måndag 31 juli 2023

Bin på turné

Honungsbin är kräsna konsumenter som inte flyger runt och pollinerar lite av varje. Vanligtvis håller de sig till en växt i taget, helst sådana som erbjuder både nektar (kolhydrater) och pollen (protein). Här uppe i Skandinavien ser säsongen oftast ut ungefär så här: sälg, maskros, blåbär, lingon, hallon. Jag har redan slungat min sommarhonung, så i min kalender är det höst.

Men på vissa platser finns ljung. Den blommar sent och ger en lite skarpare och mindre söt honung som många uppskattar. De som inte har några större ljungområden i närområdet har bara en möjlighet att få tag i denna delikatess, genom att resa.

Därför packade jag en tidig morgon i förra veckan in sex bisamhällen i min gamla Volvo och åkte till en ljungrik plats där jag fått lov att ställa mina kupor. Här får de tillbringa de närmaste veckorna, tills ljungen blommat klart.

Bin flyger som de vill och denna tid på året innehåller varje kupa runt 60000 bin. För att få med sig alla måste man stänga kupan nattetid, bomma igen flygöppningen, tejpa för alla hål och be till Gud att de inte kommer lös i bilen under resans gång.


Med denna utsikt måste man ändå ta sig tid till en kaffepaus.

Jag betalar ett halv kilo honung per samhälle i ”parkeringsavgift” till markägaren och så måste jag göra några resor dit. Lämning, hämtning och 2-3 inspektionsresor för att fylla på skattlådor på kuporna. Det är en chansning eftersom årets väder varit lite speciellt, men får jag hundra kilo ljunghonung á 250 kr blir det riktigt bra ekonomi. Rimligen ska jag vara nöjd med hälften. Jag är hur som helst fortfarande back på biodlingen och ser allt jag gör nu som en investering för framtiden, både i tid och pengar. Går det så går det och i sämsta fall får jag åtminstone nya kunskaper.

41 kommentarer:

  1. Vad är ”alternativkostnaden” då? För visst hade de skramlat ihop lite hösthonung där de stod också (även om det inte är på ljung).
    För övrigt låter som att frakta samhällen bör göras på släp eller pickupflak, inte i en kombi :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antagligen väldigt lite honung hemma i bigården, troligen mindre än de ätit.

      Kan bli kallt för dem på ett flak, men många gör så. Idealet vore skåpbil med vägg mot hytten.

      Radera
    2. Det finns värmeisolerande filtar, presenningar, släpkapell mm. Det kanske funkar att frakta bisamhällen på släp om man "kapslar in" dem.

      Tom-Hjördis

      Radera
    3. Samtidigt måste de kunna andas. Innan transport byter jag ut lock och tak mot ett galler så att det ventilerar både under och över, så jag kan inte linda in hela kupan i filt eller plast.

      Radera
  2. Jag tror att jag (nästan) hellre skulle skära upp handlederna än aka med hundratusentals bin i en bil! Well done!
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äh, ingen större fara. Kuporna är ju stängda och jag har dessutom bidräkt på, så skulle det bli helt kaos kan jag fälla upp huvan och vara ganska säker. Den här gången flög det fram ett bi vid slutet av resan, som troligen hade suttit under en kupa när den lyftes in. Men bin är inte rovdjur, de sticker inte människor på skoj, bara om de känner att det är tvunget (och då dör de).

      Radera
    2. "Men bin är inte rovdjur, de sticker inte människor på skoj, bara om de känner att det är tvunget (och då dör de)."

      Du och bina känner väl varandra vid det här laget. De sticker väl inte den hand som föder dem. ;)

      Tom-Hjördis

      Radera
    3. Tyvärr gör de det ibland. Och det är ju lite av en definitionsfråga om det är jag som föder dem eller tvärtom.

      Radera
  3. Detta upphör aldrig vara fascinerande, med alla delar och detaljer en biodlare pysslar med, och då är jag ändå säker på att du lämnar 98% av detaljer utanför så det ej blir en navelskådande biodlarblogg. =)

    Som sagt, kommer aldrig klaga i kassan eller höra ”för dyrt”-klockan plinga i huvudet när jag köper mig min honung igen.

    Men en fråga, jag köper helst min honung på marknader, men det blir nog ungefär lika ofta i butik pga säsong. Var kommer denna honung från, måste väl vara från småproducenter främst på hobbybasis eller?
    För inte finns det väl stora honungsfabriker?
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är fascinerande för mig med, lär mig ständigt nya grejer.

      En del odlare har flera hundra samhällen så då blir det väl snudd på fabrik, och väldigt professionellt. Köper du svensk honung i butik är det antagligen från en större uppköpare som blandar honung från massor av biodlare. Tanken är att resultatet ska bli likadant varje gång eftersom det är en mix.

      Radera
    2. Jag har lärt mig en sak av att läsa Sparos inlägg om biodling. Ge fan i att odla bin. Det är för mycket jobb. Det är inte värt det. Sparo har lyckats skrämma bort minst en potentiell konkurrent.

      Tom-Hjördis

      Radera
    3. Ja Tom-Hjödis, även jag hade tänkt tanken i flera år, men jesus så naiv jag var. No go på den…

      Radera
    4. Fast det är rätt kul också. Roligare än jag hade trott, men mer jobb också.

      Radera
  4. "Jag betalar ett halv kilo honung per samhälle i ”parkeringsavgift” till markägaren och så måste jag göra några resor dit. Lämning, hämtning och 2-3 inspektionsresor för att fylla på skattlådor på kuporna."

    Det börjar likna att ha hund. Det kanske slutar med att du går tre promenader i skogen med bina varje dag.

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, bina får motionera sig själva.

      Radera
  5. Enda problemet med ljunghonung är att det är svårt att slunga.
    Men jag misstänker att du har en plan även där.
    Annars tycker jag du skall fråga runt efter en "Sjølis Honningløsner" i bland birökterne i närheten.

    Får du 250kr/kg är det bra, men har du inte bra utrustning när du slungar o silar kommer du tycka det är alldeles för lite. (Talar av erfarenhet här.........)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har tre parallella planer. Blir det så lite ljunghoning som jag är rädd för i år blir de foderramar till i vår. Blir det lite mer får jag investera i en billig honningløsner. Blir det mycket (men inget tyder på det) får jag hyra in mig hos någon som har bättre grejer.

      Jag tycker att den utrustning jag har är tillräcklig med god marginal för vanlig sommarhonung och i höstas lyckades jag slunga en höstmix med stora inslag av ljung, men ren ljunghonung fixar jag inte.

      Radera
  6. "Rimligen ska jag vara nöjd med hälften. Jag är hur som helst fortfarande back på biodlingen och ser allt jag gör nu som en investering för framtiden, både i tid och pengar. Går det så går det och i sämsta fall får jag åtminstone nya kunskaper."

    Det sägs att de som sålde utrustning för att vaska guld i Kalifornien på 1800-talet tjänade mer än vad guldgrävarna gjorde. Jag misstänker att du kan tjäna mer på verksamhet som handlar om biodling än du gör på biodling. Du kanske ska starta en webbutik och börja sälja biodlargrejer eller starta en youtube-kanal om biodling eller bli biodlarkonsult. Det sista kanske du kan sälja in med miljöargument (bi-drar till ekologisk mångfald och långsiktig hållbarhet) och få bidrag för om ingen vill betala för dina konsulttjänster.

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Guldjämförelsen är bra. Jag har tänkt tanken att importera och sälja utrustning för på vissa grejer tar de nog larvigt bra marginal.

      Ska jag tjäna pengar som konsult måste jag nog kunna en del först så det kan vi återkomma till om några. Hade precis besök av en gubbe som började med biodling 1972. Det ger perspektiv.

      Radera
    2. Jag som skrev ovan om ljunghonungsslungning som anonym!
      Liten kommentar om eventuella kostnader/vinster i biodling.

      Jag har i år sålt honung för Ca 3000sek/kupa (plus moms). Då har jag eventuellt den ljunghonung som bina drar in kvar att slunga. I bästa fall honung för ett par tusen sek/kupa ytterligare.

      Min biodling har hitintills i år kostat Ca 200sek/kupa, och kommer att kosta uppskattningsvis 400sek/kupa till innan säsongen är över.

      Jag tjänar betydligt bättre som egen konsult, men jag gillar mina bin och det är en hobby som faktiskt inte kostar pengar utan jag får några kronor över varje år.

      Sedan finns det ytterligare en vinst med biodling, min frukt- och bärskörd har ökat betydligt sedan bina flyttade in här hemma. Detsamma säger mina grannar.

      Radera
    3. Ska man bli rik på biodling får man nog skala upp rejält, om ens det hjälper. Ännu bättre chans tror jag det är om man kan sälja drottningar och avläggare.

      Men som lönsam hobby funkar det (även om jag inte är där än). Att gå med vinst eller åtminstone inte med förlust är lite av ett krav för mina hobbies.

      Radera
  7. I ett inslag på SVT menade man att det var överproduktion av honung i Sverige.Hur är det i Norge?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag noterade det och har inte upplevt det i Norge. Jag har nästan sålt förra årets produktion och det var ändå första året, då jag inte hade några kunder sedan tidigare. Generellt tror jag norrmän är bättre på att köpa norskt än svenskar är att köpa svenskt, plus att norrmän inte är lika priskänsliga så då kanske asiatisk fuskhonung inte är ett alternativ. Men vi får se, det kanske blir svårare här med om det inte kommer något riktigt dåligt honungsår.

      Radera
  8. Vad brukar du använda din honung själv till då? Själv har jag tex i en skvätt honung när jag gör bröd, frallor eller tex köttfärssås.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till bröd har jag använt det, men inte i mat. Mest blir det till te. Fast jag är lite för snål att använda topphonung till egen konsumtion, den kan jag ju sälja. Så jag använder bara skräphonung, typ bottensatser ur slunga och tunnor.

      Radera
  9. Det har varit väldigt mycket binyheter i Sverige senaste dagarna och biodlarna säger att de inte får avsättning för sin svenska honung pga konkurrens från utlandet men även pga falsk honung. Gnället till trots köpte jag ändå en burk svensk Garanthonung i veckan. 49 kronor kostade den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, märkligt att svenska biodlare inte blir av med sin honung trots att de nästan ger bort den :-(

      Radera
    2. I dom här tiderna så tittat dom flesta på det lägsta priset, så är det bara.

      Radera
    3. Så är det, men jag tror att norrmän generellt är mer benägna att handla lokalt och nationellt.

      Radera
  10. Fint av dig att du tar bina på utflykt Sparo :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är högst själviska motiv. Men för all del, genom att förlänga säsongen förlängs även äggläggningen, vilket ger fler bin och därmed större chans att överleva vintern, så även bina drar nytta av miljöombytet.

      Radera
    2. Skulle honungspriset bli för lågt kan man alltid göra mjöd. Det går åt mycket honung till detta. Lyckas man så får man en underbar dryck som man kan dricka själv eller använda i bytesaffärer.

      Radera
    3. Jag gör ett test ifall jag (vilket Gud förbjude) skulle få jäst honung någon gång, för den kan man inte göra annat med än mjöd eller bakning. Annars känns det som ett dålig användande av honung, i mitt tycke.

      Radera
    4. "Fint av dig att du tar bina på utflykt Sparo :D"

      Jag håller med dig. Men vart ska bina åka på semester nästa år? Blir det Åre under sportlovet? ;)

      Tom-Hjördis

      Radera
    5. Jaa! Klart bina förtjänar sportlov!
      Och kan det månde bli en Sverige semester nästa år? :D

      (Men på riktigt fint att du tar hand om dem så bra)

      Radera
    6. De är inte mycket för vinter. Då sitter de i ett klot och skakar för att hålla värmen.

      Radera
    7. Som sagt, det är ren egoism som gjort att jag spenderat en resa på dem nu.

      Radera
  11. ” jag tror att norrmän generellt är mer benägna att handla lokalt och nationellt”
    Som Strömstadbo håller jag inte helt med 😀

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en poäng, men nu är ju just Strömstad och ett par ställen till lite speciella. Jag vet norrmän som aldrig åker på "harrytur" och gör allt de kan för att handla norskt. I Sverige vet jag ingen som gjorde det lika konsekvent.

      Radera
  12. Det borde väl vara markägaren som betalar dig för pollineringen? Lite konstigt att det är du som betalar till markägaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du hade en skog med ljung, vad vore det värt att få ljungen pollinerad? Mitt svar hade varit 0 kr.

      Radera