Att sjukvård är big business är
ingen hemlighet, men vi vill väl tro att de som valt att bli läkare,
forskare eller läkemedelsbolagsdirektörer valt sina karriärer utifrån ett
genuint intresse för hälsa och människor. Kanske var det så, men
många av dem upptäckte längs vägen att det är enklare och mer
lönsamt att rätta in sig i ledet än att följa sitt hjärta.
Kanske var det inte ens ett aktivt val, det bara blev så.
Låt mig ta ett exempel på vad det kan
leda till. Cancer är en sjukdom som drabbar nästan alla, som
patient eller anhörig. Och alla vill väl lösa cancergåtan? En
norsk filmskapare, Terje Toftenes, drabbades av en ovanlig cancer som
påstods vara obotlig. Han började jobba med sin kost efter att ha
kontaktat människor inom alternativmedicin (alltså behandlingar som
ännu inte accepterats som en del av skolmedicinen – ibland på
goda grunder, ibland inte) och blev frisk!
Lycklig över det tog han kontakt med cancerspecialister och erbjöd dem att ta del av hans berättelse, testa hans kropp och försöka dra nytta av denna medicinska sensation, men möttes av idel ointresse. På Radiumhospitalet i Oslo sa man det rakt ut, ”Vi har ikke tid til å forske på dem som blir friske”, och den smått fantastiska slutsatsen:
”At du ble syk var uflaks, at du ble frisk var flaks.”
Bara så där, utan att undersöka
honom. Om det är ”riktig” vetenskap skulle jag föredra den
alternativa alla dagar i veckan! Och tyvärr är Toftenes
historia långt ifrån unik. Ett svenskt exempel är Sven Erik Nordin, som också han
blev frisk från cancer genom att ställa om sin kost och
livsstil.
Varför hör vi inte mer om sådant här på
de allra största mediekanalerna? Till viss del säkert pga lättja,
okunskap och bekvämlighet. Precis som för läkare är det lättare
att rätta in sig i ledet. Sedan tror jag inte att vi ska underskatta
den ekonomiska aspekten. Under corona-året 2022 satsade Pfizer 2,8
miljarder dollar på reklam. Tjugosex miljarder kronor – från ett
enda bolag under ett enda år!
För Pfizer ska den satsningen ge
avkastning, till aktieägarna, personalen och inte minst ledningen.
De tjänar inte en spänn på att du tar stärkande promenader,
undviker socker eller äter rödbetor och blåbär istället för
kosttillskott. Företagets övergripande mål är att sälja
piller.
Kanske inte jättekonstigt ifall stora
mediehus som lever på annonsintäkter inte lägger sina anslag på
att ifrågasätta en av de branscher som satsar mest pengar på
reklam. Och de mindre mediehusen täcker ofta vetenskapsfrågor genom
att göra rewrites av de stora mediehusens texter. Där har vi
lättjan och bekvämligheten igen.
Innan ni dömer ut mig som foliehatt vill jag inskjuta att jag tycker att vi har läkarvetenskapen och läkemedelsbolag att tacka för mycket. Men om du eller någon du tycker om blir sjuk, var klar över att dina intressen inte nödvändigt sammanfaller med deras. Som Radiumhospitalet konstaterade – de jobbar med sjukvård, inte med friskvård.














