Nytt år, nya bekymmer. Så här vid årsskifte är det många som
reflekterar över sin ekonomi. För mig som dagligen matar in mina
siffror i ett kalkylblad blir det då väldigt uppenbart att mina
ekonomiska förändringar under året till stor del följer
börskurvorna. Går börsen bra går min ekonomi bra, nästan helt
oberoende av hur mycket jag jobbat, om jag sålt mycket honung eller
gjort en bra affär i ”den riktiga världen”, utanför börsen.
Går börsportföljen tvärtom dåligt finns det inget jag gör
utanför börsen som kan ändra på det.
Många känner säkert igen sig i det,
och då ser jag en uppenbar risk för att börsen ska göra oss
liknöjda. Vad är det för vits med att försöka tjäna en
femhundring eller spara pengar på att handla kläder på rea när
ett hack i börskurvan betyder så otroligt mycket mer för ens
privatekonomi?
Tricket är att hålla isär
tillgångarna/inkomsterna. Låt oss anta att börstillgångarna
stiger med i snitt fyra procent om året. Om du gör något smart vid
sidan av som ger dig tiotusen kronor får du tiotusen mer att röra
dig med, helt oberoende av börsen. Om du inte behöver dem nu kan du
låta dem öka med börsens hastighet. Hittills har jag aldrig
träffat någon som sagt sig ha för mycket pengar.
”Fullt på kontot, jag avstår.”
Om du slösat bort pengar, lagt dem på
något meningslöst och grämer dig över det – då kan du trösta
dig med att förlusten ändå bara motsvarar ett hack i börskurvan.
Men först i efterhand, inte för att rättfärdiga nutida eller
framtida slöseri.
Gott nytt år!
