Normalt gillar jag kluriga japaner av
Mr Miyagi-typ, som Haruki Murakami, och Fumio Sasaki är extremt
japansk. Nästan samtliga populärkulturella referenser i boken
handlar om andra japaner, bortsett från idolen Steve Jobs och
karaktären Tyler Durden i Fight Club, som med tanke på hur många
sökta och osökta hänvisningar han gör till den mycket väl kan
vara den enda icke-japanska film Sasaki någonsin sett.
Jag vet inte om det beror på att författaren är ungefär hälften så gammal som Murakami och Miyagi (när Karate Kid gjordes alltså, nu är han död), men jag saknar deras tyngd här. Som flera verk i minimalismfacket känns det som att behovet att få ut en bok som är rätt i tiden är starkare än viljan att gå på djupet.
Riktigt tramsigt blir det när han
föreslår att man inte ska ha köksutrustning eftersom man kan gå
ut och äta. Eller när han berättar om en fotmassageapparat som han
köpt, gett bort, ångrat sig och köpt ett nytt ex av. Eller den i
och för sig ärliga historien om att de ägodelar som krävde mest
mod att skiljas från var porrfilmer han lagrat på sin hårddisk.
”Du har inte funderat på att tjacka
möbler?” (replik ur Slutspel, en av mina
favoritfilmer)
Kapitlet med 55 handfasta tips på
minimalistiska handlingar är bra. Fast det är tyvärr nästan allt
av värde i hela boken och hade passat bättre som ett blogginlägg
(det kallar jag minimalism!). Antagligen märkte Sasaki själv det
och – jag skojar inte – avslutar hela boken med att återupprepa
de 55 tipsen i denna ändå ganska tunna bok.
Har ni några timmar över och vill ha en snabb introduktion i minimalism antar jag att Hejdå saker är en helt okej inkörsport, men ni skulle lika gärna (sade han ödmjukt) kunna läsa min bloggserie om minimalism i tre delar (1, 2 och 3) inklusive länkar och kommentarer. Men skippa i så fall det där japanska boktipset, det höll tunt ;-).
Har ni några timmar över och vill ha en snabb introduktion i minimalism antar jag att Hejdå saker är en helt okej inkörsport, men ni skulle lika gärna (sade han ödmjukt) kunna läsa min bloggserie om minimalism i tre delar (1, 2 och 3) inklusive länkar och kommentarer. Men skippa i så fall det där japanska boktipset, det höll tunt ;-).
"Kan gå ut och äta" istället för att ha köksutrustning. Att alltid gå ut och äta ser jag som höjden av maximalism på pengafronten.Att laga mat hemma ger ju minst fem luncher på en lunch ute, är minimalism lika med att ha gott om pengar?
SvaraRaderaMinimalism känns som ett lyxproblem för den som har, iallafall enligt den här boken.
Väcker ju dessutom frågan varför skall man överhuvudtaget ha ett eget boende, när man lika gärna kan ta in på hotell/Em
Jag reagerade på samma sätt. Inte bara blir det dyrt, jag skulle säga att maten blir sämre (men Fumio verkar i och för sig inte så road av matlagning).
RaderaJa, hotell gör livet ännu mer minimalistiskt :-). Kanske är det kulturella skillnader som gör hans val så märkliga. Han är som sagt väldigt japansk. Men någonstans undrar jag om inte detta handlar mer om en födkrok än ett livsstilsval för honom.
Helt klart att maten blir godare och mer näringsriktig om man lagar den själv, dessutom vet man vad man får för pengarna. Kan vara lite si och så med det när man äter ute. Min restauranglärare sa alltid,"kolla alltid att toaletterna är rena innan ni går in och äter, ute", är det rent på toa så är det förmodligen rent i köket./Em
RaderaSom vegetarian och allergiker är det dessutom alltid lite bökigt att beställa mat på restaurang. Man tycker att alla som säljer mat borde ha bra koll på dessa frågor, men ibland förvånas man.
RaderaMöjligen är utematen i Japan något bättre, vilket gör det relativt mer attraktivt där.
RaderaRå fisk ;-).
RaderaHåller du på och dödstädar nu, eller vadan detta?
SvaraRaderaSkämt åsido så kan jag väl se poängen med minimalism kanske, men det bör nog inte gå till överdrifter heller.
Mvh investera-pengar.blogspot.se
Vi är alla döende ;-). Nej, snarare är det väl flyttstädning i så fall, men även om jag hade tänkt bo kvar känns det, åtminstone för mig, som att "normalläget" är fler och fler saker, så det gäller att kämpa emot.
RaderaJapanska restauranger och japansk kost
SvaraRaderalever man nog längre på än om man skulle
gå ut och äta i Sverige varje dag men jag
kan inte heller tänka mig att det varken
skulle vara billigare eller en kännas som
en mer minimalistisk livsstil.
Porr på hårddisken låter väl i och för
bättre än och ha en massa dvd-skivor som
tar plats, kanske ett USB-minne på ett
par terabyte vore det bästa när dom kommer.
Spär ju dock på bilden av att japaner inte
verkar sätts förhållanden eller familjeliv
i första rummet när en hårddisk fylld med
porr hör till en av dina käraste ägodelar.
Själv väntar jag på den dagen när digitala
böcker blir analoga, alltså att det är som
en vanlig bok är idag medans själva sidorna
kan skriva om sig själv till vilken bok som
helst, en digital pappersbok eller ett digitalt
pappersmagasin av något slag där man kan välja
själv vilken typ av bok som skulle ligga bäst
i handen, det vore nog min drömprodukt.
Med tanke på hur mycket böcker,magasin och
tidningar som jag nog "nästan" kunna titulera
mig som minimalist om det blev verklighet.
Tänkte också på det, att hans filmsamling verkade väldigt... japansk :-).
RaderaDen där bokuppfinningen tror jag redan finns. Vet inte om det kallas digital pappersbok, men jag är rätt säker på att jag sett en variant där man bläddrar riktiga sidor med digitalt producerad text. Någon annan som vet vad jag pratar om?
Verkligen? Låter nästan för bra för
Raderaoch vara sant, återkom gärna om du
kommer på vad det kallas i så fall
eller om någon annan har insikt i
det, skulle vara kul och prova om
inte annat.
Dock ska ju tilläggas att de flesta
av dom böcker som jag har har jag
nog bara läst en gång men man vill
ju ändå inte göra sig av med dom av
någon anledning utifall att andan
för och läsa dom igen plötsligt
skulle infinna sig.
En japansk livsstil låter i övrigt
rätt så tilltalande, hierarkiskt
samhälle så klart men själv skulle
jag inte ha något att höra till dom
underordnade bara man inte tvingades
vara kvar på jobbet olidligt länge
eller jobba massa övertid så att
man kan få lite egentid också.
Kanske skulle vara bättre och vara
egenföretagare som du men den
passionen besitter inte jag,
försöker kompensera genom att ha
ett öppet sinne så man inte fastnar
i mainstreamtänkandet som blivit
alltför svart eller vitt på sistone.
Gräset är ju som bekant oftast
grönare på andra sidan men det
gäller ju åt båda hållen så visst
finns det nackdelar men sett till
hur folk uppför sig rent allmänt
på skolor och jobb så känns ju
Japan som en klar vinnare över
Sverige ur det perspektivet.
Teknik är verkligen inte min grej, men kan detta var något sådant: http://elektrobiblioteka.net/
RaderaSå läste jag om något som hette "hybrid book" eller möjligen "hybridbook". Men som sagt, det här är inte min grej :-).
Jag gör likadant, men är inte chansen att man vill läsa om en bok egentligen försvinnande liten? Och då kanske man kan hitta den på biblioteket.
Jag kan inte mycket om japansk livsstil. Jag gillar en del av inredningen och så tränade jag karate i ett par år. Resten är mest fördomar och gissningar. Men jag håller med, tror mycket på Japan, även ekonomiskt.
"Som jag har skulle jag nog", blev lite fel på slutet.
SvaraRaderaoch ett a istället för s på "sätta" i tredje stycket.
Inom felmarginalen ;-).
RaderaJag kom nog inte ens igenom hela boken för jag tyckte han var lite väl extrem. Jag gillar istället Marie Kondo även om hon också är lite väl japansk och extrem ibland. Hennes böcker hjälpte mig att rensa ganska rejält trots att jag inte precis var någon packråtta innan heller. Rensandet måste nog vara en konstant grej om man inte ska få alltför mycket grejer. Lite lustigt är att man alltid upptäcker grejer man glömt att man ägde när man flyttar. Ibland hade det känts skönt om någon tjuv tömde hela lägenheten så att ,an fick möjligheten att börja om från början.
SvaraRaderaJust det där att man upptäcker saker man inte visste att man hade måste ju vara bevis för att man har för mycket, och då innebär rensning inte att man går miste om saker utan snarare tvärtom.
RaderaTjuvtanken låter som ett "packing party": https://www.theminimalists.com/packing/
Idén är att man packar ner allt man äger, men utan att flytta. Sedan packar du bara upp det du använder och det du inte packar upp kan du sälja/kasta.
Jag tycker inte ett ”packing party” riktigt uppfyller samma syfte. Då har man fortfarande sina egna grejer kvar medan en total nystart skulle möjliggöra inköp av precis det man vill ha och inte någon kompromiss som man har hemma. Ibland har man fått något eller köpt något, t.ex porslin som kanske uppfyller syftet men inte är den som du själv köpt om du fått välja idag. Det känns väldigt onödigt att göra sig av med något som funkar men kanske inte vore ens förstahandsval idag efter att ha haft den i 25 år.
RaderaSant, men om du inte fuskar skulle du åtminstone få utvärdera varje sak innan du tar fram den. Om du gör det kritiskt kan du passa på att byta ut de grejer du som inte vore dina förstahandsval.
RaderaJag har flyttat så ofta att jag har värderat det mesta kritiskt om och om igen. Det bästa kriteriet är om man vill betala för att flytta något. Det blir också för varje flytt lättare att göra sig av med grejer. Böcker som var omöjligt att göra sig av med för 5-10 år sedan är inga numera problem. Nu råkar jag planera för en ny flytt så har börjar sälja av saker som inte behövs pga ändrade omständigheter.
RaderaJa, då gör du ju det i skarpt läge och behöver inte simulera.
RaderaFörhoppningsvis blir man lite klokare med åren och inser att "bra att ha" måste vägas mot negativa aspekter som att saker tar plats och är besvärliga att flytta med.