torsdag 9 maj 2024

Att swisha barn oansvariga

Nyligen kallade jag en av SVT:s journalister för knattereporter och jag undrar fortfarande hur de hittar alla stolpskott som låter som att de knappt lämnat mellanstadiet. Denna gång en 24-åring utan uppenbar kunskap om någonting som helst som tittar lillgammalt in i kameran och berättar att hon gått runt på stan för att ta reda på hur det ser ut ”ijänklien”.

Det är skämskudde på hela reportaget, men ämnet är intressant, nämligen hur Swish möjliggjort för barn att tigga pengar från sina föräldrar på ett mycket enklare sätt än tidigare, och huruvida föräldrarna står emot tiggeriet. Spoiler: det gör de inte.

En femtonåring berättar att hon tiggt upp till femtusen kronor och det låter inte på någon av ungdomarna i reportaget som att det varit några större problem att få pengarna. Jag är nog gammaldags, men jag tycker att 5000 kr är ganska mycket pengar, särskilt för en femtonåring utan egen inkomst.

En av föräldrarna säger att barn tar för givet att de ska få pengar. Samtidigt berättar hon att hennes bägge döttrar brukar få pengar när de frågar, så hon behöver åtminstone inte fundera över varför de frågar eller vem som är ansvarig för att de blir bortskämda.


Langa hit cashen innan det knasar, gubbjävel!

Jag fick veckopeng, så småningom månadspeng och till sist hela studiebidraget mot att dessa pengar skulle räcka till kläder, månadskort för kollektivtrafik och alla andra saker jag ville ha i mitt liv. Det var aldrig snack om att skjuta till extra pengar om de inte räckte, då fick jag vänta till nästa utbetalning. Eller jobba – klippa gräset, plocka äpplen, städa... aldrig utan motprestation.

Alla undersökningar visar att barn som tidigt lär sig att hushålla med pengar får bättre ekonomi som vuxna än de som inte får en fast summa eller som lär sig att man alltid kan tjata till sig mer pengar. Innerst inne tror jag att varenda förälder förstår detta. Ändå ser/hör/läser jag ofta sånt här. Det gjorde jag även innan Swish uppfanns, men det har helt klart gett föräldrar ännu ett verktyg för att sabba sina barn.

42 kommentarer:

  1. Det verkar ligga i personligheten om man är en Spara eller Slösa. Vi syskon växte upp med veckopeng och lördagsgodis. Ena brände pengarna och åt upp allt godis direkt, andra satte in pengar på banken och hade godis kvar länge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det säkert vara, men jag är helt övertygad om att det går att ändra sina rutiner, särskilt som barn. Jag tror att föräldrar genom att swisha omprogrammerar sina barn från Spara till Slösa.

      Radera
  2. Samma här, veckopeng, manadspeng men barnbidraget, inte studiebidraget för da hade jag flyttat hemifran. Fick lära mig att hushalla med pengarna. Som jag minns det räckte de alltid till dess att nästa utbetalning kom. Jag tror att det är det bästa för barn, att man far lära sig värdet av pengar i tidig alder. Jag förstar inte föräldrar som swishar. De lär ju ungarna att saker och ting kommer gratis bara man tjatar.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt! Jag har en släkting som när mormor sa att pengarna var slut svarade att varför stoppar du inte bara in kortet i väggen, det gör mamma och då kommer det mer pengar.

      Radera
  3. Jag hoppas att alla dessa vuxna knattereportrar är oavlönade praktikanter eller åtminstone de på grund av sin ringa ålder enda sökande till lågavlönade projektanställningar på 6 månader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta har nog projektanställningar på SVT eftersom staten aldrig lever som den lär.

      Radera
  4. Den här generationen är "förlorad", när det inte går att tigga av föräldrarna längre är det väl staten som ska bidra.
    Men det ska bli intressant att se vad som händer med nästa generation. Kommer de trotsa och bli självständiga? Eller blir de ännu värre? Eller blir dagens unga aldrig vuxna och skaffar egna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är absolut risker i detta. Sedan kan det bli bra ändå, ibland (som du är inne på) för att barnen revolterar genom att göra annorlunda än föräldrarna.

      Radera
  5. Handlade inte Anders Hansens senaste programserie om personlighet. Jag tror att personligheten avgör om man är en spara eller slösa , min syster har aldrig haft ( behållit) några pengar, medan jag är FIRE. Min son ( 25 år ) är en spara han har aldrig slösat och efterfrågar inte swish . Tråkigt att våra skattepengar ska gå till så här dåliga reportage. /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har väldigt dålig koll på Anders Hansen, så det vet jag inte. En del är nog medfött, men det går också att jobba emot.

      Radera
  6. Morgon!
    Jaa, det är alltid bra för barn att lära sig hur världen fungerar, dvs inget är gratis. Föräldrarna måste försöka förklara och hoppas deras små telingar kan ta till sig all information.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förr eller senare får de reda på det, helst förr, annars kan det bli dyrt.

      Radera
  7. Lugna dig. Snart kommer eu garanterat med ett nytt direktiv som i detalj reglerar även detta problem. Hur ofta du får swisha, hur mycket samt vad pengarna får användas till efter godkännande av Bryssel (det måste vara hållbart).
    Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på detta problems art så kommer nog direktivet omfatta minst 10 ,000 paragrafer.

      Radera
    2. Tyvärr tror jag att du på ett eller annat sätt får rätt.

      Radera
    3. En utveckling som redan pågår är ju att bankerna själva styr över vad du får göra med dina pengar utan deras godkännande. Jag har råkat ut för försök att spärra mina betalningar utomlands, flera gånger. Bukar fungera att be dem fara åt helvete, så kan man plötsligt betala igen. Dock irriterande.

      Radera
    4. Så märkligt. Läge att byta bank?

      Radera
  8. Jag förstår inte riktigt varför ni klankar ner på själva reportaget, hon ställde några frågor o fick svar allt på ett lättsamt sätt för att Svensson ska orka titta igenom hela klippet.

    Däremot håller jag med er övriga om det orimliga i att de flesta barn verkar få pengar så fort de frågar. Det minsta man kunde förvänta sig är stt barnen skulle erbjuda sig att föra några sysslor som motprestation.
    Och swish på flera tusenlappar, jag börjar förstå om folk har det knapert om de swishas sådana belopp till barnen.
    Jag hade kunnat tänka mig att på förhand swicha pengar för mat i vissa fall, jag har ju ändå ansvar för att barnen ska få i sig mat.
    Men i annat fall har jag lite svårt att komma på situationer när jag skulle sticka till extra pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Generellt tycker jag att alla som säger "ijängklien" när de menar "egentligen" inte kan få nog med skit, men jag tycker att det du kallar lättsamt är ohyggligt tramsigt. Som idén att intervjuoffren skulle hålla upp "ja"-skyltar istället för att säga ja.

      Ja, mat kan vara rimligt. En kompis jag pratade med om detta igår sa att han ibland swishar halva beloppet. Om kompisarna ska äta ute är det socialt avvikande att inte hänga på och äta, men samtidigt ville han att det skulle svida lite när de äter på stan istället för att äta hemma.

      Radera
  9. Min ena messade å bad om pengar till middag…
    Ööööh? Finns ju hemma? Bara laga?
    Jojo, svarade han… Men jag bjöd tjejjen på middag.
    Jaha,… vad lagade ni då?
    Asså… vi tog en sån Foodora…
    Varför ska jag betala att du bjuder din tjej på Foodora?
    Jamen det är ju dyrt?
    Tycker du det är dyrt är det för att du gör det dyrt…

    Ok… vi säger så här… Jag swishar dig för middagen du beställde från Foodora. Från och med nu kommer jag ta ut pengar från ditt konto varenda gång jag bjuder din mamma på middag… Vilket kommer börja ske ungefär varje dag…

    Det har inte jag råd med….
    Nähäää, svarade jag… Men då släpper vi detta då…

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ursäkta?! Hur kan en unge ens få för sig att det där är ett okej beteende? Hur förslappade är de där två? Säkert inget unikt, den förlorade generationen glider allt djupare ned i fördärvet. De orkar inte ens släpa sig ner på stan och käka. Vad kostar avgiften för Foodora? 100 spänn? jfc...

      Själv fick man cykla 8 km in till stan om man ville ta en pizza med kompisarna. Eller tigga skjuts om vädret var dåligt. Jag antar att motsvarigheten till ovanstående förslappning hade varit att åka taxi även i fantastiskt vårväder.

      Radera
  10. Snacka om att göra sina barn en björntjänst. Minns inte ens när jag gav min äldsta som idag är 12 veckopeng första gången. Nu i år ska mitt andra barn som fyller 10 gå från veckopeng till månadspeng.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det är bra om de får in ekonomitänket tidigt, om det så bara gäller några kronor från början. OCH att det inte automatiskt fylls på när det tar slut.

      Radera
  11. Det var bara rikemansbarn som fick betalt för att klippa gräset.
    Vi andra fick klippa gräset för att vi kunde och för att det behövdes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fick betalt för en del grejer, som att klippa gräset (stor tomt) medan jag förväntades städa mitt rum, plocka ur diskmaskinen och plocka lite bär för ordinarie månadspeng.

      Radera
    2. Fick inget extra för vedhuggning, gräsklippning (4000 kvm), lövkrattning, etc... Det sagt, trots små medel var föräldrarna generösa så gott de kunde, inte bara inom familjen utan även mot grannar, släkt och vänner. Även en del främlingar som dök upp i behov av hjälp. Vilket är en filosofi jag är tacksam för att jag fick med mig från början. Även om det sög rätt rejält särskilt i tonåren när man hellre hade gjort annat än att gräva potatisland i stenåker och skyffla halvruttna äpplen.

      Radera
    3. Det är en avvägning. Förmodligen inte lyckat att lära barn att de får pengar för allting heller, så en schysst balans tror jag är bäst.

      Radera
  12. Inte en så himla lätt fråga som man kan tycka i första hand ändå. Det kan finnas många parametrar som spelar in. Risk för att barnen gör dåliga saker/hamnar i dåliga sällskap för att skaffa pengar eller liknande. Vi hade problem med att vi swishade våra barn för ofta, och kom då på att det faktiskt kanske var så att studiebidraget inte räckte. Det har väl trots allt inte höjts på 20 år eller något. Så nu får barnen (två omyndiga gymnasieungdomar) studiebidraget plus 800 kr i månaden och då ska det räcka till allt utom vinterkläder, sportutrustning och böcker. Det funkar hyfsat faktiskt.
    Samtidigt sätter vi undan och investerar studiebidraget till dem och har gjort sedan de var nyfödda, tillsammans med en slant som de har fått från sina mor- och farföräldrar. Se de osnutna slynglarna är miljonärer med god marginal, men det har de ingen aning om. Den dagen det är dags för det så kommer de att ärva en rejäl sudd också, så de behöver lära sig att hantera pengar. Och det gör man inte alltid bäst genom att lära dem att vara snåla i alla lägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst, det kan finnas lägen, men generellt tror jag att det är lättare att ungen hamnar i dåligt sällskap om man öser pengar över den än om man är restriktiv.

      Radera
    2. Alla de flesta föds med 10 fingrar och 10 tår,nästan alla har lika stor chans att komma framåt om man orkar jobba. vill man komma någonstans i livet finns det inga genvägar ifall du inte har rika föräldrar eller vinner på något spel.
      Själv har man klipp mycket gräs och skottat snö, och mitt mål är att gå i pension innan 50 🤠

      Radera
    3. Jag skulle inte säga att alla har exakt lika stor chans, men de allra flesta har åtminstone chanser.

      Radera
    4. Nej, det har du rätt i. Men en del som har chans vill inte heller.

      Radera
  13. Jag har fått mycket moderat vecko o månadspeng. 7.50 kr i veckan och senare 150 kr i månaden.

    Vid köp av min första synth stöd med hälften av 3000 kr och avbetalning på ett år mend min månadspeng så luspank ett år. Men det funkade o tyckte det var en schysst deal.

    Däremot fått hyfsat generösa födelsedagspresenter o julklappar som jag önskat mig, i något fall för ett par tusen.

    När jag gifte mig för första gången så var det enligt övriga inblandade kutym att fästemannens familj skulle ställa up med en del. Vi höll fest för 100 pers men kämpade för att få rimlg lyx för rimliga pengar, men det stack iväg ändå, så jag berättade läget för min far och bad om 50k.

    Jag fick dem, men satan vad jobbigt det var att fråga, letar efter skämskudden än idag när jag tänker på det.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade för mig att du är i min ålder och då ska du ha cred för att du minns. Själv har jag ingen aning om vad jag fick.

      Äh, han hade ju kunnat säga nej.

      Radera
    2. Jag är 52, vilket jag tror är ungefär kring din ålder även om jag ej kan påminna mig om vart jag fått belägg för det.

      Mitt minne är och har alltid varit rätt skumt då jag väldigt ofta har elefantminne rörande saker långt tillbaka i tiden, medan jag hela mitt liv varit disträ och glömsk kring saker i nutiden, bara en enkel sak som att gå ut i köket eller åka till affären leder sällan till att jag plockat med eller köpt allt jag tänkt mig.

      Vet mina arbetskamrater kallade mig minnesmästaren o så, men det vill jag hävda var tveeggat, både att minnas lärdomar och nyttig historik långt tillbaka i vårt arbete som att vara lätt förvirrad kring vad fan jag hade planerat göra härnäst i nutid. 😜
      /JB

      Radera
    3. Jo, det där med att tjäna extrapengar tänkte jag ju kommentera också. Klippa gräs o så ingick i vanligt obetalt hushållsarbete som att hjälpa morsan vika tvätt osv.

      Ska erkänna att jag slog i saltsyra i bensinen så fanskapet till gräsklippare skar och farsan köpte en modern med självgång. Quality of life. 😂

      Annars vet jag att jag fick en krona eller två om jag sopade fabriksgolvet i snickeriet när jag var liten, och jag har för mig att jag fick en femhundring för att måla nedre delen av föräldrakåken när jag var runt 15 och hellre ville härja fritt i kåken någon månad istället för att hänga med resten av familjen på semester. En sommar jag ej glömmer.
      /JB

      Radera
    4. Det är riktigt, jag är också 52.

      Mina föräldrar räknade antagligen ut att de skulle kunna få mig att klippa gräset om de köpte en åkgräsklippare. Det funkade, det var skoj innan man kom i mopedålder.

      Radera
  14. ijänklien, alltså jag hatar när någon säger så. Vad är det för fel på folk? Talfelsmongo tänker jag då.
    I alla fall, en kollega berättade en gång att hans dotter skulle köpa en iPad för 10 000 kr. "Hon har sparat ihop till den själv". Ok, vad tjänar den ungen i månaden, tänkte jag. Men det visade sig att hon bara brukade få väldigt mycket pengar varje gång hon fyllde år eller till jul, så det var inte mycket till sparande där inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker tänka att uttal är olika och så får man skylla en del på dialekter, men vid ijänklien går min gräns. Eller faktiskt långt tidigare.

      Att barn har mobiler för 10000 känns helt sjuk. Min kostade 1400 när den inhandlades för drygt två år sedan :-)

      Radera
  15. Problemet är nog att dom flesta ger för lite pengar för att det skall räcka. Vi betalar mat, träning, kläder och allt som har med skolan att göra, inkl läger biljetter i kollektivtrafiken etc. Sedan får ungen veckopeng på det. Hon köper lite special kläder och annat som jag tycker"trams" men hon har alltid en "årslön" på sitt sparkonto och en månadslön på transaktions kontot.
    Själv låg jag alltid och dunkade i botten av kontot eftersom det helt enkelt inte räckte till det basala.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu vet jag inte hur gammal din dotter är, men det du räknar upp att ni betalar täcker väl egentligen alla måsten och lite till, det du kallar det basala? Men egentligen tror jag inte att det viktiga för barnets ekonomiska utveckling är om man betalar lite eller mycket i veckopengar, utan just det faktum att barnet får ta egna val och se skillnaden mellan att bränna pengarna kontinuerligt eller spara till något mer åtråvärt.

      Radera