av "allvaret" i räntenivån. En räntenivå på 10 % kan till exempel vara mindre allvarlig än en räntenivå på 5 %.

      Tom-Hjördis

      Radera
    6. @Annika

      Min kommentar var alltså bara en synpunkt på din (indirekta) jämförelse mellan din räntenivån på 90-talet och räntenivån idag.

      Tom-Hjördis

      Radera