Jag börjar tröttna på alla som vill få sin bild bekräftad i sociala medier, få höra att andra säger att de inte missat något tåg utan lugnt kan somna om. Och de som säger något annat avfärdas som ”hatare” som bara vill vara elaka. Tänk så praktiskt. Dagens exempel:
Här slog min
fördomsmätare i taket. Till att börja med kan ju människan aldrig
ha köpt riskakor. På Willys är det bara kvalitetsmärket Eldorado
som har ett kilopris under hundringen, så som sparmetod är det väl i
stort sett bara oxfilé som känns sämre. Med tanke på
näringsvärdet är nog ändå oxfilé att föredra.
Men det jag reagerar mest på är den
påstådda motsättningen mellan att spara och att leva. Är det
verkligen de som har lägst utgifter här och nu som gnäller mest på
livet? Min uppfattning är den rakt motsatta. Denna icke-sparande
twittrande verkar t ex inte jättenöjd med sitt liv trots ett lågt
sparande, och av människor jag följer och känner är det snarare
de som vänder på slantarna och sparar som är mest tillfreds.
Troligen för att det inte går att spendera sig lycklig.
”Jävlar vad lyckliga vi är, hörni!”
Men jag behöver inte gå längre än till mig själv. Jag lever och sparar varenda dag, det går alldeles utmärkt. Den här veckan har jag exempelvis jobbat med mina bin, snickrat och plockat blåbär. Samtliga exempel att betrakta som såväl sparaktiviteter och det jag kallar liv. Säkert inte favoritaktiviteter för alla andra, men det fina är att de inte behöver vara det heller. Var och en väljer sitt liv, med eller utan ängsliga tweets om att inte ha hittat rätt.
Om jag inte minns fel så sade samma twittrare i kommentarsfältet något i stil med att det är ju klart man anpassar konsumtionen efter inkomsten. Tänker att det påståendet besvarar hennes ursprungs tweet — kanske inte är en naturlag att konsumera 10k mer bara för att man tjänar 10k mer.
SvaraRaderaDet har jag missat, men personen ifråga har sagt mycket dumt och/eller osammanhängande så jag håller det inte för otroligt.
Radera"Troligen för att det inte går att spendera sig lycklig." årets citat, legendariskt!
SvaraRaderaAvtagande marginalnytta - det höjer livskvaliteten om man köper vissa saker. Men för att ta analogi med vin: ett hundratjugokronorsvin är ofta bra mycket bättre än ett åttiokronors. Men ett vin för 1000 kr smakar väldigt likt ett för 15000.
RaderaMålet med sparandet är själsfrid. Hur vågar någon ens spendera allt de fått? Tänk om det inte alltid är solsken?
Jag ska inte ta cred för det citatet, det är säkert äldre än mig. Men inte desto mindre sant.
RaderaEtt dyrare vin kan säkert vara godare, men inget av dem gör en lycklig. När det gäller alkohol är min fasta övertygelse att väldigt många skulle bli lyckligare av att helt låta bli.
Tänk på att "den förlorar allt som behåller allt.". ;)
RaderaDen måste jag nog få förklarad. Är särdeles trött och trög idag.
RaderaMen Sparo du lever ju och ser till att du har pengar till det du verkligen vill göra, det ger tillfredställelse. Ofta är slösaktiga personer såna som sneglar på andra och undrar hur de har råd eftersom de aldrig tycks nå upp till något av värde som trygghet eller ett efterlängtat mål som kräver långsiktighet utan det är "roligt" för stunden som gäller. Du vekar ju leva en väldigt skapande tillvaro, där du ständigt tänker ut olika lösningar och på vilket sätt du vill leva och sen så fixar du det. Många sitter bara kvar i sina hål och drömmer men det blir ingenting av det. Du om någon har väl ett rikt liv som vågat följa dina drömmar eller det du har ansett nödvändigt för att få till den förändring just du vill ha. Rik kan man vara på många sätt.
SvaraRaderaSant. Därmed inte sagt att man inte kan leva vidlyftigare och ha ett kanonliv, men skrämmande ofta tycker jag att diskussionerna ser ut så här. Någon som inte är nöjd med sitt liv lägger energi på att övertyga sig själv och möjligen också andra om att alternativen hade varit sämre. Istället för att skita i prestigen och fundera på hur man ska göra för att optimera sin lycka.
RaderaMunhuggande mellan Spara och Slösa kommer nog aldrig att upphöra. En del tror jag bara är ute efter att provocera eller kanske vara lite lustiga medan andra genuint inte kan förstå den andra sidan.
SvaraRaderaFör övrigt har jag för mig att det kändes som att jag åt frigolit när jag fick testa en riskaka. Jag var inte imponerad av den (inte som föda i alla fall).
Jag har själv inget emot att provocera lite ibland, men en del (inte sällan unga centerkvinnor) tycks ha det som enda mål. Men detta tror jag faller i den andra kategorin, ett oförstående inför andras val. Men också en gnagande oro för att man missat ett bättre tåg än det man sitter på.
RaderaJag kan tänka mig det, även om jag inte tror att jag själv ens testat riskakor. Av strikt ekonomiska skäl skulle jag dock föredra ris framför riskakor, eftersom man då får minst tio gånger mer mat för pengarna.
Hur svårt kan det vara egentligen? Bunta ihop ett par nävar handsvettsblött ris och och forma till kakor som sedan får soltorka lite. Kanske blir det en aning högre densitet i de handgjorda men det är nog bara bättre.
RaderaJag ser inte ens poängen med att äta ris torrt. Jag gillar ris, men hellre direkt från kastrullen än som rest på en tallrik några timmar senare.
RaderaSer ingen motsättning mellan att spara och leva. Men om man enbart ser sparandet/investerandet som ett sätt att maximera konsumtionen över hela livet kan jag kanske se att hon har en poäng.
SvaraRaderaFast då har man nog inte riktigt fattat vad det handlar om för de flesta.
Ja, det lät riktigt tragiskt att bara spara för att kunna maximera sin konsumtion.
RaderaJag kan hålla med om att det inte är så meningsfullt att spara pengar på hög och aldrig någonsin använda dem.
SvaraRaderaAtt däremot spara för att använda pengarna till något, då har man glädje av att spara.
Sedan är det olika vad man använder besparingarna till, men det är upp till var och en vad man sätter värde på.
Hur vet du att du aldrig kommer använda dem?
RaderaDu kan bli av med arbetet, bli sjuk, skilja sig eller helt enkelt ha pengar att betala räkningarna efter en socialdemokratisk valseger?
Tack för tipsen! Nu blir det att rösta på de borgliga, så slipper man betala räkningar ;-)
RaderaJag ser det som att pengar på hög är till stor nytta redan i högen, genom att ge möjligheter, säkerhet, trygghet och glädjande förväntan. Man vet som sagt aldrig vad som ska dyka upp, men hittills har jag aldrig träffat någon som beklagat sig över att vid en tidpunkt ha haft för mycket pengar.
RaderaMicke: Du presenterade precis problemet med svensk partipolitik i en enda mening!
Det finaste man kan göra är att hjälpa andra människor. Jag skänker regelbundet pengar till ändamål som jag tycker är behjärtansvärt. Eftersom jag är en empatisk och medkännande person så tycker jag det är det bästa för mig.
RaderaVälgörenhet är fint, förutsatt att man vet (så gott det nu går att veta) att pengarna kommer fram och gör nytta.
RaderaDet är två olika saker, att dra in pengar och att vara sparsam. För mig krävs oftast en uppoffring för att dra in pengar, medan att leva sparsamt är ganska smärtfritt.
RaderaOm man måste arbeta för att dra in pengar, då kan man göra budget för vad ett framtida Worst case scenario skulle kosta i pengar. När väl den budgeten är uppfylld så ser åtminstone jag ingen poäng i att fortsätta arbeta för att dra in mer pengar.
Visserligen kan man inte veta hur framtiden blir och visst är det bättre ju mer pengar man har, men det får man väga mot de uppoffringar som mer pengar "kostar".
Vet inte riktigt om min poäng går fram här? Min kommentar var inte menad som en invändning mot Sparos blogginlägg, utan som en förklaring till varför det är bra att spara.
Ja, att leva sparsamt kan tvärtom vara en befrielse. I de gamla Lyxfällan-programledarna Charlie & Mathias podd (tror att den är nedlagd nu) pratade de ofta om hur mycket "admin" köpta saker kräver och det har jag också tänkt på. Jag har kompisar som äger bilar, båtar och allt möjligt, och det är alltid en massa jobb med det. Båten ska sjösättas, det ska tas in offerter på reparationer och försäkringar osv. Gillar man båtar är det kanske värt det, men det är inte bara själva inköpet som kostar när man summerar ekonomi, tid och energi.
RaderaPodden går fortfarande. Jag gillar också deras prat om admin. Ju fler grejer, desto mer jobb.
RaderaJaha, då slutade de nog bara att lägga upp den där jag brukade ladda ner den (kan ha varit Podbean eller Libsyn) för när jag kom dit för första gången på några månader fanns inget nytt avsnitt, så då utgick jag ifrån att de lagt ner.
RaderaSå är det. Trots att jag försöker minimera krångel tycker jag ändå att det procentuellt är för få självspelande pianon i mitt liv.
I labbet har Walter Mischel samlat några barn tillsammans med deras föräldrar för att göra några helt ofarliga psykologiska experiment. När Walter tar fram påsen med marshmallows så utbrister alla barnen gemensamt:
SvaraRadera- Carpe Diem, och slänger sig över godispåsen.
Föräldrarna tittar med stolthet på sina barn och nickar och ler.
;-)
Just precis! Marshmallowtestet var något av det första jag bloggade om:
Raderahttps://sparosverige.blogspot.com/2016/05/ekonomisk-spontanitet-ar-alltid-av-ondo.html
För mig finns det alls ingen motsättning i att vara sparsam och att leva. Det betyder verkligen inte riskakor (har aldrig ätit och tänker inte börja). Jag har rest, roat mig, och haft en massa kul men aldrig över mina tillgangar. Till skillnad fran manga har jag aldrig brytt mig om vad andra tycker. Det som säkert har hjälpt mig pa vägen är ocksa att jag avskyr att shoppa, handla kläder är ett maste när trasorna börjar falla isär (jaja, jag ser inte ut som en baglady), och att jag aldrig haft bil. När jag var yngre hade jag inte rad, och senare har jag bott centralt och inte behövt nagot fordon. Det var ju synd att jag spenderade pengar pa ett körkort!
SvaraRaderaAnnika
Kan inte körkortet åtminstone ha varit en vettig merit för något jobb? Många arbetsgivare uppskattar att anställda har körkort, och ju färre som har det, desto mer uppskattat borde det vara. Och så är det ju ett smidigt ID-kort också.
RaderaSparexpertens bästa tips: Ta körkort. Billigaste ID-kortet!
RaderaHar aldrig haft ett jobb där körkort behövts. Men som kuriosa kan jag meddela att jag har ett norskt körkort. När jag skulle förnya mitt svenska var reglerna att man fick göra det i landet man bodde i da. Det är giltigt till dess att jag blir 100 ar gammal!
RaderaAnnika
Jag vet inte vad andra ID kostar, men innan jag tog körkort hade jag bara pass, och åtminstone på den tiden gällde egentligen inte pass som ID, så det fick man liksom tjata sig fram med.
RaderaJag har i stort sett aldrig haft jobb där jag behövt köra bil, men åtminstone på ett rent kontorsjobb vet jag att arbetsgivaren uppskattade att jag hade det, för rätt som det är ska någon hämtas eller en firmabil lämnas in på service och då har det kommit väl till pass.
Det är något vi har gemensamt. Även jag har norskt körkort och i samband med den processen fick jag lämna in mitt svenska så det har jag inte längre. Men mitt tror jag gäller i tio år och jag utgår ifrån att inte heller du är 90+ så då verkar du ha fått en bättre deal än mig.
Vad är ditt långsiktiga mål med dina besparingar? Finns det någon behjärtansvärd organisation som skall ärva dig?
SvaraRaderaTror att man ibland skall fundera över varför man sparar och vad som är tillräckligt som buffert. Risken finns att man istället för att lägga sin tid på meningsfulla fritidsaktiviteter lägger mer tid på sitt arbete och därmed får lägre total livskvalitet. ( såvida ens arbete inte är roligare än den roligaste fritidsaktiviteten man kan hitta på)
Jag har inga långsiktiga mål med besparingarna, och vem/vad som ska ärva mig tror jag inte jag vill blogga om.
RaderaMen det är en viktig poäng att inte spara för sparandets skull, särskilt om det stjäl tid från något annat. Det tråkiga/märkliga med mig är att själva intjäningen ofta blir en viktig del av fritidsaktiviteterna, så i den meningen är/blir det snabbt jobb.
Riskakor äter man inte för att dom är billiga utan för att dom är ett något kalorifattigare alternativ till fikabröd för personer som vikthanterar sig men ändå vill tugga på något till kaffet!?
SvaraRaderaDet var det jag trodde, och innehåller de väldigt lite energi är de ju riktigt dåliga ur sparmatssynpunkt.
RaderaRiskakor har kaloriinnehåll i närheten av ostbågar så jag vet inte varför det skulle vara bra som fikabröd substitut
RaderaDå låter det dåligt på alla sätt då. Men det var väl också avsikten med tweeten, att visa att alla som inte väljer utsvävande slöseri är lite dumma i huvudet.
Radera380 kalorier per 100 g riskakor, 520 kalorier per 100 g ostbågar så dum jämförelse ovan. Allt man stoppar i munnen innehåller ganska mycket kalorier. En hel förpackning riskakor väger dock bara 130 g och en påse ostbågar väger 300 g. Riskakor är absolut ett bra val om man vikthanterar men ändå vill stoppa nåt i munnen till fikat. Ett wienerbröd innehåller cirka 350 kalorier per 100 g men väger 85 g...
RaderaMen ur sparsynpunkt låter det förkastligt, och det var ju så det föreslogs.
RaderaJag har aldrig riktigt förstått argumentet att man inte kan spara och leva samtidigt? Allt handlar vad man prioriterar. Trots hög sparkvot har vi fortfarande råd att resa och göra saker som gör oss lyckliga. Men visst - har ingen bil, dåliga eller kostsamma vanor, och konsumerar inte heller en massa onödiga saker. Kanske det som är skillnaden
SvaraRadera//Sparpatrullen
Dessutom låter människor som argumenterar emot sparande (och för att leva) som att det bara finns två lägen. Antingen lever man livet som om det inte fanns en morgondag eller också sparar man då och sitter man i ett nedsläckt rum och äter rå potatis... typ.
RaderaHur smakar den råa potatisen?
RaderaDu får väl prova. Själv föredrar jag stekt, gärna kryddad med dill, färsk eller torkad.
RaderaBra skrivet Sparo. Jag var nära att skriva ett svar till den där bruttan på twitter, men så insåg jag att "nä fan jag orkar inte". Det blir bara sån där grisbrottning å där är jag chanslös eftersom jag inte trivs där nere i skiten.
SvaraRaderaDet var så jag också kände. Därför skriver jag här istället.
RaderaSamma person uppger samtidigt följande:
SvaraRadera"När jag fick nytt jobb under semestern blev jag så glad att jag tog halva hyrbilskostnaden för jag ville ge tillbaka god karma till mina resekompisar. Hade såklart kunnat spara de pengarna men det kändes bra att dela glädjen "
Någon som tror på "karma" kanske kan förklara hur "god karma" uppstår för att resekompisarna får betala 25% av hyrbilskostnaden istället för 33%.
För de var alltså bara tre?
RaderaDet jag noterade i trådarna var att människor som skrev "Helt rätt, gnidna spardårar är skittråkiga, jag lever också livet" fick uppmuntrande svar medan de som gav artiga mothugg eller kritiska frågor bemöttes med tystnad. Jag drog slutsatsen att skribenten egentligen inte ville ha svar på sina frågor.
Suum kommentar där på twitter. Vad finns det för samband mellan slösa och lycka? Jag kan köpa saker för 25000 kr i månaden om jag hade velat, men jag blir inte lyckligare för det. Däremot, att snåla så att man inte går utanför dörren trots att man innerst inne gärna hade velat gå på kinesiska muren, eller ta flygcert eller nåt sånt, det är dumt. Alla är olika vissa gillar att resa, andra slipper helst. Vissa är intresserade av veteranbilar, andra inte. Att snåla så att man inte kan göra det där man så länge drömt om, det är dumt, och att bara shoppa för att man har råd, det är dummare...
SvaraRaderaJa, man måste ju välja en nivå man trivs med och då spelar det inte så stor roll om andra tycker att man är snål eller slösaktig.
RaderaAtt konsumera är inte att vara lycklig, men att veta att det finns pengar för konsumtion och de kostnader som behövs för att leva ger mig en trygghet. Det förekommer så klart en del "onödig" konsumtion, men det skapar ett välmående det med. Tror på en kombination av dessa två, och att alla har olika sätt att blanda dessa på.
SvaraRaderaJa, någon slags balans behövs.
Radera