Men om det nu är ett svenskt fenomen, och inte bara en smart PR-cup, vet jag inte om vi ska vara stolta över att vi hittat på ett makabert ord för att städa. För det är ju vad det handlar om, att ta hand om sin egen skit. Vi julstädar inför julen, vi flyttstädar inför flytten och vi döstädar inför det där vi inte pratar om.
”Har du kommit för att städa?”
Fast egentligen tycker jag att vi ska göra det hela tiden, pö om pö. För att det är trevligt med ordning och reda, det spar tid och energi. Just döstädning kan man kanske komma undan, men egentligen tror jag ingen vill ösa det jobbet på någon annan, så då kan vi lika gärna göra det. Lite som att vi väntar med att fixa klart vårt hem tills vi ska lämna det. Inte förrän det är dags att sälja bostaden får vi tummen ur att sätta upp den där listen som borde ha satts dit för tio år sedan.
”Det där kan jag göra sen”, tänker jag ofta. Jag borde skriva en bok om det, ”The art of sen”, men det kan jag också göra sen. Det enda jag egentligen vet om ”sen” är att jag kommer ha himla mycket att göra då.
Fast döstädning har jag läst att man
kan börja med vid 50 eller 65 och eftersom jag har galet lång tid
till dessa åldrar borde jag vänta om jag vill följa ”reglerna”,
men jag är inne i en period när jag med viss framgång lyckas få
saker gjorda, så därför river jag tag i gamla pärmar med texter,
frågar mig själv om jag verkligen ska spara skolkatalogen från
1986 eller munspelet jag aldrig lärde mig spela på. Det ger lite
pengar, men mest ger det struktur och ordning och fan vet om jag inte
har större behov av det än pengar just nu.
Ser fram emot inlägget där du skriver om när du säljer skolkatalogen från 1986, nyfiken vad det är för värde på sånt. :)
SvaraRaderaYtterst begränsat, gissar jag, men det blev en kul grej av det när jag insåg att jag gått i skola med Patrik Isaksson och fick honom att "gilla" min outning:
Raderahttps://twitter.com/bittermicke/status/1285495962660745216
En bra grej är nog att bygga bort skäpsamlarprobemet? Hur många har tex ett garage fyllt av gammal lagrad skit, för att det finns plats, istället för något vettigt där? Bygg bort samlarytorna.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Jag tror på klinisk ordning även om det bara blir på en liten yta. Hellre det än halvordning på hela ytan. Den del av garaget där det är rent och snyggt, sorterade lådor, verktygstavla på väggen osv, där skulle man inte ställa in en låda med skräp och låta förfallet börja.
RaderaJag tänker ofta att jag skall skapa att-göra-listor för att trigga mig att inte skjuta upp saker som behöver göras. Tyvärr har jag inte kommit till skott att skapa den där listan ännu.
SvaraRaderaPrylmässigt har jag helt klart bra förutsättningar för att dra in en hel del pengar, motivationsmässigt att behöva interagera med andra människor IRL finns dock inte.
En lista har fördelen av att det blir en extra motivation att få stryka punkten. Kan tyckas futtigt, men jag tror inte den ska underskattas.
RaderaUndviker man Blocket blir det inte så farligt med interaktioner vid andrahandsförsäljning. Särskilt på sånt som går att skicka.
Min far kommer inte köra bil nåt mer i sitt liv, kommer nog att hamna på palliativt boende snart. Han frågade inte mig utan gav mig i uppdrag att sälja hans 22 år gamla bil. Han anser att den är värd 15 000 kr. Jag anser att den är värd max 5 000 kr. Problemet är att han inte lyssnar alls på det jag säger om bilens värde. Men han har inga möjligheter att sälja den själv.
SvaraRaderaSånt där är himla svårt. Och rätt vanligt, tror jag, men det hjälper ju inte dig.
RaderaMin första tanke är att du kanske kan ljuga, sälja den för fem och säga att du fick fjorton. Skulle han märka det, sköter han sina egna konton? Kan i så fall arvingarna skjuta till pengarna tillfälligt? Är han på väg in i palliativ vård handlar det ju antagligen om en kortare period. Med den tanken kanske du kan skjuta på försäljningen, säga att den är lättare att sälja på våren t ex.
Annars återstår den ärliga linjen. Kanske kan du visa andra bilar i samma skick som sålts för det du tror att den är värd och/eller få någon annan att säga samma sak till honom, att 15000 är alldeles för dyrt.
Någon annan i kommentarsfältet som har en bra idé hur man kommer ur dilemmat?
Lägger ut en annons med önskepriset och ser vad man får för erbjudanden. Säljs den inte så kan man ta en ny diskussion om priset.
RaderaÄr man enda arvingen så kan man alltid pröjsa mellanskillnaden för då får man troligtvis ändå tillbaka pengarna förutsatt att det finns tillgångar.
Sant, provar du att få ut 15000 har du ammunition till samtalet. Samtidigt är det väl inte så kul att annonsera ut en bil för ett pris man själv tycker är tre gånger för högt.
RaderaDet var precis min tanke om arvet. Men dels måste pengarna finnas, arvingarna (om det är fler) vara överens och införs arvsskatt får man betala en andel av mellanskillnaden i skatt, vilket skulle svida när det är helt felaktigt.
Tack för bra svar. Han sköter sina egna konton. Vi är två som ska ärva. Men min lillebror har inget körkort och kan inget om bilar. Jag har föreslagit att vi ska ställa av den så länge. Enda anledningen att han helt plötsligt vill sälja den nu är för att han har fått post om besiktning senast årsskiftet. Han sa tidigare att vi skulla få ärva bilen. Det hade varit enklare att sälja då.
RaderaKan du inte erbjuda dig att besikta bilen åt honom? Går den igenom någorlunda enkelt höjer det värdet på bilen mer än vad det kostar och även om det inte gör den tre gånger mer värd blir den lättare att sälja besiktad, eller så kanske ni kan avvakta. Om den inte går igenom blir det ett argument mot pappas prisbild.
RaderaPersonligen är jag ganska minimalistiskt lagd. Jag har flyttat alltför många gånger för att vilja släpa och betala för skit som jag inte använder. Dessutom måste tid läggas på att hålla ordning och städa prylarna. Urk, säger jag bara.
SvaraRaderaMin mamma och hennes syskon har dock prylar i kolossala mängder som de inte kan göra sig av med av den ena orsaken efter den andra. Vilket verkar driva de flesta av deras barn galna inklusive mig.
Många äldre verkar samla på sig mycket. Jag resonerar precis som du, jag behöver allt färre prylar. Eller, rättare sagt, jag inser att jag alltid gjort det.
RaderaTänkte skriva ett längre inlägg men jag gör det senare. Kanske.
SvaraRaderaÄger inget jag inte använder = mycket skönt. Mao inte så mycket att ta tag i för min fem barn senare (om de nu ens vill och ids). Bor i en tvåa nu pga min 16yo och målet är en ytte-pytte (nåja) etta så småningom = ännu färre prylar :)
SvaraRaderaDu är betydligt mer hardcore än jag, men jag jobbar på det. Att inte äga något onödigt känns som ett bra mål.
RaderaJag har mest prylar som jag använder eller tror att jag kommer att använda (en fara med det senare resonemanget dock). De prylar jag har ligger i en röra men jag vet var allting finns. Skulle jag städa hade jag inte hitta någonting. /nils
SvaraRaderaJag ska inte tala för dig eller någon annan, men när jag har så mycket grejer att jag inte skulle hitta dem ifall jag städade innebär det att jag har för mycket grejer.
RaderaHåller däremot med om faran. Det är svårt att veta om en sak är överflödig eller bra-att-ha, och lätt att sätta den i andra kategorin för att "lösa problemet".
"”Det där kan jag göra sen”, tänker jag ofta. Jag borde skriva en bok om det, ”The art of sen”, men det kan jag också göra sen." Haha tokfrans
SvaraRaderaÄlskar titeln, men insåg snabbt svårigheten i att fylla en hel bok på temat.
Radera