tisdag 4 november 2025

Bilarna kör åt fel håll

De flesta av de bilar jag ägt tillverkades på 70-talet eller tidigare. Det finns för- och nackdelar med det, men en tydlig fördel är användarvänligheten. På den tiden var bilarna gjorda för att kunna repareras, och inte bara för märkesverkstäder som kan koppla en dator till bilen.

Ett tydligt exempel är glödlampor. De må ha blivit bättre, men de går ju sönder ibland. För att byta lampa i ett framlyse på en bil från 60- eller 70-talet drar man ut lampsockeln som antingen sitter fast med en liten metallbygel eller också skruvas den ut lika lätt som du öppnar en kaffetermos. Glödlampan vrider man motsols, drar ut, sätter i en ny och sätter tillbaka den. Total tidsåtgång mindre än en minut.

På en nyare bil är det inte ovanligt att man får plocka isär halva fronten för att komma åt glödlampan. I den mån vi vanliga icke-mekaniker ens kan göra jobbet tar det flera timmar, men inte ens proffsen gör det i en handvändning. Varför? Finns det några fördelar med att ett enkelt jobb man kunde göra kostymklädd kräver ett omfattande verkstadsbesök? Annat än för vinsten hos märkesverkstäderna då.

Detsamma gäller för det mesta. Jag fattar att en databox som normalt håller i tjugotusen mil kan placeras eländigt, men att byta tändstift och tändkablar eller fylla på olja behövde väl inte försvåras? Så varför flyttade man dessa motordetaljer från högst upp på motorn?


Åtkomligt och begripligt.

Mitt senaste exempel gäller bromssystemet. Jag hade en bromsslang som behövde bytas för annars gick inte bromsbeläggen tillbaka utan låg på lite hela tiden. Då fick jag lära mig något nytt. Det sitter en liten dosa bredvid bromsoljebehållaren i motorrummet som löser ut när man tappar trycket och så börjar det lysa en obehaglig röd lampa på instrumentpanelen med texten ”BREAK FAILURE”.

Det är inte värre än att man skruvar isär den, petar lite på den fjäderbelastade pinnen på bilden ovan och sätter ihop det hela igen – på min Volvo från 1974. Hade den varit några år äldre hade jag sluppit jobbet helt, men hade den varit några år nyare hade jag blivit tvungen att byta hela boxen, och vore bilen ännu nyare hade jag tvingats byta hela huvudbromscylindern.

Varför går utvecklingen bakåt? Svaret är lika enkelt som tragiskt – för att konsumenterna tillåtit den att göra det. När biltillverkarna gick från användarvänlighet till konstruktioner byggda för att endast märkesverkstäder skulle kunna meka med bilarna borde ”vi” (skyll inte på mig, jag var knappt född) naturligtvis ha köpt de bilmodeller som höll fast vid att göra bilar som gick att laga utan ett laboratorium och en åttaårig universitetsutbildning i rymdfysik.


Mekonomen 2025.

Men det gjorde vi inte och nu sitter vi här. De flesta med bilar (med tillhörande billån) de knappt kan kolla lufttrycket på, och jag med en bil lika gammal som jag själv, men på jakt efter en ännu äldre och mer lättmekad.

39 kommentarer:

  1. Svar
    1. Kan bli A-Ford också ;-). Faktum är att hundra år gamla bilar faktiskt inte är så farligt dyra ens i fungerande skick.

      Radera
  2. Det här är en av de mest skrämmande och tråkiga utvecklingarna som sker. Allt går mot att vi ska konsumera tjänster och inte äga något. Det är djävulens påfund och någonting som minskar vår frihet. En tjänst kostar hela tiden, som exempelvis leasing av en bil eller Spotify. Äger du något så äger du det och kan själv reparera eller inte reparera.

    I grund och botten betyder det att vi blir väldigt mycket mindre fria och i händerna på inte bara gigantiska företag utan även på stater som inte ens är den stat vi bor i. Kalla mig konspiratorisk, men den här utvecklingen är det tydligaste tecknet på att vi är på väg att bli ingenting annat än konsumenter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta är väl redan där att de inte äger sin bil. Antingen leasas den eller så köps den med ett billån man inte har en chans att betala under bilens levnadstid.

      Radera
    2. Du missar poängen. Allt är på väg dit. Din musik, dina filmer, din transport, med mera, är redan där eller på väg att bli tjänster som bara ska konsumeras.

      Radera
    3. Jag vet, men jag kämpar emot. Jag har inget bolån, inget billån, inga molntjänster, inga leasingavtal, inte Spotify, inte Netflix...

      Radera
  3. Bilar är till för att användas och så sköter märkesverkstaden om service och förebyggande reprationer så behöver jag bara tanka och fylla på spolarvätska.Det är ytterst sällan som jag råkat ut för något oväntade eller oplanerat verkstadsbesök med en personbil sedan jag köpte min första bil 1984.Ju nyare bil jag har ägt genom åren desto längre intervall mellan servicetillfällena.Det är bara de fattiga och snåla som vill stanna kvar på 1900-talet och köra bilar som tillverkades enligt den kunskapen och tekniken som fanns på den tiden.Häst och vagn eller cykel borde passa Sparo bättre än bilar som transportmedel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Häst tror jag inte är ett särskilt billigt transportmedel och svårt att köra långa sträckor med.

      Radera
    2. Kan du inte låna en häst eller ko som behöver motioneras? :)

      Radera
    3. Möjligen ko, men den tror jag blir ännu svårare att köra fort med, och så får jag inte koppla min släpvagn på den.

      Radera
  4. Haha, snart får man väl ladda ner en app för att öppna motorhuven – och uppgradera till Premium om man vill stänga den igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte alls omöjligt. Jag fick en bläckstråleskrivare med huset jag köpte och den är svårmanövrerad utan app. Förstår inte riktigt vem som är målgruppen. Ska jag skriva ut ett papper måste jag både ladda skrivaren och hämta pappret så jag har ingen glädje av att kunna printa på distans.

      Radera
  5. Tyvärr är driftsäkerheten dålig, även om det är lättare att åtgärda är det nästan alltid något som behöver fixas. Eller är det bara jag som haft otur med mina veteraner?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte bara du. Jag har haft en del sådana också, men en och annan har haft mindre verkstadstid än kompisars nya bilar.

      Radera
  6. Medveten om att det blir anekdotisk bevisföring men under min uppväxt på 80 och 90-talet hade min familj (och de flesta kompisars familjer) 5-10 år gamla bilar. Jag minns minst 7 tillfällen då jag antingen med vår famils bil eller när jag åkte med kompisar som en bil inte startade, gick sönder under resa och fick bogseras etc.

    Sedan 2010 har jag själv haft 5 år gamla bilar i snitt och det har varit noll tillfällen med problem. Service för 5000 kr med några års mellanrum, besiktningar som tar 10 min utan anmärkning och noll verkstadsbesök.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan har du antagligen betalat en del i inköp och fått sämre andrahandsvärde i procent än vad jag brukar ha.

      Radera
    2. Ja jag pratade inte om ekonomin. Bara att jag upplever att dagens bilar är mer driftsäkra när de är 5-10 år gamla än bilar tillverkade 1975-1990 var när de var 5-10 år gamla. På tal om huruvida det går framåt eller bakåt.

      Dessutom drar de nya bilarna bara hälften så mycket bensin per mil. Vilket väl även det får anses vara en positiv utveckling som vi får tacka ingenjörerna på biltillverkarna för. Om den sen kompenserar för att det är svårare att byta glödlampa är upp till var och en att avgöra

      Radera
    3. Det där med halva förbrukningen är jag inte säker på. Min relativt stora bil från -74 drar 0,86 liter/mil. Dagen bensinare med samma lastutrymme tror jag ofta drar obetydligt mindre. Jag har en kompis med en Opel från 2018 med mindre lastutrymme. Den drar 0,82.

      Ja, att byta en glödlampa tar väl ofta ett par timmar à 1000 kr plus moms. Det får man en del bensin för. Jag gör det själv på fem minuter i min bil.

      Radera
  7. Hur är det med nyare bilar, följer det med en bruksanvisning gjord av papper? Ett måste om man vill ha koll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen aning, men vad ska du med bruksanvisning till om du (som med nästan alla nya bilar) inte kan göra något själv med den.

      Radera
    2. Det gör det, men den innehåller ingen information om reparationer. För allt som är mer komplicerat än att tanka eller fylla spolarvätska hänvisas till märkesverkstad.

      Radera
  8. Jag är lika förundrad som du Sparo, och har hävdat det samma i massor av sammanhang under många år. Det är inte många som bryr sig, de flesta accepterar bara faktum i tystnad utan att ens försöka kämpa emot Mörkret under vägen in i det.

    Dina anledningar, ökad eftermarknad med i princip fri prissättning och maximal vinst för märkesverkstäder, delar även jag. Jag brukar säga att med en ny bil blir man i princip kidnappad av märkesverkstaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl det som är problemet. De flesta accepterar och det gör att man får betala därefter.

      Radera
  9. Ser många potentiella MP-röstare här; att avskaffa bilen, bo i en kaninbur i en 15-minutersstad som de förespråkar, och jobbar för, kommer lösa alla era problem.
    Kom ihåg: lådcykel på sommaren och sparkstötting på vintern. I den mån det finns vinter när jorden brunnit upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser inte vad folk röstar på, men trivs man i en kaninbur tycker jag att man ska bo i en sådan.

      Radera
  10. apropå kör åt fel håll, klassiska engelska bilar var väl kända för att behöva mer reparation/service/underhåll än de flesta samtida bilar. Du behövde två bilar, när den ena var på verkstaden och körde du den andra. Lagom till när den första bilen var färdigreparerad och klar så gick den andra bilen sönder.
    Men det var ju inga Volvobilar direkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har aldrig ägt någon engelsk bil, men varför skulle engelsmännen vara bra på just bilar :-)?

      Radera
  11. Utvecklingen går åt det hållet på grund av ytterligare två viktiga faktorer,
    -Kunderna kräver mer och mer avancerade funktioner
    -Säkerhets och miljökrav leder till allt mer avancerad teknik i bilarna
    Bägge ovanstående innebär att packning av komponenter, kablage och delar blir mycket svårare. Tänk bara på hur ett motorrummet ser ut idag jämfört med äldre bilar med en massa luft och plats att meka.
    Sen finns det en konflikt mellan Cost of ownership och kostnaden att producera bilen. En lösning som gör att en bil är lättare att serva kan innebära att den kostar mer i produktion vilket innebär ett högre pris på bilen. Det är en svår balansgång mellan motsatta sätt att se på optimering.

    Självklart håller jag med om att det är önskvärt att kunna byta lampa på bilen själv, men att det bara skulle bero på att tillverkarna vill tjäna pengar på att komplicera för konsumenter stämmer inte. Och strategierna skiljer sig rätt mycket åt mellan olika tillverkare. Såg ett talande exempel på hur en tekniker jämförde kupefilterbyte mellan två märken, det var skrattretande stor skillnad. Det dåliga exemplet var en amerikansk bil om jag inte minns fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säkerhet och miljö köper jag, men jag är inte säker på att kunderna kräver mer avancerade bilar. Det känns snarare som att bilarna blir mer avancerade (kanske för att rättfärdiga prishöjningar) och då anpassar sig kunderna efter det.

      Det är nog skillnad mellan bilar, men jag tycker att det är tråkigt att ingen tillverkare prioriterat användarvänlighet för bilägare, för på den punkten verkar alla producenter överens.

      Radera
    2. Asien/Kina har gått om västvärlden i att vara tonsättare för hur bilar ska vara, de har helt andra krav på bekvämlighet och utrustning. USA och Europa följer givetvis efter för att sälja bilar där. Kollegan barn skulle köpa sin första bil, och viktigaste kriteriet var en toutch skärm.
      Jag är helt övertygad om att det fanns en tillräcklig stor marknanför användarvänlighet när det gäller service och reparation, så hade det saluförts sådana bilar.
      Hjulskifte väl i princip det lättaste man kan göra med minimalt med verktyg, men ändå ser man knappt någon som gör det själv längre.
      Och med det som exempel, så hade majoriteten av kunderna ändå lämnat in bilen för lampbyte, även om bytet var simpelt att utföra.
      Jobbet hade kostat lite, men man hade kunnat öka marginalen på själva reservdelen,samt fått chans till merförsäljning i samband med bytet, tex erbjudande att lägga till tvätt eller spolarvätskepåfylllning.
      Verkstäderna hade inte gått back på att jobbet tog kortare tid.

      Radera
    3. Men med det sagt, i princip tycker jag det du säger är vettigt, men vi och flera andra i kommentarerna tillhör nog inte genomsnittet av bilägare :)

      Radera
    4. Ja, nog borde USA och Europa vara tillräckligt stor marknad för att det skulle byggas bilar efter våra krav om vi inte bara hade nöjt oss med det som serveras.

      Radera
    5. Hade du varit beredd att betala för det då?
      250 000 för en ny servicvänlig bil?

      Radera
    6. Nej, men jag hade gärna köpt en servicevänlig bil begagnad färre än 50 år.

      Radera
    7. Det vet i tusan om Europa eller Usa är garant för att kunders önskemål tillgodoses. Bilbranschen verkar ju vara en extremt okundvänlig bransch, där allt handlar om snabba cash nu. Ta bara hela denna

      Radera
  12. ..skit med SUVar. Vem i helsicke hade ett behov av dessa flera ton tunga åk? Men det var i princip allt som prånglades ut till kreti och pleti och med mördande reklam. Sen kom de på att elbilar är ju än mer onlönsamt för kunderna, men lönsamt för säljaren. Och så fortsätter det. Lägg till upplägget med reglbundna verkstadsrån (det är alltid en hel ja box för xx tusen kr som måste bytas istället för en säkring).
    Mvh Investraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Garant är mycket sagt, men vi är ändå väldigt många bilägare som bor utanför Asien, så helt ointressanta borde vi inte vara för bilproducenterna.

      "Det är alltid en hel ja box för xx tusen kr som måste bytas istället för en säkring".

      Exakt, det är ju en av mina kritikpunkter. Jag ser väldig skillnad bara mellan min 140 från -74 och min 240 från -88. Den senare har massor av databoxar som tydligen inte behövdes fjorton år tidigare. Både komfort- och prestandamässigt är bilarna snarlika. Samma med bensinförbrukning, så trots en massa sensorer, datachips och insprutning istället för en vanlig förgasare kom inte tillverkaren på hur man skulle kunna få ner förbrukningen under alla dessa år.

      Radera
  13. Har ju sett, kört och ibland skruvat på olika bilar genom snart ett halvsekel.
    Den reparation jag är mest "stolt" över är när det limmades i ihop en ganska stor trasig bakljusenhet med lite lim och genomskinliga platsbitar. Någon påpekade att det "får inte lysa vitt bakåt". Min lösning: Fram med nagellack i rätt nyans och måla på insidan. Fungerade utmärkt!
    Minns också en person på åttio-talet som helt enkelt vägrade tro mig när jag sade att om familjebilden inte startade kunde vi veva igång den.
    Så tog fram startveven, satte i den i hålet fram och startade den. Nu var dock tyvärr detta en Citroen. Så denna lilla specialare vägde inte riktigt upp andra pyssligheter som uppstod på bilen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade en liknande lösning på samma problem. Jag lagade sprickan i bakljusglaset genom att limma dit en röd plastficka jag stal på min dåvarande arbetsplats. Besiktningsmännen var häpna av beundran (kanske inte, men den gick igenom).

      Vev har jag aldrig haft. Ingen Citroen heller, men dyker rätt CV2:a upp kan det absolut hända.

      Radera