Honungsbin är kräsna konsumenter som inte
flyger runt och pollinerar lite av varje. Vanligtvis håller de sig
till en växt i taget, helst sådana som erbjuder både nektar
(kolhydrater) och pollen (protein). Här uppe i Skandinavien ser
säsongen oftast ut ungefär så här: sälg, maskros, blåbär,
lingon, hallon. Jag har redan slungat min sommarhonung, så i min
kalender är det höst.
Men på vissa platser finns ljung. Den
blommar sent och ger en lite skarpare och mindre söt honung som
många uppskattar. De som inte har några större ljungområden i
närområdet har bara en möjlighet att få tag i denna delikatess,
genom att resa.
Därför packade jag en tidig morgon i
förra veckan in sex bisamhällen i min gamla Volvo och åkte till en
ljungrik plats där jag fått lov att ställa mina kupor. Här får
de tillbringa de närmaste veckorna, tills ljungen blommat klart.
Bin flyger som de vill och denna tid på året innehåller varje kupa runt 60000 bin. För att få med sig alla måste man stänga kupan nattetid, bomma igen flygöppningen, tejpa för alla hål och be till Gud att de inte kommer lös i bilen under resans gång.
Jag betalar ett halv kilo honung per samhälle i ”parkeringsavgift” till markägaren och så måste jag göra några resor dit. Lämning, hämtning och 2-3 inspektionsresor för att fylla på skattlådor på kuporna. Det är en chansning eftersom årets väder varit lite speciellt, men får jag hundra kilo ljunghonung á 250 kr blir det riktigt bra ekonomi. Rimligen ska jag vara nöjd med hälften. Jag är hur som helst fortfarande back på biodlingen och ser allt jag gör nu som en investering för framtiden, både i tid och pengar. Går det så går det och i sämsta fall får jag åtminstone nya kunskaper.
Vad är ”alternativkostnaden” då? För visst hade de skramlat ihop lite hösthonung där de stod också (även om det inte är på ljung).
SvaraRaderaFör övrigt låter som att frakta samhällen bör göras på släp eller pickupflak, inte i en kombi :)
Antagligen väldigt lite honung hemma i bigården, troligen mindre än de ätit.
RaderaKan bli kallt för dem på ett flak, men många gör så. Idealet vore skåpbil med vägg mot hytten.
Det finns värmeisolerande filtar, presenningar, släpkapell mm. Det kanske funkar att frakta bisamhällen på släp om man "kapslar in" dem.
RaderaTom-Hjördis
Samtidigt måste de kunna andas. Innan transport byter jag ut lock och tak mot ett galler så att det ventilerar både under och över, så jag kan inte linda in hela kupan i filt eller plast.
RaderaJag tror att jag (nästan) hellre skulle skära upp handlederna än aka med hundratusentals bin i en bil! Well done!
SvaraRadera/Annika
Äh, ingen större fara. Kuporna är ju stängda och jag har dessutom bidräkt på, så skulle det bli helt kaos kan jag fälla upp huvan och vara ganska säker. Den här gången flög det fram ett bi vid slutet av resan, som troligen hade suttit under en kupa när den lyftes in. Men bin är inte rovdjur, de sticker inte människor på skoj, bara om de känner att det är tvunget (och då dör de).
Radera"Men bin är inte rovdjur, de sticker inte människor på skoj, bara om de känner att det är tvunget (och då dör de)."
RaderaDu och bina känner väl varandra vid det här laget. De sticker väl inte den hand som föder dem. ;)
Tom-Hjördis
Tyvärr gör de det ibland. Och det är ju lite av en definitionsfråga om det är jag som föder dem eller tvärtom.
RaderaDetta upphör aldrig vara fascinerande, med alla delar och detaljer en biodlare pysslar med, och då är jag ändå säker på att du lämnar 98% av detaljer utanför så det ej blir en navelskådande biodlarblogg. =)
SvaraRaderaSom sagt, kommer aldrig klaga i kassan eller höra ”för dyrt”-klockan plinga i huvudet när jag köper mig min honung igen.
Men en fråga, jag köper helst min honung på marknader, men det blir nog ungefär lika ofta i butik pga säsong. Var kommer denna honung från, måste väl vara från småproducenter främst på hobbybasis eller?
För inte finns det väl stora honungsfabriker?
/JB
Det är fascinerande för mig med, lär mig ständigt nya grejer.
RaderaEn del odlare har flera hundra samhällen så då blir det väl snudd på fabrik, och väldigt professionellt. Köper du svensk honung i butik är det antagligen från en större uppköpare som blandar honung från massor av biodlare. Tanken är att resultatet ska bli likadant varje gång eftersom det är en mix.
Jag har lärt mig en sak av att läsa Sparos inlägg om biodling. Ge fan i att odla bin. Det är för mycket jobb. Det är inte värt det. Sparo har lyckats skrämma bort minst en potentiell konkurrent.
RaderaTom-Hjördis
Ja Tom-Hjödis, även jag hade tänkt tanken i flera år, men jesus så naiv jag var. No go på den…
RaderaFast det är rätt kul också. Roligare än jag hade trott, men mer jobb också.
Radera"Jag betalar ett halv kilo honung per samhälle i ”parkeringsavgift” till markägaren och så måste jag göra några resor dit. Lämning, hämtning och 2-3 inspektionsresor för att fylla på skattlådor på kuporna."
SvaraRaderaDet börjar likna att ha hund. Det kanske slutar med att du går tre promenader i skogen med bina varje dag.
Tom-Hjördis
Nej, bina får motionera sig själva.
RaderaEnda problemet med ljunghonung är att det är svårt att slunga.
SvaraRaderaMen jag misstänker att du har en plan även där.
Annars tycker jag du skall fråga runt efter en "Sjølis Honningløsner" i bland birökterne i närheten.
Får du 250kr/kg är det bra, men har du inte bra utrustning när du slungar o silar kommer du tycka det är alldeles för lite. (Talar av erfarenhet här.........)
Jag har tre parallella planer. Blir det så lite ljunghoning som jag är rädd för i år blir de foderramar till i vår. Blir det lite mer får jag investera i en billig honningløsner. Blir det mycket (men inget tyder på det) får jag hyra in mig hos någon som har bättre grejer.
RaderaJag tycker att den utrustning jag har är tillräcklig med god marginal för vanlig sommarhonung och i höstas lyckades jag slunga en höstmix med stora inslag av ljung, men ren ljunghonung fixar jag inte.
"Rimligen ska jag vara nöjd med hälften. Jag är hur som helst fortfarande back på biodlingen och ser allt jag gör nu som en investering för framtiden, både i tid och pengar. Går det så går det och i sämsta fall får jag åtminstone nya kunskaper."
SvaraRaderaDet sägs att de som sålde utrustning för att vaska guld i Kalifornien på 1800-talet tjänade mer än vad guldgrävarna gjorde. Jag misstänker att du kan tjäna mer på verksamhet som handlar om biodling än du gör på biodling. Du kanske ska starta en webbutik och börja sälja biodlargrejer eller starta en youtube-kanal om biodling eller bli biodlarkonsult. Det sista kanske du kan sälja in med miljöargument (bi-drar till ekologisk mångfald och långsiktig hållbarhet) och få bidrag för om ingen vill betala för dina konsulttjänster.
Tom-Hjördis
Guldjämförelsen är bra. Jag har tänkt tanken att importera och sälja utrustning för på vissa grejer tar de nog larvigt bra marginal.
RaderaSka jag tjäna pengar som konsult måste jag nog kunna en del först så det kan vi återkomma till om några. Hade precis besök av en gubbe som började med biodling 1972. Det ger perspektiv.
Jag som skrev ovan om ljunghonungsslungning som anonym!
RaderaLiten kommentar om eventuella kostnader/vinster i biodling.
Jag har i år sålt honung för Ca 3000sek/kupa (plus moms). Då har jag eventuellt den ljunghonung som bina drar in kvar att slunga. I bästa fall honung för ett par tusen sek/kupa ytterligare.
Min biodling har hitintills i år kostat Ca 200sek/kupa, och kommer att kosta uppskattningsvis 400sek/kupa till innan säsongen är över.
Jag tjänar betydligt bättre som egen konsult, men jag gillar mina bin och det är en hobby som faktiskt inte kostar pengar utan jag får några kronor över varje år.
Sedan finns det ytterligare en vinst med biodling, min frukt- och bärskörd har ökat betydligt sedan bina flyttade in här hemma. Detsamma säger mina grannar.
Ska man bli rik på biodling får man nog skala upp rejält, om ens det hjälper. Ännu bättre chans tror jag det är om man kan sälja drottningar och avläggare.
RaderaMen som lönsam hobby funkar det (även om jag inte är där än). Att gå med vinst eller åtminstone inte med förlust är lite av ett krav för mina hobbies.
I ett inslag på SVT menade man att det var överproduktion av honung i Sverige.Hur är det i Norge?
SvaraRaderaJag noterade det och har inte upplevt det i Norge. Jag har nästan sålt förra årets produktion och det var ändå första året, då jag inte hade några kunder sedan tidigare. Generellt tror jag norrmän är bättre på att köpa norskt än svenskar är att köpa svenskt, plus att norrmän inte är lika priskänsliga så då kanske asiatisk fuskhonung inte är ett alternativ. Men vi får se, det kanske blir svårare här med om det inte kommer något riktigt dåligt honungsår.
RaderaVad brukar du använda din honung själv till då? Själv har jag tex i en skvätt honung när jag gör bröd, frallor eller tex köttfärssås.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Till bröd har jag använt det, men inte i mat. Mest blir det till te. Fast jag är lite för snål att använda topphonung till egen konsumtion, den kan jag ju sälja. Så jag använder bara skräphonung, typ bottensatser ur slunga och tunnor.
RaderaDet har varit väldigt mycket binyheter i Sverige senaste dagarna och biodlarna säger att de inte får avsättning för sin svenska honung pga konkurrens från utlandet men även pga falsk honung. Gnället till trots köpte jag ändå en burk svensk Garanthonung i veckan. 49 kronor kostade den.
SvaraRaderaMm, märkligt att svenska biodlare inte blir av med sin honung trots att de nästan ger bort den :-(
RaderaI dom här tiderna så tittat dom flesta på det lägsta priset, så är det bara.
RaderaSå är det, men jag tror att norrmän generellt är mer benägna att handla lokalt och nationellt.
RaderaFint av dig att du tar bina på utflykt Sparo :D
SvaraRaderaDet är högst själviska motiv. Men för all del, genom att förlänga säsongen förlängs även äggläggningen, vilket ger fler bin och därmed större chans att överleva vintern, så även bina drar nytta av miljöombytet.
RaderaSkulle honungspriset bli för lågt kan man alltid göra mjöd. Det går åt mycket honung till detta. Lyckas man så får man en underbar dryck som man kan dricka själv eller använda i bytesaffärer.
RaderaJag gör ett test ifall jag (vilket Gud förbjude) skulle få jäst honung någon gång, för den kan man inte göra annat med än mjöd eller bakning. Annars känns det som ett dålig användande av honung, i mitt tycke.
Radera"Fint av dig att du tar bina på utflykt Sparo :D"
RaderaJag håller med dig. Men vart ska bina åka på semester nästa år? Blir det Åre under sportlovet? ;)
Tom-Hjördis
Jaa! Klart bina förtjänar sportlov!
RaderaOch kan det månde bli en Sverige semester nästa år? :D
(Men på riktigt fint att du tar hand om dem så bra)
De är inte mycket för vinter. Då sitter de i ett klot och skakar för att hålla värmen.
RaderaSom sagt, det är ren egoism som gjort att jag spenderat en resa på dem nu.
Radera” jag tror att norrmän generellt är mer benägna att handla lokalt och nationellt”
SvaraRaderaSom Strömstadbo håller jag inte helt med 😀
Du har en poäng, men nu är ju just Strömstad och ett par ställen till lite speciella. Jag vet norrmän som aldrig åker på "harrytur" och gör allt de kan för att handla norskt. I Sverige vet jag ingen som gjorde det lika konsekvent.
RaderaDet borde väl vara markägaren som betalar dig för pollineringen? Lite konstigt att det är du som betalar till markägaren.
SvaraRaderaOm du hade en skog med ljung, vad vore det värt att få ljungen pollinerad? Mitt svar hade varit 0 kr.
Radera