Jag fick ett tips från Hanna om en nyhet som verkar ha blivit veckans snackis i sociala medier, nämligen om Carolines tioårige son som tömde mammas bankkonto på dataspelplattformen Roblox.
Det kostade Caroline sextiotusen och internets dom är tydlig, hon kallas allt från omdömeslös till efterbliven, samt får förslag om att hon kan sälja sonen. Jag är inte beredd att kasta så stora stenar, men lite grus ska hon få. Här är några punkter Caroline borde ha gjort annorlunda:
1. Ha aldrig så mycket pengar på kortet att det blir katastrof om kontot töms! Det är gratis att skaffa ett extra bankkonto, så kan du slussa över lite i taget till kortkontot. I det här fallet skulle pengarna användas till en bilreparation flera veckor senare. Caroline var dessutom på semester vilket jag tycker är ytterligare anledning till att hålla saldot nere.
2. Ha koll på kontot! Nu försvann det lite pengar varje dag. Den minsta transaktionen var på 9 kr. Tänk så mycket billigare det hade kunnat bli om Caroline dragit i handbromsen tidigare.
3. Spara aldrig dina kontouppgifter på en sajt! Det tar några sekunder att skriva in kortuppgifterna på nytt. Har du inte den tiden – låt bli att handla! ”Hon hade lagt in sina bankuppgifter i spelet under julen för att köpa en julklapp.” Och detta skedde i juni, ett halvår senare!
4. Sluta förutsätta en massa! ”Apple-kontot är kopplat till hans [sonens] mejl och köpbekräftelserna har gått dit. Jag har varit riktigt chockad. Hur är det ens möjligt när jag bara har lagt in mitt bankkort en gång?”, ”Jag trodde att det automatiskt krävdes att man identifierar sig med Bank-ID inför varje köp.” Tro gör man i kyrkan. Vid ekonomiska transaktioner tar man reda på vad som gäller, inte kastar in sina kontouppgifter och hoppas på tur och välvilja från en hård omvärld.
5. Uppfostra dina barn! Carolines son är 10, inte 3! En tioåring ska begripa att pengar inte är en gratisvara som finns i överflöd på mammas plastkort. Det största beloppet som plockades ut var 895 kr, det motsvarar ett halvårs genomsnittlig veckopeng för en tioåring. Jag hade såklart varken tillgång till mina föräldrars plånböcker eller bankkort när jag var tio, men om jag hade haft det skulle jag inte ha bränt sextiotusen kronor!
Här är något jag
inte förstår. Första meningen i artikeln lyder: ”Bara
några dagar in på semestern upptäckte Caroline Damberg att hennes
konto var tomt.” På slutet står det:
”Familjens planerade semester fick utebli och hon fick ta ut sonens
sparpengar från banken.” Avbröts semestern eller uteblev den? Hade de planerat en semester till? Måste man ta lån när man tappar 60000 kr låter det inte rimligt med två semestrar på ett halvår. Och beträffande ”sonens
sparpengar” förutsätter jag att de numera är mammas sparpengar.
Eller fick han bränna mammas samlade sparkapital utan några som helst följder för honom?
Vi slänger in ett ”Va?!”
nr 2 också. När Caroline upptäckte att hennes bankkonto var tomt
vände hon sig till Allmänna reklamationsnämnden. Jag utgår ifrån
att hon inte tänkte stämma en tioåring, för det skulle i bästa
fall leda vidare till tioåringens målsman, alltså Caroline själv.
Så då var det väl spelbolaget hon ville kräva på pengar. Med
vilken motivering då, menar hon att de brutit mot några avtal dem
emellan?
Med det sagt
tycker jag också att det i bästa fall är en moralisk gråzon att
utveckla ett spel för barn som är gratis att spela, men där det
går att köpa till extrafunktioner med en virtuell valuta som
spelaren kan köpa för riktiga pengar. Det är ju som gjort för att
blåsa barn och deras föräldrar.
Särskilt sådana
som glatt låter sig blåsas. Och var är det personliga ansvaret?
Caroline nämner varken sitt eget eller sonens ansvar. Så vem är
ansvarig för deras liv då, är det spelföretaget, ARN eller
banken?




Undrar om folk var lika korkade innan datorer och mobiler kom in i vår värld? Det närmaste jag kan komma är kedjebrev och de tyska klasslotterierna, men det rörde sig aldrig om några större summor.
SvaraRaderaDet tror jag folk var, men det finns fler fallgropar nu.
RaderaHåller med, med helt normalt säkerhetstänk hade allt kunnat undvikas.
SvaraRaderaFörvirringen om semester är väl för att vi använder samma ord för jobbledighet och själva resan?
Är inte ARN rätt instans att vända sig till om man anser att ett företag har gjort fel? Ett företag som accepterar betalningar på så mycket för ett barnspel borde insett att något inte stämmer, antingen kortbedrägeri eller spelmissbruk.
Eller så har reportern inte lärt sig skillnaden på "avbröts" och "uteblev", eller så var det verkligen två semestrar, svårt att säga.
RaderaJa, ARN är nog rätt instans om man anser att företaget gjort fel och de inte går med på det. Men det framgår inte av artikeln vad hon tycker att företaget skulle ha gjort för fel. Bara att ingenting är hennes och sonens fel.
Det ska tilläggas att många bolag, som tex djävulen själv Sony (spelkonsoler), medvetet gör allt i sin makt för att problem av detta slag skall inträffa. De är sofistikerade när det kommer till att möjliggöra att barn konsumerar pengar mot föräldrarnas vilja i spelvärlden. Jag har själv råkat ut för det en gång. Efter kamp lyckades jag få tillbaks den mindre summan. Jag tyckte det var värt att ta strid av ren princip. Därefter har inget inträffat, då det blev en väckarklocka. Troligtvis behöver spelvärlden hårdare reglering vad detta beträffar, för de själva ser bara möjligheterna i att lura andra i princip.
SvaraRaderaMvh Investeraren