När det blev juluppehåll i honungsförsäljningen passade jag på att ta hand om årets förbrukade bivax.
Det är vax från gamla ramar som nått
sitt bäst-före-datum, men också täckvax från höstens slungning
och binas vildbyggen från platser i kupan där husse inte alls
önskade vax. Alltsammans slängs ner i en kastrull tillsammans med
vatten. Därefter smälter jag det på en vedeldad kamin.
Det är en av anledningarna till att
göra det mitt i vintern, då kan jag hetta upp vaxet helt gratis
eftersom jag ändå hade eldat. En annan orsak är att bina håller
sig i kuporna nu. Häller jag ut vatten som luktar vax i augusti
går bina bananas. Ett tredje skäl att göra det nu är att
jag har tid. För tid tar det.
Att smälta vax är lite som att vaska
guld. När vaxet är färdigsmält häller jag det i en hink där
vattnet och vaxet skiljs åt. Vaxkakan skrapas försiktigt rent från
ett lager av skräp och värms upp på nytt. För varje gång blir
det lite renare.
Till slut återstår bara vax.
I år bestämde jag mig för att efter sista smältningen paketera vaxet i
enkiloskakor för att lättare kunna sälja det.
En del vax behöver jag själv. Efter
att ha laborerat lite med plastramar gjorde jag en större beställning.
Dessa bygger bina ut med nytt vax, men för att hjälpa dem på traven rollar jag dem först med vax. Bin producerar eget vax, men inte så mycket. Under säsong tillverkar varje bi i snitt 0,0046 gram per dag, så kan jag hjälpa dem med grunden går det snabbare.










Heta vax som vi DJs sa förr
SvaraRaderaDet uttrycket hade jag glömt, men plötsligt ser jag Clabbe af Geijerstam framför mig :)
Radera