fredag 1 november 2024

Väntjänst är ett sammansatt ord

Det är trevligt att kunna hjälpa vänner, men i längden måste det gå åt bägge hållen och man kan inte dyka upp bara när det är opportunt. Jag såg ett sånt exempel i flödet:

Alltså, manusförfattaren till Tomten är far till alla barnen har nu gjort teater av filmen och en gammal bekant tänkte casha in en väntjänst, men utan att vara i läge att kunna göra det. Teaterbiljetter på en privatteater i Stockholm är säkert inte billiga, så jag kan förstå att idén kommer upp, men har man inte haft kontakt på tjugo år är det lite magstarkt att be om biljetter. Eller be om förresten... Då hade han/hon väl strösslat med lite ”Jag inser att det är mycket begärt, men det hade varit så kul, så SNÄLLA ...”. I citatet ovan lät det snarast som en självklarhet.

Vi har väl alla varit i det där läget, och någon gång drömt om att vara det. Plötsligt har vi något andra vill ha, blir jättepopulära och tänker att ”nu passar det, men var tusan var ni när ni inte hade nytta av mig?”. Jag kan på rak arm komma på flera mejl jag skickat, både privat och i jobbsammanhang, utan att ens få svar. Senare har samma människa kontaktat mig för att få hjälp eller information. Eftersom jag (på gott och ont) har minne som en elefant i de där lägena kan jag säga att det hade gagnat dem om de svarat när jag sträckte ut en hand.


Apropå väntjänster från ”vänner” fick jag förresten en förfrågan från någon på Twitter (som jag följde där, men aldrig träffat) om jag kunde läsa igenom hans bokmanus och komma med inspel på vad som gick att förbättra. Jag hade varken tid eller kunskaper och hänvisade just till Monica, som jobbade en del som lektör, och även om jag inte jobbat med henne i den rollen kunde jag absolut gå i god för hennes kompetens. Personen tackade för tipset, men avfärdade det med att hon vill säkert ha betalt. Jag minns inte vad jag svarade, det borde varit något i den här stilen:

Klart som fan hon vill ha betalt, det hade jag också! Du tror väl inte att någon hade jobbat gratis med att läsa en hel jävla bok och sedan lagt en arbetsdag på feedback för att i bästa fall få ett tack på sida 337 av en bok som högst troligt aldrig ens kommer att bli utgiven?!

Det gjorde jag såklart inte, jag har en typisk svensk konflikträdsla. Men någon gång har jag faktiskt tagit bladet från munnen i sådana lägen och hittills aldrig ångrat det. Det är inte ens elakt, vi kan alla behöva påminnas om att vänlighet kan förränta sig och motsatsen kosta. Det är som det där gamla citatet: ”Var vänlig mot folk på din väg upp, för du får nytta av dem på din väg ner.

Nu menar jag inte att vi främst ska vara snälla mot vår omgivning för att kunna dra nytta av när det går bra för andra, men det är en bra bieffekt, lite som karmans ränta-på-ränta-effekt.

35 kommentarer:

  1. HM, tror att jag också ska be om biljetter för Monica var ihop med min kompis före detta sambo i slutet av sjuttiotalet samt tillhörde samma kompiskrets som en avlägsen släkting till mig, för sådär en trettio år sedan. Skämt åsido tycker att det låter typ som Ove i Solsidan, en riktig snyltare./Eme

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där ser man. Gör det! Vad förvånad och glad hon ska bli :-)

      Radera
  2. Jag har hört en lite mustigare version av det citatet. "De tår du trampar på idag kan ha förbindelse med den röv du måste slicka imorgon".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också hört liknande, men det blev lite för mustigt för mitt sätt att uttrycka mig.

      Radera
  3. Ha ha ja det där är märkligt att så många förväntar sig att väldigt ytligt bekanta ska ställa upp gratis på olika sätt, typ "du som är snickare, du kan väl hjälpa mig i helgen när du ändå är ledig med att......"

    Har dock inte råkat ut för det själv, men det beror nog på att jag varit yrkesverksam i en bransch som erbjuder tjänster som ingen längre verkar vilja ha. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har heller inte gjort så mycket användbart. Just hantverkare borde vara de som drabbas värst, eller läkare.

      Radera
    2. Ja, när jag i jobbet åkte till Japan på 90-talet var det flera personer som ville att jag skulle ta mig in till Tokyo för att köpa - knivar (!) åt dem.
      Jag varken talar eller läser japanska, och dom förväntade sig alltså att jag, på min ledig tid som det var uppenbar brist på, skulle virra runt i en 30-miljonersstad som jag aldrig satt min fot i tidigare - för att köpa japanska knivar åt dem ! Så att de skulle kunna spara några hundrappar. Eller flera, japanska knivar är dyra, så är det.

      Behöver jag tillägga att inga knivar blev det.

      Radera
    3. Jag har faktiskt fatt ett recept en gang av en av läkarna som bor i "mitt" hus, men jag har ocksa flera ggr varje ar tagit hand om deras lägenhet, tagit in posten, vattnat blommor och hjälpt till pa andra sätt när de varit bortresta, sa jag tror jag ligger pa plus ända.

      Men det är ett antal ggr jag betalat för f.d. vänner pa restaurang och krog och inte fatt nagot tillbaka. De s.k. vännerna har jag gjort mig av med. Det finns gränser.

      Mina riktiga vänner däremot är annorlunda, vi betalar kanske inte riktigt varannan gang, men det jämnar ut sig i längden.
      /Annika

      Radera
    4. En klassiker är ju annars "du som jobbar med data, kan du inte hjälpa mig med...". Fast jag har bara hört det från folk som är relativt närstående, så det är väl lite mer acceptabelt.

      Radera
    5. Det går väl aldrig helt jämnt upp, men man måste åtminstone försöka hjälpa till för att kunna få gentjänster.

      Jag har mest jobbat med humor och bokföring, helt värdelöst för tjänster. Och textproduktion då, men det är lite samma där.

      Radera
    6. Sparo 13:08
      大幅に悪化

      Radera
    7. たぶんそれです。

      Radera
    8. Och här som blindskrift:

      Radera
    9. Nu börjar vi komma bort från ämnet :-)

      Radera
    10. Det där med knivar från Japan. Den frågan har en anhörig till mig också fått. Flera gånger. Vad frågeställaren inte fatta är just att det varken finns tid, lust eller resurser att springa på stan och leta efter saker som väger mycket i bagaget och som security blir vansinniga på. (I Japan går man igenom en säkerhetsbåge innan incheckning. Inte ovanligt att folk får packa upp stora resväskan och förklara sig).

      Spargrisen

      Radera
    11. Beror lite på restid också, tycker jag. En person på resa i några dagar har förmodligen inte tid att åka runt och shoppa. Är man där några månader borde det gå lättare att trycka in i schemat.

      Radera
  4. Idag försvinner skatten på plastpåsar.
    En av orsakerna till att du lämnade Sverige är borta, dags att komma hem kanske? Eller inte?
    /Snål-Jonas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade några skäl, men plastpåseskatten var inte ett av dem.

      Radera
  5. Det där har man råkat ut för ett par gånger, "vänner" som hör av sig när de vill ha något man antingen har kunskap om eller har tillgång till.

    Hade en livslång kompis som var just sådan, vi hörs och ses allt mer sällan, vi både vet jag nog inte riktigt varför vi inte bara kapar trossarna och tackar för tiden som varit. Insåg sakta men säkert att maktbalansen i den relationen varit minst sagt udda, det var inte förrän han skaffade barn och vår umgängestid minskade drastiskt som jag insåg hur utnyttjad jag varit.

    Nya bekantskaper som har dessa tendenser brukar dock inte få mycket gehör. Jag jobbar som systemutvecklare och det är ofta man får förfrågningar om att göra hemsidor åt kreti och pleti med tveksamma affärsidéer. Först och främst, om du har en firma där du gör marknära tjänster så som att gräva diken och klippa buskar hos folk så är det inte en hemsida du behöver, det du behöver är ett visitkort som du kan lämna ut här och var med telefon/epostadress och vad du kan erbjuda. Samt låta ditt goda arbete sprida sig ryktesvägen, då kommer du bli nerlusad med arbete. Eventuell exponering kan du lätt göra med en facebooksida/instagram om så krävs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst känns det som att hemsidan börjar få allt mindre betydelse? Folk orkar kanske inte leta på hela internet ändå, så då måste man finnas på de sociala medier som är inne för stunden.

      Radera
  6. Sånt där är så typiskt Sverige. Att låta sig utnyttjas.
    Se bara nu i veckan när Norge köpte gratis el i Sverige för att sen sälja vidare för 1,49 till UK. Veckan innan gick de ut i DI och krävde att Sverige borde bygga vindkraft i havet utanför Stockholm. I och för sig inte värre än när Tyskland sprängde sin sista egen kärnkraft och nu krävde att Sverige gjorde om sina elzoner för att gynna billigare export till Tyskland.
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu handlade ju inte inlägget om storpolitik, men visst är utnyttjande illa oavsett sammanhang.

      Radera
  7. Sparo, ska du ta upp det faktum att JP Morgan nu oroar sig för det faktum att svenskarnas sparkvot stigit rejält och fortsätter stiga istället för att öka konsumtionen. Riksbanken lägger pannan i djupa veck över det hela. Själv konstaterar jag, herre gud svensken har tillfrisknat lite. Helt otroligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle jag kunna tänka mig att blogga om. Har du en länk där jag kan börja?

      Radera
    2. Här är en: https://www.affarsvarlden.se/artikel/jp-morgan-ekonomen-svenskarnas-spariver-kan-ge-thedeen-ny-huvudvark

      Radera
    3. https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/makroekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-konsumtion-och-sparande_1209682.html

      Radera
    4. Men bruttosparande betyder väl att det inte är hushåll utan mest totala ekonomin som sparar relativt bnp?

      Radera
    5. Tack för länkarna. Ska titta på dem när världen slutar snurra (det är mycket nu...).

      Radera
  8. Jag är säkert rätt enkel att utnyttja kring detta, men det bjuder jag på i sådana fall.

    Jag är på riktigt en sådan person som tycker det är roligare att ge än att få.

    Det må ha djupt liggande egoistiska grunder, men då är de begravda för mitt medvetande. Förutom samma resonemang som jag förstått att den ärade bloggaren har, att det känns bra att ligga på plus i bytes/handelsbalansen mellan grannar o dyl.

    Men jag kan även tycka att det är rätt jobbigt att ta emot presenter eller tjänster men jätteskoj att dela med mig.
    Säkert något egoistiskt i grunden som sagt.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte glasklart vem som har ett ädelt hjärta, men jag håller med dig om att det är kul att hjälpa, jobbigt att få hjälp. En del människor (som den som skrev och bad om biljetter) verkar sakna den egenskapen.

      Radera
  9. Med bäring på D-nummer: https://www.expressen.se/debatt/varfor-vill-norge-inte--ha-mina-pengar-/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur svårt det är att få D-nummer. För mig var det inga problem och gick väldigt snabbt. Det som tog tid var att få ett riktigt personnummer. Men det där att ta med all nödvändig information och dokumentation till Skatteetaten (enligt Skatteetaten) och så räcker det ändå inte känner jag igen.

      Radera
  10. De största snyltarna är väl ändå körkortslösa människor!
    Hur ofta får man inte höra "du som har bil..."?
    Den körkortslöse kan aldrig hälsa på "för det är ju lättare för dig som har bil". Nej, jag kanske inte vill åka ut i snöstorm, och eftersom vi ska äta god middag med dryck så VILL jag inte köra bil just den här gången. Nu är det din tur att ta taxi om du vill ses (till en person som inte vågar åka buss).
    Den körkortslöse ska alltid ha skjuts "för det här är ju på vägen". Det är det inte alls!!! (Tex från Täby till Lidingö så åker man inte via Bromma, men det tycker de körkortslösa).
    Den körkortslöse tycker att när man åker någonstans tillsammans så kan man ju passa på att stanna och storhandla åt den körkortslöse. Fast den körkortslöse tycker att man kan storhandla åt denne även om den själv inte är med på åkturen (ja, det har hänt!)
    Men aldrig att de körkortslösa erbjuder sig att tanka eller någon annan gentjänst (byta till vinterdäck, betala service mm). För de förutsätter att allt med bil är gratis.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att jag råkat ut för dem lika illa som du. Jag har nog haft för dåliga bilar för att de ska vilja ha skjuts. Annat har det varit med tid. När jag jobbade natt tyckte folk att "du som är ledig hela dagarna". Mm, fast jag kanske måste sova lite grann då, det var det inte alltid "de som är lediga hela nätterna" förstod.

      Radera