Många ser det som självmål när barnlösa har åsikter om föräldraskap, men jag har åsikter om knark trots att jag aldrig knarkat. Och självmord, som jag inte heller provat. Så när Örebro universitet tycker till om jämställdhet i barnfamiljer tar jag mig rätten att kommentera. Så här står det:
”Innan barnet kom hade paren en önskan om att förhållandet skulle vara jämställt och under åren har de också delat relativt lika på det praktiska arbetet i hemmet. Men ju längre tid det gick desto mer ansvar hade kvinnorna över det forskarna kallar kognitivt arbete.”
Det är alltså inte främst
arbetsfördelningen för hemarbetet som är ”problemet”, utan att
kvinnorna oftare än männen tar ansvar för planeringen. ”Till
exempel att ha koll på vilka dagar som läxan ska in på skolan
eller vilka dagar barnet har gympa så man packar ner gympapåsen
till exempel.”
Jag har nog missuppfattat vad
jämställdhet är för jag trodde att det handlade om att bidra lika
mycket, inte att bägge parter måste göra exakt lika mycket av
varje arbetsuppgift. Jag måste t ex ha missat alla indignerade
insändare från feminister som kräver att få byta två vinterdäck
på familjebilen. Och trots min barnlöshet inser jag att om
föräldrarna ska dela på ansvaret för den där gymnastikpåsen
kommer det oftare leda till att den inte är med. Det är som det
gamla skämtet:
Någon kommer uppfatta mig som bakåtsträvare nu. Jag tänker tvärtom – har vi inte kommit längre? Låt barnfamiljer fördela hemarbetet som de vill. Sluta lägg skattepengar på att uppfostra vuxna människor! Vi har olika intressen och talanger. Oavsett om det beror på arv, miljö eller något annat, kan vi inte bara få vara olika?
Det kan man tycka men det är det ständiga kognitiva arbetet som dränerar, inte att byta bildäck två gånger per år.
SvaraRaderaDet var bara ett exempel. Ronny Eriksson har en rant om att kvinnor aldrig tänker på pluggen i expansionstanken. Det kanske också dränerar. Män lönearbetar i snitt mer än kvinnor och DET vet jag av erfarenhet kan vara väldigt dränerande.
RaderaTänker att det är den dagliga ruljangsen som oftast kvinnor tar ansvar för mest i ett hem, något som pågår dagligen, inte att byta däck, eller måla om huset var tjugonde år. Kvinnor håller oftast i logistiken så det är ett ständigt pågående arbete. Klart att det inte är så för alla men att mannen håller i allt och har det dagliga ansvaret tror jag är mer ovanligt. Sen att myndigheterna ska lägga sig i är ju helt galet./ Eme
SvaraRaderaJa, generaliserar vi tar kvinnan större ansvar för hem och barn medan mannan är den som tar störst ansvar för ekonomin. Jättedumt under förutsättning att inte bägge parter vill ha det så, men jag tror inte att det är en slump att de flesta valt detta.
RaderaHur som helst bör myndigheterna hålla sig ifrån dessa frukostsamtal, där är vi överens.
Människor, oavsett om de är gifta eller sambos, är fullt kapabla att själva hantera hur familjen/hushållet skall skötas. Om någon är missnöjd med fördelningen av arbetsuppgifter har alla individer möjlighet att framföra detta för diskussion och ev. omfördelning. Utan att ta på sig offerkofta! Det är väl vuxna människor vi pratar om.
SvaraRaderaJa, det är ju det och i att vara vuxen ingår att ta ansvar för sitt liv, på gott och ont.
RaderaSjälva poängen att kvinnor tar mer av planeringen är väl att det bara blivit så, inte att man satt sig ner och beslutat att arbetsfördelning ska vara sådan.
RaderaOch ett annat problem är nog att männen inte förstår att det görs.
Om man däremot kommit överens om fördelningen så är det en annan sak, men de är nog inte lika vanligt.
Jag tycker det är att idiotförklara folk lite. Om det "bara blivit så" är det väl troligtvis för att de flesta velat ha det så? Det är knappast en slump om kvinnan tar ansvaret för gymnastikpåsen och mannen för stuprören.
RaderaDu har säkert en poäng i att män inte förstår allt kvinnor gör, men jag skulle säga att det gäller åt andra hållet med.
Kvinnor bygger bo. Män bor. Min fru tar hand om hemmet för att hon vill och inget skulle hända annars. Ja kan lika gärna bo i koja bara de är varmt. Vi är olika och de är väl tur:)
SvaraRaderaJa, visst är det tur! Ibland hyllas olikheter. Diagnoser beskrivs som en superkraft och arbetsplatser bör befolkas av människor med olika bakgrund. Men så kommer det till kön där det ofta låter som att det absolut inte finns några skillnader, och den som påstår att det gör det är en misogyn bakåtsträvare. Den där könsbytarlagen som infördes, vad var det för vits om det ändå inte finns könsskillnader?
RaderaApropå det där att kvinnor bygger bo och män bor kommer jag att tänka på en gammal kompis. Mamman lämnade familjen på 70-talet. Jag minns inte om hon dog eller drog, men kvar var pappan och sonen och efter det ändrades INGENTING i huset. Gardinerna togs ner och tvättades, men sattes upp igen, prydnadssaker dammades av, men allt var sig likt. Och att i slutet av 90-talet bo i ett hem som konserverats på 70-talet är... annorlunda :-)
RaderaJag har inte heller barn, men jag har varit barn... Mycket av det där påfrestande "kognitiva arbetet" är självpåtaget och onödigt. Jag fick ansvara för att packa och ta med min gympapåse själv, fixa min egen frukost, göra läxor med mera redan från första klass. Ta mig hem själv och fixa mellis började ännu tidigare. Visst hände det någon gång att man glömde men det lärde man sig mer av, än hela den skoldagen. Tror de flesta barn hade haft nytta av att klara sig själva tidigare utan föräldrar som curlar varje steg i vardagen.
SvaraRaderaJag är för gammal för att minnas, men nog tror jag att gympapåsen fasades över till mitt ansvar i ganska tidig ålder. Men okej, det var mammas som fixade övergången.
RaderaNu ska sägas att jag bodde i ett hem med en handikappad far som inte kunde göra allt. På det viset bestämdes arbetsfördelningen föräldrarna emellan till stor del av fysiska förutsättningar.
Det ligger något i det anonym att lära sig själv.
SvaraRaderaDe vuxna som inte klarar av vardagen har nog andra större problem samt problem att kommunicera med varandra.
Kommunikation är en bristvara, inte bara i äktenskapet. Både detta och Hannas inlägg ovan får mig att tänka på en fantastisk scen i Dag:
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=rpJafhPGOK0
För att kunna få ett jämlikt och rättvist samhälle måste staten ta ett större ansvar, det måste garanteras att barnen tas omhand av människor som ser till deras bästa och som säkerställer deras möjligheter att få sina medborgerliga rättighetet tillgodosedda, och det gäller alla barn. Staten måste kunna garantera att ha hand om mer av barnens möjligheter. Av det följer naturligtvis att barnen måste tillbringa mer tid i omsorgen och därför är det att föredra att barnen bor på speciella enheter där staten kan säkerställa att de får en bra barndom - de behöver om nödvändigt ha släktbesök någon gång per månad och då tidsbegränsad till någon timme och endast under direkt överseende av pedagogiskt utbildad personal. Besök sker naturligtvis med en glasruta emellan, så de kan se varandra men någon fysiskt kontakt är naturligtvis utesluten.
SvaraRaderaEndast så kan vi garantera människor som är lyckliga, harmoniska och produktiva samhällsmedborgare som har förstått att liberal demokrati är något att värna, något att kämpa för och något att bevara.
Man skulle också kunna säga att det är receptet för att få ett fullständigt vidrigt samhälle för nästan alla :-(
RaderaI min mening betyder inte jämnställt att alla enskilda sysslor ska delas 50/50 utan att helheten i familjen ska vara så nära 50/50 som möjligt. Sen kan detta fortfarande innebära att en person alltid packar gympaväskan till barnen medans den andra alltid hjälper till med läxorna eller liknande.
SvaraRaderaVi är alla duktiga eller sämre på olika saker både som individer men även som man eller kvinna. I pratet om jämnställdhet handlar det nästan alltid om att mannen ska göra mer traditionella kvinnosysslor men aldrig om att kvinnor ska göra mer traditionlla manssysslor.
Sen inom vissa religioner är det nog inte så enkelt utan där förväntas kvinnan helt sköta barn och hem tyvärr. Det ser man tex på förskolan att svenska pappor hämtar och lämnar men aldrig utlänska pappor.
Mvh Niklas
Precis så!
RaderaVad religionerna säger om saken har jag dålig koll på, men jag misstänker att religiösa oftare har en traditionell könsuppdelning.