Få
saker upprör mig mer än stölder från de allra svagaste. För det
är det som sker när man försnillar skattepengar som skulle ha gått
till gamla och sjuka. Staten, regionerna och kommunerna har ingen
outtömlig källa även om politiker ibland tycks tro det. Så
oavsett om vi är för höga eller låga skatter kan vi enas om att
när någon tar betalt för att ge vård och sedan inte gör det
innebär det i slutändan att den vård skattebetalarna samlat ihop
till blir sämre.
I Örebro har ett hemtjänstföretag
tagit betalt för att komma hem till och hjälpa personer som behöver
det för att kunna bo hemma istället för på institution. En granskning visade att företaget påstår sig ha gjort 330 (!) besök hos en kund som
inte ens befann sig i Sverige. Vidare har man kunnat visa att mer än
120 besök skulle ha gjorts av medarbetare som samtidigt varit i
skolan eller arbetat med något annat.
Företaget har bara haft 200 kunder.
Jag vet inte om det är mycket eller lite, men i jämförelse med det
bevisade fusket får det mig att undra om de överhuvudtaget utfört
något arbete eller bara jobbat med kunder de känner och som varit
införstådda med upplägget. Ta kunden med de 330 bombesöken t ex.
Säg att han skulle ha omvårdnad två gånger per dag, mer är nog ovanligt. Då har han åtminstone varit på resande fot i ett
halvår. Jag har träffat människor med mycket hemtjänst och de har
inte precis backpackat månadsvis runt i Europa.
Men oavsett om just dessa 200 kunder är friska eller sjuka finns det en begränsad kaka att fördela till gamla, sjuka, halta och lytta. En del av den kakan har Örebro kommun gett till dessa skojare och nu vill jag se straff. För företaget och dess medarbetare, men också för de myndighetspersoner som gjorde det möjligt. Detta måste som sagt var ha pågått under lång tid. Hur kontrolleras företagares seriositet inför att de ska ta hand om samhällets mest sårbara individer och en himla massa skattemedel? Här har något gått väldigt, väldigt fel.