Jag
har ett gäng med större byggprojekt framför mig, och ett par på
gång. Jag har inget emot det, men föredrar projekt man ser slutet
på redan när man börjar och här är två sådana.
I
samma hus som vedboden där jag tidigare la ett golv av pallvirke har jag
ett rum jag tänkt på som ett framtida hönshus. Kanske blir det så,
men jag har ett par andra tänkbara lokaler för det ändamålet och
vet dessutom inte om jag någonsin kommer att ta mig tid att
skaffa höns.
Det finns många golvmaterial. Parkett, vinyl,
klinkers... I det här rummet skulle jag säga att underlaget var
morän. Eller kanske snarare lerjord. Tidigare ägare hade kastat ner
stockar och plankor som ett slags plockepinn som de sedan lagt lösa
golv på.
Det fick bli pallar
här med. Först markduk.
Den hade jag
liggande och har inte betalt en spänn för. Men nästa steg fick jag
betala för – grus. Närmare bestämt två kubikmeter.
Och så pallar då.
Inte heller dessa har jag betalt för, mer än att jag släpat hem
dem från företag som velat bli av med dem. De betingar ett värde,
men har man inget avtal med en pallcentral är de tydligen mest i
vägen. Det man, åtminstone i Sverige, då kan göra är att köra
ut dem utanför sin inhägnad så kommer de att vara borta dagen
därpå. Om det inte kommer en galen svensk och frågar, för då
blir man av med dem direkt.
Det gick nästan
jämnt ut, men fick sågas lite på slutet, som ses på högra sidan, där ni också kan se ”chefen”
inspektera golvet. Hon verkade försiktigt positiv även om det antagligen var lättare att hitta möss här när det var jord och plockepinn istället för grus och pallar.
I år kommer rummet användas till att
härbärgera byggmaterial. Sedan kanske det blir vedbod av detta
också. Det vore inte fel att ha dubbla vedbodar där jag varje år kan använda
den äldsta veden och låta den nya ligga till sig ett år
till i rummet bredvid.
Men så fick jag en
kubikmeter grus över och den hamnade i ett timrat rum inne i ladan.
Först markduk.
Sedan grus.
Jag jämnade till
med hjälp av kratta och vattenpass. Skulle andan falla på och tiden
finnas kan jag gjuta ett betonggolv här. Jag ska gjuta golv med hjälp av betongbil på en annan yta i ladan där det blir garage och kanske blir det en
skvätt över då. Annars är inte det här rummet större än
att jag kan blanda själv med betongblandare. I vilket fall
som helst kommer jag, precis som med gruset, bli tvungen att köra in materialet med
skottkärra och tippa in det. Det är mest det som tar emot. Grusgolv
har ju också sin charm. Eller nåt.
Stannar jag här blev totalkostnaden för dessa bägge rum 1100 kr, vilket känns helt okej, för att inte säga billigt.
Snyggt jobbat! Det där gjorde du bra. Man säger annars att ju större hus, desto mer arbete, men arbete främjar hälsa och välstånd.
SvaraRaderaDesto mer arbete och desto mer kostnader. Det är mitt främsta skäl till att vilja bo mindre. Däremot vill jag inte ha en mindre lada, men när den ska målas nästa år kommer jag nog ha fullt upp en månad.
RaderaKänns väl som ett OK sätt att åstadkomma golv i ett kallförråd. Mina kallförråd har jag gjort med råspontlucka på regel respektive i form av glest trallgolv. cc 60 alltså....:)
SvaraRaderaDet låter ungefär som samma funktion, men lite proffsigare än att bygga med gamla pallar.
RaderaRiktigt fint du får det! Hade varit kul att gå på rundvandring och spana in dina ägor.
SvaraRaderaDe är rätt snabbvandrade, c:a 3000 kvadratmeter, så det är som en större villatomt. I alla fall större om den hade legat i en stad.
RaderaMarkduken stoppar väl diverse kryp och växter förmodar jag. Men vad fyller gruset för funktion?
SvaraRaderaGruset jämnar ut ytan så att det blir plant, och så håller det pallarna på plats.
RaderaSer bra ut. En bekant gjorde något snarlikt med en massa både trasiga och hela takpannor från ett gammalt utbytt tak han la på golvet för att få en både stadig och lagom luftig botten. Men pallarna är nog stabilare att gå på.
SvaraRaderaTakpannor är nog bra om man vill ha dem där för alltid, men jag har precis hållit på att tömma en yta från trasiga takpannor och det är helt hopplöst. De går inte att skotta bort med spade för den fastnar, det går hjälpligt med kratta och det tar hundra år att göra för hand.
RaderaSer fint ut! Var i Norge bor du?
SvaraRaderaTack! I mitten.
RaderaDet här har jag svart att relatera till, har aldrig byggt nagot i hela mitt liv (utom en liten pall i träslöjden som star i mitt gästrum, samt en tevagn till mina föräldrar som ligger pa tippen nu, eller ja, inte längre far man förmoda). Däremot är jag en jävel pa att mala. Synd att jag inte reser längre, da hade jag kunnat hjälpa dig med att mala ladan.
SvaraRaderaAnnika
Vad synd, att bygga som är så kul! Eller - rättare sagt - det är kul när det är klart.
RaderaTänkte räkna upp några saker, som jag lärt mig om betonggjutning, även om jag absolut inte är en expert. Vill inte vara besserwisser, utan bara hjälpsam.
SvaraRadera1) Armera det som ska gjutas, för att förhindra sprickbildning.
2) Vibrera betongen när den har hällts i gjutformen, för att få bort luftblåsor vilket försämrar hållbarheten. Jag har använt en vibrerande planslipmaskin inlagd i två kraftiga plastpåsar för att hålla maskinen ren från betongsmet.
3) Vattna betongen en gång per dag i ett par dagar efter att den stelnat. Det hjälper härdprocessen sägs det...
4) Tvätta rent alla verktyg så fort som möjligt efter användning, eftersom stelnad betong på verktyg är väldigt svårt att få bort.
Jadå, ettan och tvåan är det laddat för och övriga punkter var säkert bra att bli påmind om. Har en utomstående betongexpert som styr upp det hela, så jag gör mest som han säger men tycker om att ha koll på vad jag gör och varför.
RaderaHar du ngn odlingsbar mark på din gård? I så fall vad odlar du?
SvaraRaderaJa. Ingenting.
RaderaSom jag ser det är allt mark odlingsbar. Helst skulle jag inte ha någon gräsmatta alls, det tycker jag bara är slöseri med utrymme. Men i första hand vill jag sätta ett växthus bakom ladan, i söderläge. Har bara inte tagit mig tid än.
Pallar är fantastiska! Har byggd förråd för verktyg och ett gäng vedförråd på landet med pallar. Tycker dessutom att utseendet inte är så illa. Stabila och ofta av dugligt virke. En liten synpunkt, det hade varit bra med en plastfolie under pallarna, mellan träet och gruset. Fukten i marken kan göra otyg med träet. Inte att gruset är fuktigt, men marken under. Samtidigt är det inte värre än att du byter ut pallarna 10 år. Om det blir problem. Som konstruktör vill man ha hängslen och livrem, men snickrar man åt sig själv får man inte vara allt för ängslig. Kul projekt!
SvaraRaderaJag håller med. De faktum att de är praktiska genom att de är stabila och billiga gör dem vackrare i mina ögon.
RaderaJag tycker inte att det ska bli någon fukt i gruset, det är ju trots allt inomhus. Men du har säkert rätt att det hade varit bra. Det hade ju i vart fall inte skadat.