torsdag 28 juli 2022

Enklare jobbare till enklare jobb?

Jag såg en jobbannons i mitt flöde. Eller snarare en efterlysning:

Nu är efterlysningen borttagen. Om det berodde på att de fick tag i folk eller att hon som skrev inte gillade vart kommentarsfältet tog diskussionen (ni vet hur det brukar låta), men innan dess fick hon många svar. Bl a från en 66-årig pensionär som frågade om han fick söka och det uppmanades. Jag får inte ihop det med att det ibland låter som att ingen över 55 kan få jobb idag.

Några ungdomar kommenterade mycket riktigt att lönen inte dög, medan andra sa att de gärna skulle ha tagit jobbet om de haft körkort eller om de inte redan haft jobb de trivs med. En kvinna bekräftade bilden:

Min man är också stängselmontör med egen firma, fast i en helt annan del av landet. Trodde först att det va han som skrivit inlägget, han har exakt samma problem! Ingen som vill jobba med kroppen idag. Men betala för att gå på gym, det går bra det!

Jag tvivlar inte på att det är hårt jobb. Att jobba utomhus är ingen lek när det spöregnar eller blåser storm samtidigt som det är mer än tio minusgrader. Men 27000 kr i ingångslön är det många jobb som inte når upp till även om de kräver högskolekompetens.

Politiker pratar ofta om att det behövs fler enkla jobb. Här krävs B-kort, armar och ben, och företaget har inte lyckats hitta två personer på över ett halvår! Så frågan är, var finns de enkla jobbarna till de enkla jobben?

49 kommentarer:

  1. Lätt att hävda att dagens ungdomar är lata. Men det är egentligen inget fel i det. Problemet är det går att göra ingenting och leva bekvämt på föräldrar eller skattebetalarna. Det borde inte vara ett alternativ.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om ungdomar är lata. Men jag får inte ihop att det å ena sidan är svårt att få jobb, samtidigt finns arbetsgivare som erbjuder jobb som ingen tycks vilja ha.

      Radera
  2. VI har 700000 långtidsarbetslösa invandrare. Att höra talas om denna typ av inlägg är för mig så provocerande att jag inte vet vart jag ska ta vägen... om en människa med bidrag tackar nej till ett sådant jobb, då ska arbetsförmedlingen pronto dra in alla former av bidrag. Sen att få 27000 kr för detta är dessutom otroligt provocerande för alla som t.ex. jobbar i vården och har en ingångslön efter 3 år på högskolan på kanske 25000 kr. Jag skulle säga att det är en väldigt bra lön för ett jobb som i princip vilken frisk människa kan ta. All heder till detta företag som betalar en otroligt bra lön, men det visar hur snedfördelade lönerna är inom olika sektorer. Inom IT-konsultbranschen brukar vi ge 28000-30000 kr i ingångslön till nybakade anställda, då efter 4,5 år på högskola.
    Sen kanske löneutvecklingen på ca 1000 kr/år är bättre än den som stängselmontör är, det vet jag inget om... men rimligtvis borde det finnas en skillnad någonstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är ett mindre företag i byggsvängen.
      Provar invandrare rätt ofta.
      Senaste året..
      1 ifrån Somalia kanonbra han är kvar.
      2 ifrån sönderbombade Aleppo de var bra i början sen .. krångel lättkränkta ..de är ej kvar.
      De ifrån Baltländerna/Polen de kommer och går.

      Vi provar ofta yngre svenskar,, de kan ofta lite.
      Telefonen och Dator är de duktiga på .. men sen..tungt för dom äldre de orkar ej att lära upp en ungdom som står med telefonen hela tiden.

      Radera
    2. När jag var arbetslös i några månader för 30 år sedan snackades det hela tiden om hotet att bli avstängd, om man sa nej, om man inte fyllde i kassakorten korrekt och i tid osv. Men kanske är det helt annorlunda nu.

      Jag känner mig också lätt provocerad. Jag har inga problem att med min skatt försörja de som inte kan jobba, men är det viljan det hänger på går även min vilja ner.

      Om löneutvecklingen är dålig behöver man ju heller inte vara kvar. Det är det som är så bra med ett jobb som inte kräver en massa utbildning. För ska man gå fem år i skola först förstår jag att man vill att det ska märkas även 5-10 år senare.

      Sedan tror jag säkert att det går att hitta kanonfolk i alla åldrar och från alla platser.

      Radera
    3. A-kassan är samma idag.. Om inte värre. Min fru blev av med sin heltidstjänst under pandemin, men jobbade extra när det behövdes. En månad när hon fyllt i sina rapporter till a-kassan fick hon ett mejl med en varning om att hon inte sökt tillräckligt många jobb (då hade hon vikarierat för en som vart sjuk en hel månad) och upprepad varning skulle leda tilll uteslutning.

      Hon bifogade kopior på de jobb hon sökt men fick enkom till svar att hon var tvungen o fylla sin "kvot" och söka längre hemifrån, följt av en lista på jobb att söka, i andra änden av landet + Norrland. Påpekade att mannen(jag) har heltidsobb här i Göteborg och deras svar var att jag skulle säga upp mig o söka nytt, för mina chanser o få nytt jobb var större eftersom jag var anställd.

      Det var dagen hon gick ur a-kassan efter att ha varit "arbetslös" i 3 månader och fått ersättning för 2 hela veckor.

      Kan tilläggas att personen vi mailväxlade med inte blev glad över att frun lämnade.

      Radera
    4. Låter helt galet, men jag är tyvärr inte förvånad.

      Radera
  3. Stoltheten har blivit fråntagen arbetarklassen eller de som finns kvar. I o m de alltför stora intagningarna till högskola där det verkar produceras en hel del arbetskraft som sitter och slackar framför datorn och uträttar på sin höjd en halvtid på heltidstjänst. Det är inte konstigt i denna bakvända strävan efter jämlikhet där "alla" ska gå på högskola, att det har skapat en nedsättande och negativ syn på arbetaryrken och de som utför dem. Dessutom verkar det finnas en massa högskoleutbildade som håller på med massa rapporter, avhandlingar och annat mök som alltid är till de "lågutbildades" nackdel som att de äter för mycket chips, är överviktiga, dör tidigare eller typ går inte på mammografi eller till tandläkaren av ren lathet.
    Tycker folk ska skaffa sig något annat att göra än att på ett många gånger nedsättande sätt frossa i det de tycker är förkastligt ur sin egen synvinkel. Bättre för samhället om de många högskoleutbildade med slöjobb hade gått ut i arbete där de bidrog på ett riktigt sätt. Det gnälls på lågutbildade och epitet ges som t ex white trash men denna högskoleinflation har skapat socialfall de luxe med höga löner och liten insats./ Em

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur låg status arbetare har. Själv känner jag respekt för alla som gör något som inte alla kan, som t ex en duktig hantverkare. Då är jag mer skeptisk till högskoleutbildade. Klart att det finns duktiga där med, men det är svårare att veta.

      Radera
  4. Enkla jobben? Det är ju ett påfund från de med enkla jobb i Riksdagen. Dvs de som redan går på höga bidrag vill säga.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
  5. Gå ut gymnasiet, ta ett jobb som stängselmontör i fem år, lev snålt och spara 50% av nettoinkomsten (ca 10000) varje månad. Till 7% ränta står du med 738000 efter fem år samtidigt som den med högskoleutbildning har ett nollat sparkonto och studieskulder på 200000. Tar MÅNGA år innan den högskoleutbildade är ikapp och förbi stängselmontören i sparkapital.

    Samtidigt ska sägas att studietiden är rolig och givande på många andra sätt men ser man ur ett "FIRE"-perspektiv är det inte alls säkert att universitet/högskola är rätt väg att gå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, är man bara ute efter pengar tror jag att man ska plugga så lite som möjligt.

      Radera
  6. Det man lätt glömmer bort är att enkla jobb inte alltid är enkla att utföra på ett för arbetsgivaren lönsamt sätt, dvs med rätt tempo och kvalitet. Arbetsmoral krävs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju inte SÅ lätt att man bara kan ställa ut skorna. Det jag tänker med uttrycket lätta jobb är jobb som de allra flesta kan göra OM de ger sig fan på det. Jag skulle inte kunna bli höjdhoppare hur mycket jag än velat, 110 cm duger liksom inte. Men banka en påle ner i marken klarar jag. Därmed inte sagt att jag skulle bli bäst på det heller.

      Radera
  7. Jag är född pa 60-talet och da var det lätt att fa jobb. Mitt första sommarjobb hade jag som 15-aring i en kiosk pa en camping. Där jobbade jag varje sommar i tre ar. Men da var ocksa arbetsmoralen en annan än idag. Lite ont i magen eller en lätt förkylning var ingen ursäkt att inte aka till jobbet. Nu pratas om utbrändhet och psykisk ohälsa i tid och otid tycker jag. Det verkar vara inne att drabbas av. Jag saknar inte empati, men tror fler skulle ma bra av att ta i litet, och inte vika undan för minsta lilla motgang.

    När det gäller utbildning gick det bra för mig utan universitet, och jag har gjort en väldigt bra karriär, men idag undrar jag om det inte är svart att ta sig vidare utan högre utbildning (eller en massa kapital fran mamma o pappa). Tiderna ändras, och inte alltid till det bättre.

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. På ett sätt är jag med i resonemanget, folk var hårdare förr. Men det kan också tänkas att utbrändhet och psykisk ohälsa har ökat pga samhället blivit mer människofientligt.

      En kompis var hos en rekryteringsgubbe som sa "Jag ser här att du saknar högskoleutbildning" varpå han svarade att "Det stämmer inte, det har jag aldrig saknat".

      Radera
    2. Jag blev nyfiken på vad du menar med "människofientligt". Jag tror du är inne på något intressant. Vill du utveckla lite? TACK för en toppenblogg! :-) // Skaraborg

      Radera
    3. Jag menar att mycket av samhället idag är inte gjort för människor. Vi är t ex inte designade för att sitta på ändan tolv timmar per dag, att leja bort det mesta i våra liv, från att laga mat till att ta hand om våra barn, medan vi själva hyr ut vår tid för att jobba för någon annan, med något vi egentligen inte brinner för. Och så all information och alla intryck som öser över oss från morgon till kväll, det är vi inte heller skapta för. Var tionde svensk och kanske varannan amerikaner äter "lyckopiller", det kan omöjligt vara tecken på att utvecklingen är på väg åt rätt håll.

      Tack själv!

      Radera
    4. Som psykolog känner jag igen det du beskriver, att samhället har blivit "människofientligt". Man försöker bota individer vars symtom i många fall kan härledas till faktorer på samhällsnivå, och när det inte fungerar ger man ut "lyckopiller" istället… Blir galen när politiker vill ge mer pengar till BUP som att det skulle lösa allt – lös skolsystemet istället så slipper BUP behandla utbrända elever och otaliga neuropsykiatriska utredningar! Nu lät jag väldigt negativ, men idag har jag en sån dag.

      Radera
    5. Jag håller med. Behandling av symptom, oavsett om det är med terapi eller medicin, kan nog ha sin plats, men först måste man ju ställa sig frågan varför problemen uppstår. Vid punktering hjälper det föga att byta slang om man inte samtidigt tar ut spiken ur däcket, för att använda en liknelse.

      Radera
  8. Jag har ju vistats några veckor i den slutna sjukvården i två olika Landsting (ja jag kallar det så fortfarande) under de senaste månaderna. Det städas tydligen 1 gång per dag. Det var kolsvarta afrikaner på varenda ställe och en gång en filipinska.

    SvaraRadera
  9. Jag skriver inte för att beklaga mig nu, absolut inte. Bara min vy från sökande in på jobbmarknaden. Sökt ca 500 jobb sedan uppsägning och resultatet är 3 intervjuer, ett nästan ledande till anställning men just då vek bolagets siffror till rött och de ställde in rekrytering.

    Som 50 år har man lyckats samla på sig en bunt skador och skavanker, ett jobb som detta som nämns i inlägget skulle jag helt enkelt inte fixa. Ingen är ledsnare för det än jag.

    Det är ickefysiska jobb jag får inrikta mig på, och med 25 års erfarenhet som telekomingenjör borde det inte vara omöjligt att hitta rätt någon gång...
    Men detta att samhället sliter i oss för anställning är något som helt går tvärs emot min erfarenhet.
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Sliter i" tror inte jag heller. Och visst är det många arbetsgivare som drar sig för att anställa 50-åringar och äldre. Vilket på ett sätt är lite konstigt. En 50-åring har 15-20 år kvar på arbetsmarknaden. Vill man anställa någon som helst ska finnas kvar i företaget om tio år tror jag att chansen är betydligt större om de tar en som är 50-55 än om de väljer en sökande på 20-25.

      Radera
    2. Hade en yngre grabb på jobbet som slutade för att han tyckte att han hade varit hos oss väldigt länge. Det hade gått 1 år nästan på dagen.

      Radera
    3. Precis, så är det ju! Unga människor har en helt annan tidshorisont, och det är inte chefens tidshorisont som avgör hur länge det dröjer innan den anställde säger upp sig.

      Radera
  10. Min erfarenhet också. Extremt svårt att rekrytera personal, särskilt vettig personal som stannar kvar, till så kallade enklare jobb. Detta trots ok lön och villkor. Vet ej varför men enligt mig är det inte bristen på jobb som är problemet utan folk inte vill ta de jobb som faktiskt finns. Trots skyhög arbetslöshet inom vissa grupper. Märkligt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det är så, spelar det ju ingen roll hur många "enkla jobb" som plockas fram.

      Radera
  11. Sen är jag väldigt skeptisk till att svenska företag har svårt anställa personal. Det finns nämligen inga tecken på att lönerna stiger. Hittar man inte personal höjer man ju lönen. Så funkar det på en marknad. I USA får man numera 15 dollar i timmen på McD, lastbilschaffisar för Walmart drar in 100tusen dollar per år etc. Företagen där tvingas höja lönen för att hitta anställda. T o m Amazon betalar ut högre lön till sina lageranställda i USA än vad svenska lagergubbar får. UPS-bud drar in mellan 20 och 38 dollar i timmen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan det vara facket som håller nere lönerna? Jag har verkligen ingen aning, men jag får en känsla av att det tydligaste resultatet av centrala avtal är att minimilön ofta anses vara det alla ska ha, varken mindre ELLER mer.

      Radera
    2. Det är min uppfattning också. Arbetsgivarna vill premiera sina ”bästa” men får inte, ”för kollektivavtalet säger x”

      Radera
    3. Ibland är fackförbundet kusligt lika moderpartiet - det viktiga är inte att ingen har det dåligt utan att ingen har det bättre än de andra.

      Radera
    4. Absolut inget i ett kollektivavtal hindrar en arbetsgivare från o ge en anställd högre lön.

      Radera
    5. Inte i själva avtalet, men vad säger facket (centralt och/eller lokalt)? Jag kan tänka mig sura miner där, särskilt om det gäller en icke-fackansluten.

      Radera
    6. Tja, facket har inget o säga till om när en anställd får högre lön. Dock så kan det vara att det ska motiveras varför en får det o inte en annan, om de har likvärdigt arbete. Detskriver ju facken in i avtalet, att anställda får tjäna mer, men aldrig mindre än avtal.

      Radera
    7. Jag tror inte det lokala facket (som oftast har enorm makt) hoppar jämfota av glädje ifall en av de anställda som inte är anslutna får högre lön än deras medlemmar. Det är klart att de inte har formell makt att göra något, men en arbetsgivare vill inte reta facket eftersom de kan ställa till med enorma problem.

      Radera
  12. Faktum är att jag sökte ett flertal "lätta" jobb när jag hade anställning som programmerare och var rejält trött på kontorsmiljön.
    Fick inte ett enda jobberbjudande. Det kändes som att arbetsgivare inte vill anställa folk med "kvalificerade" jobb till "lätta" jobb.
    Nåja, nu kan jag ägna mig åt vedhuggning, gräsklippning, snöskottning, meka gräsklippare mm på heltid, så till slut löste det sig ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag tänka mig. Jag var lite i samma läge när jag startat eget år 2000 och ville ha ett lätt och ansvarslöst jobb vid sidan av. Men det kunde jag ju inte säga rakt ut till arbetsgivarna för det hade inte låtit som att jag skulle ha engagerat mig särskilt mycket i deras företag (vilket de hade haft helt rätt i). Så jag gick från ett jobb som kontorschef och sökte som typ ekonomiassistent. Till slut gav jag upp jobbsökandet och körde företagande på heltid. Jag kan ha framstått ungefär så här:
      https://www.youtube.com/watch?v=3m04zcj0hBQ

      Radera
    2. För många år sedan, när jag var industrielektriker i en stor fabrik, så jobbade det en maskinoperatör där, som tidigare varit konstruktör på Ericson. Hans karriär-resa ansågs så speciell att man gjorde ett reportage om honom i personaltidningen... Så jag tror att det länkade Youtube-klippet är ganska verklighetsnära.

      Radera
    3. Jag minns en professor som fick nog och blev städare :)

      Radera
  13. Själv håller jag på 2 vakanser för att det är svårt att hitta bra folk. Har så många duktiga att ta in via bemanning så inte ens lönt att annonsera. Tyvärr är de från bemanningsföretagen antingen bondfruar eller studenter, annars hade de fått fast direkt. Inte många som tror på en när man har svårt att rekrytera lagerpersonal i en region med Sveriges högsta arbetslöshet :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det går inte riktigt ihop med vad man läser i media eller hör politiker säga.

      Radera
  14. Annan anonym29 juli 2022 14:31

    Tror du missuppfattat, enkla jobb betyder att jobbet är enkelt att ha. Inte att utföra. Det är enkelt att sitta och surfa tex, eller att kommentera med en emoji på facebook. Eller att kolla en video på YT eller tick-tack-tock. Enkelt betyder att det är ju jag som bestämmer när det ska ske, inte någon annan.
    Varför det? "Because you are worth it", såklart.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är van att tänka lite bakvänt enligt gängse normer. När politiker pratar om enkla jobb får jag i alla fall för mig att de menar jobb som väldigt många borde klara eftersom de inte kräver en massa utbildning och erfarenhet.

      Radera
  15. Hej! Har du sett detta?
    https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/st%C3%A4dade-bort-designf%C3%A5t%C3%B6ljer-f%C3%A5r-l%C3%B6neavdrag/ar-AA106Tq5?ocid=msedgdhp&pc=U531&cvid=7259789da32f434c9905f635159e41a9
    Vad överraskar mest? Att Försäkringskassans anställda har tid över till att åka och slänga möbler, eller att Fk har regler om hur man ska hantera designmöbler?

    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Jag anar att fåtöljerna var skitfula, men det väcker onekligen frågor.

      Radera
  16. Tycker 27 låter som en bra ingångslön utan utbildning eller erfarenhet. Jag fick 26,5 (efter att ha förhandlat upp det från 25,5) på mitt första jobb som psykolog år 2017. Dessutom var jag tvungen att pendla 3-4 timmar om dagen eftersom det låg på annan ort och busskortet kostade 1700 per månad. Efter drygt ett år fick jag min legitimation och lönen höjdes till 32,5. Något år senare när regionen skulle "satsa" på psykologerna fick vi 34... Skulle kanske satsat på körkort framför fem år av studielån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förhoppningsvis är det inte så många som väljer karriär efter lön, men det utbildningstid är onekligen en viktig del av ekvationen. Den som började jobba och fick din ingångslön (eller en femhundring mer) samtidigt som du började plugga får ju ett försprång det tar lång tid att komma ikapp även med en brant löneutvecklingskurva.

      Radera