fredag 5 augusti 2022

Norska blåbär

Utan vildhallon, ingen norsk biodling”, sa min biodlarlärare tre minuter in på kursen, och det stämmer säkert. De finns verkligen överallt. På en skogspromenad tycks närmaste hallonbuske aldrig vara längre än fem meter bort.

Men blåbär var jag lite orolig för när jag flyttade hit. Jag visste att de fanns i Norge för jag hade plockat blåbär när jag bodde i husvagn på jakt efter hus förra sommaren. Jag hade dem i havregrynsgröten på morgnarna. Men när jag började göra upptäcktsfärder i skogen runt det nyinköpta huset fann jag knappt blåbärsris.

Jag frågade grannarna och fick veta att de finns några kilometer bort. I Stockholm var jag bortskämd med blåbär ett par minuter hemifrån, men en halvtimmes promenad kan jag leva med. Det har dock sett mörkt ut eftersom det varit så torrt, så det var med låga förväntningar jag i veckan tog en bärplockare i vardera handen och gav mig ut i skogen. Men tamejtusan om det inte fanns blåbär en bit in i terrängen!

Nu hade jag bara två plockare med mig, så när två liter var bärgade vände jag hemåt för att rensa skörden. I Sverige strävade jag efter att ha 25 liter i frysen och det som var kvar av lagret gavs bort, så helst skulle jag plocka 25 liter i år. Det tror jag inte skulle vara några problem om det inte vore för tiden, jag tror helt enkelt inte att jag hinner. I så fall får jag fylla på med hallon för det har jag på tomten och borde kunna plocka några liter i veckan.

Men jag ska göra ett ärligt försök i blåbärsskogen mellan textproduktion, byggnation och biodling. Kan jag göra ett par ordentliga raider innan säsongen är över borde jag åtminstone komma halvvägs. Jag gillar hallon, men blåbär ger en mer användbar sylt.


Rensbrädan fick följa med i flytten.

Och syltpriset har ju inte precis skonats i den allmänna inflationen. 1,5 kilo lingonsylt kostar över 40 kr och då är det en tredjedel lingon, en tredjedel socker och en tredjedel dynga i form av förtjockningsmedel, konserveringsmedel, färgämnen och annat jag helst vill slippa.

30 kommentarer:

  1. Hur kokar du din blåbärssylt och hur länge håller den?

    SvaraRadera
    Svar
    1. All info här: https://sparosverige.blogspot.com/2016/05/sylt.html

      Men svaret på bägge frågorna är: inte särskilt länge. Jag brukar hålla sylten fryst och bara ta fram lite i taget. Det går ju att peta ner konserveringsmedel också.

      Radera
    2. Då gör du något fel. Jag har ätit 15år gammal sylt och den smakade precis som årets. Utan konserveringsmedel (utöver sockret). Dåligt vakuum kanske?

      Radera
    3. Ja, när jag väl öppnat burken är det inget vakuum alls. Oöppnad kanske den skulle hålla, det vet jag inte.

      Radera
    4. För att förtydliga så förvaras burkarna i matkällare, mörkt o svalt men inte fryst. Och självklart, väl öppnad blir det kylvara med max någon veckas hållbarhet.

      Radera
    5. Jag har inte vågat testa något annat än frys. Har ändå gott om plats där. Källaren hoppas jag fylla upp med honung istället för där är det ganska svalt. Men någon matkällare av jordkällarkvalitet är det ändå inte.

      Radera

    6. Vi använder begagnade glasburkar med klick-lock, dvs lock som klickar om man trycker på dem och det inte är vakuum i burken. Burkarna har tidigare innehållit tex pastasås, Bostongurka eller köpe-sylt. Vi tillsätter konserveringsmedlet Atamon. Häller sylten på burken och skruvar på locket när sylten är kokhet. När innehållet svalnar uppstår vakuumet om locket håller tätt, vilket det brukar göra. Sylten håller sig minst ett år vid förvaring i källaren, där tempen varierar mellan +8 på vintern och +18 på sommaren. Det har aldrig varit något problem med mögel för oss, peppar, peppar.

      Radera
    7. Jag har velat skippa atamon och tänkt att det är bättre att köra små burkar och frysa så kan jag tina upp efter hand.

      Radera
  2. Men finns det kantareller är väl ändå den viktigare frågan? =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har jag faktiskt ingen aning om. Jag är oduglig på att hitta svamp vare sig den finns eller inte.

      Radera
  3. I år är det väldigt mycket blåbär i Hallstahammar-skogarna. Bären är både stora och många. Vi har plockat drygt 30 liter i sommar. Blåbär är goda, gratis och behöver ingen skötsel - helt perfekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, framförallt det sista tycker jag är ett underskattat faktum. Egna bärbuskar ska köpas, sättas ner, ansas och eventuellt klippas och knytas. Blåbär bara finns där, man behöver inte ens avsätta marken för det.

      Radera
  4. När är det dags tappa upp honungen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Första laddningen förhoppningsvis i helgen.

      Radera
  5. Två plockare? Är det inte smidigare att ta en plockare och en hink eller korg så du får med dig mer hem än bara två fyllda plockare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Stockholm fyllde jag gärna två plockare i taget eftersom jag tycker att bären blir lättare att rensa om de fått sitta i den lite luftigare plockaren än i en hink. Men då bodde jag också så nära skogen att jag brukade gå hem och rensa mina två liter för att sedan gå ut igen. Här kommer jag nog jobba mer med hinkar, men detta var bara ett första test.

      Radera
  6. 10 liter jordgubbar, 5 liter hjortron, 3 liter hallon, 5 liter blåbär har sambon plockat hittills i år. Men blåbärssäsongen har precis börjat och lingonen är ännu långt borta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var inte illa även om jag personligen inte förstår vitsen med att plocka hjortron. Jag väntar fortfarande på att norrlänningar ska upptäcka att de inte smakar något, det är som vatten och kärnor.

      Jag har en förhoppning om lingon här, men osäker på om jag kommer att ta mig tiden för att titta efter om det finns. Just nu har dygnet alldeles för få timmar och jag är rädd att det inte kommer att ändra sig på ett tag.

      Radera
  7. Det är sällan bra att ha blåbär i kikaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är lögn i helvete att se något genom den då.

      Radera
  8. Da är allt som fattas ett fält att odla havre pa, samt en ko. Sen blir det gratis frukost varenda dag!

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genom fönstret ser jag både ett fält med havre och ett femtiotal kor. Mjölk köper jag av kornas ägare och havre och de andra sädesslagen har jag tänkt köpa av fältets ägare, men jag har inte kommit mig för det än. Inget av det blir gratis, men billigt och så slipper jag jobbet.

      Radera
  9. Nu blev jag påmind om att jag måste ju köpa mig en bärplockare!

    Bor 150 meter från skogsbrynet och hela lite lummigare skogen här är banne mig mosfull med blåbär, finns precis hur mycket som helst. Lingon finns också men mycket mer sparsamt. Vildhallon o smultron på ett litet smultronställe (höhö) jag hittat.

    Där det är lite glesare frodas svampen. Det finns smörsopp här i mängd som kunde föda flera familjer, vad jag märkt är jag den enda som plockar den, märkligt då den är en utmärkt matsvamp, men mycket mild. För mig som inte heller är mästersvampletare har den fördelen att man inte behöver leta, den syns i mängder på lågväxt mark. Tar 5 minuter att få ihop 10 liter.

    Nå, för att få mera smak i svampblandningen så brukar jag alltid försöka hitta en bunt kantareller, även om det sällan är mängder. Ett par karljohan om man har tur. O prickar man tiden rätt har jag även kommit hem med flera kilon murklor.

    Ett mysterium för mig är dessa trattkantareller som alla och hans bror hittar säckvis av. Aldrig sett en (1) enda. Verkar totalt blind för dem...
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bärplockare är absolut värd sina pengar.

      Jag är blind för alla svampar. Kantareller är det enda jag hittat, och då snackar vi kanske ett tiotal genom hela livet.

      Radera
    2. Sopp är kanon att plocka, de är så stora och synliga att man inte behöver svampögon. Den andra stora fördelen är att man inte mehöver veta fem öre om svamp för att vara safe.

      Den finns bara en giftig sorts sopp i Sverige, djävulssopp, och den växer bara på Öland o Gotland. Så är soppen fin o fast o inte maskäten, ta en liten smak. Smakar den bra, ner i svampkorgen. Smakar den beskt eller annars eländigt, tråkigt, lämna den. Men risken att du fått något annat än dålig smak i minnen en sväng är noll.
      /Jonas B

      Radera
    3. I Norge då ;-)

      Det spelar ingen roll hur stora de är, jag är svampblind. Knappt så att jag hittar dem i affären.

      Radera
    4. Vi har en språkförbistring här. =) Svamp i allmänhet heter sopp på norska ju, och jag vore den sista att rekommendera att gå runt o provsmaka och försöka klura ut på smaken vilka som är giftiga eller ej. Tack o lov gick det bra i slutändan och han överlevde och mår idag bra, men en kompis far gjorde svampstuvning på självplockade champinjoner. Trodde han, var vit flugsvamp.

      Som tur var så var inte vännen hungrig, han är ett par år äldre men var kanske åtta. Hans far låg inne i veckor, brev mörkhårig från blond, flera inre organ var nära att lägga ner. Som sagt lever han än, men alla har inte den turen.

      Man ska aldrig chansa. Jag skulle aldrig som du förstår tro att jag funnit en champinjon ute...

      Radera
    5. Haha! Det tänkte jag faktiskt inte på, jag utgick ifrån att du menade svensk sopp. Själv skulle jag nog inte våga plocka annat än kantarell och karljohan. Men eftersom jag ändå inte ser svamp är det en icke-fråga.

      Radera
  10. Niclas Rosengren6 augusti 2022 21:32

    Sylt och socker. Aldrig Atamon. Glödheta glasburkar från ugnen. Cognac i locken. Håller sig hela vintern utan mögel.

    SvaraRadera