onsdag 9 april 2025

Förmultnat problem

För att inte bara blogga om problem jag inte har en lösning på kommer här ett problem som har lösts. I maj förra året bloggade jag om mitt kompostbekymmer. Eftersom jag bara har en varmkompost fylls den på hela tiden och då blir jorden aldrig klar.

Jag tänkte att jag borde skaffa ytterligare en kompost så att en av dem hela tiden slipper påfyllning tills innehållet i den är färdig jord, men i väntan på det satte jag ihop en kubikmeterstor gallerlåda dit jag tömde min kompost.

10-11 månader senare är våren här, årstiden för plantering, och jag kan konstatera att de matrester som hälldes i gallret nu är mörk, fin jord. Det enda livsmedel som går att ana i jorden är äggskal, men jag smular alltid ner dem i komposten. Ju mindre bitar, desto mindre problem.

Så med mindre än att jag ramlar över ytterligare en billig kompostbehållare tror jag att jag fortsätter så här. Mat->Varmkompost->Kompostgaller->Odling. Det finns ingen anledning att lösa problem som i stort sett inte längre är det när det hela tiden dyker upp reella, ibland akuta, problem.


Något som jag hade på känn är däremot hur lite jord det blir. Jag har en jättekompost och vid högtryck, t ex fallfruktssäsong, kan nivån nästan gå upp emot locket, men när jag sedan fyller på som vanligt (lite lökskal, kaffefilter osv) sjunker det snabbt mot botten igen. Ungefär ett års kompost hälldes i kompostgallret och när det nu tömdes fyllde ett års matrester inte ens en skottkärra. Kanonjord, helt säkert, men i år ska jag bygga fyra stora odlingslådor och behöver runt tio kubikmeter jord. När skottkärran tömts behöver jag 9,95 kubik. Så fick jag då ett nytt problem. 

18 kommentarer:

  1. Hur gör dina grannar? Har de alla en kompost? Om inte, kan du fraga om du kan fa ta tillvara deras matrester.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att de flesta har kompost. Dessutom är det bara en granne som bor med kortare avstånd än en kilometer, så det skulle bli lite krångligt. När det dessutom ger så lite. Om min kompost ger 50 liter per år kanske jag mer grannparets hjälp kan komma upp i 100-150. Det är fortfarande droppar i odlingshavet.

      Radera
  2. Det är bara att åka till Plantasjen och köpa 250 säckar. Ca 32.500:-

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är betydligt billigare på Felleskjøpet, men fortfarande alldeles för dyrt att köpa jord på det viset.

      Radera
  3. Kanske sälja komposten istället? På nån marknad? Så där lagom överprissat… ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade krävt lite större drift för att få snurr på den verksamheten :-)

      Radera
  4. Har du provat att fylla ut med löv emellanåt i varmkomposten? Eller är det bara mat? Tänkte att det hjälper till att få upp lite volym och maskarna som jobbar där är väl inte allt för kräsna på vad de får?
    Vi har en ren lövkompost, öppen i galler. Och även om folk inte tror det så blir det jord till och med av eklöv (som är kända för att vara svårnedbrytbara). Men man får gräva om och även vattna ibland för att få bra resultat.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips! Det är bara mat (om man räknar in kaffefilter och lökskal i det), men det kan säkert vara smart att tillföra lite löv också.

      Gräva om borde jag bli bättre på, oavsett innehåll i den.

      Radera
  5. Vad ska du odla i odlingslådorna? Om du ska odla sallad, örter, bönor, jordgubbar, ärtor eller blommor så behöver lådorna inte vara fulla med prima matjord, de har inte så djupa rötter. Fyll på i botten med löv, kvistar och pinnar för att få upp höjden lite, sen ett lager stallströ och gödsel, sen matjord och kompost uppepå. Det förmultnar sen i botten så att du kan fylla på med kompost nästa år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte den blomodlande typen, här snackar vi bara grönsaker och rotfrukter: morötter, squash, grönkål, blomkål, broccoli, spenat, mangold, selleri... I de fyra nya lådorna är tanken potatis, men riktigt vad som hamnar vart är inte klart än.

      Bra idé med kvistar och pinnar i botten. Jag har en del sånt nu som jag kan klippa ner istället för att elda upp.

      Radera
  6. Jag drog igång min kompost för säkert 20 år sedan, fortfarande inte fått liv i den. Iofs inte engagerat mig nämnvärt. Kommunens sophantering funkar dock fläckfritt o rimligt prisvärt.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fått liv i? Är det inte bara att fylla med matrester och se till att den inte blir för torr eller blöt?

      Radera
  7. Får du inte problem med råttor om du slänger matrester i en gallerkompost?
    Jag trodde gallerkomposter enbart lämpade sig för löv pinnar fallfrukt o liknande?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var rädd för det, men jag såg inga spår av dem i somras. Jag har ju två mördarmaskiner (katter). Kanske var det deras förtjänst, eller så var det ändå ganska dåligt med mat där. Den har ju ändå varmkomposterats dessförinnan, det som syntes mest var lök- och äggskal och mössen kanske har högre matkrav.

      Radera
  8. Vi har ett litet kaos på ”kompostområdet”. Min fru använder bukaschi (?) främst för att få det näringsrika vattnet. Används till blomvattning. Resterna från den läggs i lämplig odlingslåda och blandas med dess innehåll. Sedan har jag byggt en vanlig kompost för växtrester etc. Därutöver har jag en relativt stor gödselhög med en halva bränd gödsel och en halva som inte är helt bränd. Den senare grävs om med traktorlastare när andan faller på. Vad som hamnar i vilken kompost är oftast slumpartat. Avstånd dit, humör etc.

    Ovanpå detta har vi kommunens avfallsgrävare som lyfter på locket till soptunnan för att se om det finns matavfall i detta fack. De behöver matavfallet för att göra gas! Pga detta så är det naturligtvis förbjudet att kompostera matavfall även på jordbruksfastigheter. Alles verboten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter mer avancerat än jag någonsin kommer att få till, men intressant att höra om upplägget.

      Även kommunens kompostbehov är intressant. De hade gärna fått ta hand om mina matrester om de betalat för dem, men jag förstår inte varför jag ska betala för att de ska ta hand om sopor som de kan omvandla till pengar.

      Radera
  9. Kommunens gasverksamhet är intressant. 1. Först investerar man i en rötanläggning. 2. Sedan åläggs kommuninvånaren att lägga matavfallet i små papperspåsar i ett fack i soptunnan. 3. Sedan betala för frakten till sorteringsstationen. ”Renhållningsavgift”. 4. Sedan används gasen i bussar som skattebetalarna subventionerar.

    Hur mycket detta kostar den enskilde skattebetalaren går nog inte att reda ut.
    Jag är dessutom rätt säker på att rötresterna inte får användas som gödning pga miljöskäl. De deponeras säkert någonstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kallar jag win-win! Eller lose-lose för oss som är på andra sidan.

      Radera