onsdag 22 maj 2024

Kompostförflyttning

Här är ett problem jag tänker att många villaägare har. Förhoppningsvis har någon en lösning också. Jag köpte en varmkompost när jag flyttade in i mitt hus.

För ett år sedan tömde jag den för första gången, när jag hade byggt odlingslådor. Eftersom jag fyllt på komposten med hushållsavfall hela tiden var det inte precis jord, men jag tyckte att det dög för att lägga på botten i odlingslådorna. Sedan fyllde jag ändå på med riktig jord. Och gödsel.

Det löste problemet tillfälligt, men jag fortsätter att kompostera och eftersom jag bara har en kompost blir det aldrig färdig jord. I år har jag byggt en låda av kompostgaller och vräkt ut innehållet i komposten där.


Mest för att se vad som händer, om det hinner bli någon slags jordliknande smörja innan hösten eller om det då fortfarande är matrester som kommer att dra till sig så mycket råttor att inte ens mina två mördarmaskiner hinner hålla undan.

En möjlighet är såklart att skaffa en kompost till, så att jag kan växla mellan dem och låta den ena gotta till sig utan påfyllning i ett år eller så. Jag har hållit utkik efter billiga kompostbehållare, nya eller begagnade, men inte hittat någon tillnärmelsevis så billig som den jag redan har. Bäst hade det kanske varit med en kompost med dubbla behållare.

Så nu slänger jag ur mig frågor till läsarkollektivets klokskap. Komposterar ni och i så fall hur? Hur noga är ni med att komposten förvandlas till bra matjord innan ni börjar använda den? Jag vill inte ha mögliga matrester i blomkrukorna, men eftersom jag planerar att utvidga mina utomhusodlingar är jag övertygad om att jag får nytta av komposten alldeles oavsett. Borde jag köpa en varmkompost till eller tvärtom slänga matavfallet i en tunna till kommunens avfallsanläggning och köpa jord istället?

43 kommentarer:

  1. Varför inte bygga en egen mullsoffa? Förresten, gör inte det.

    https://ikeamuseum.com/sv/utforska/berattelsen-om-ikea/stora-misstag/

    "År 1994 lanserades mullsoffan RENO. Idén var att i miljövänlig anda ge familjer utan trädgård möjlighet att kompostera inomhus. RENO lanserades med en instruktionsfilm där en familj matar träsoffans inre med organiskt avfall medan ett barn entusiastiskt utbrister: ”Åh, vad det luktar kompost!”

    Förutom problemet med lukten av förruttnelse krävde mullsoffan mycket pyssel. Tidningspapper skulle placeras i plastbackar och äggkartonger rivas sönder för att suga upp fukten bland matresterna. Hela anrättningen skulle grävas runt i och strösslas med jord regelbundet. När familjen till slut hade fått ihop en hög med kompostjord i kökssoffan var det dags för maskarna att göra entré. Succén uteblev."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul idé, även om det skulle kännas lite sådär att ha maskar och förruttnelse inomhus.

      Radera
    2. Ja, det får räcka med skiten man har inombords😃

      Radera
    3. Förruttnelse eller springmask ;-)?

      Radera
  2. Jag har en exakt likadan tunna som du har och funderat på samma sak. Och en sak till. Hur sjutton får man ut jorden? Ska man demontera hela tunnan eller ska man gräva ut en hink i taget? När jag rörde om, konstaterade jag att det såg färdigt ut i botten. Hade det funnits en lucka där nere kunde man tömt ut lite och fyllt på nytt kontinuerligt i toppen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du plockar bort spännena på ena sidan kan du försiktigt öppna hela komposten och förmodligen gräva bort det understa lagret och ändå få ihop konstruktionen igen. Men en lucka hade underlättat.

      Radera
  3. Komposterar inte, men de jag känner som gör det verkar använda sig av bokashihinkar. Jag är lite oklar över vad det är för skillnad mot en vanlig kompost, men det verkar fungera för dem i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bokashi är ett sånt där ord jag hört utan att sätta mig in i. Har sett bilder och läst någon text, men det där måste jag fördjupa mig i.

      Radera
    2. Det går väl lite fortare, och man kan ha komposten inomhus. Kanske mer för stadsfolk :-). Blir det mycket att kompostera är det nog bättre med varmkompost utomhus.

      Radera
  4. Komposterar inte längre. När jag flyttade till ny kommun var det sådan byråkrati för att få kompostera själv, och jag skulle ändå behöva betala nästan samma summa som att låta kommunen hämta. Tidigare hade jag dock 2 komposter. Tog ungefär två år att fylla en tror jag, sedan fick den stå och vila tills nästa var full.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag betalar exakt samma som om jag lämnar ifrån mig kompostavfallet. För att få reducerad avgift var jag tvungen att använda den modell som kommunen godkänt, av en händelse svindyr. Huruvida det är missriktat miljötänk eller handlar om en klumpsumma från tillverkaren till kommunens miljöchef vet jag inte. Men det är i alla fall tillåtet att använda andra kompostbehållare.

      Kanske vore det smartast med två komposter.

      Radera
    2. Förlåt, jag är ganska korkad. Måste man ha tillstånd och dessutom betala för att få kompostera på sin egen mark? Kärna nån.

      Radera
    3. @anonym. Tillståndet är mest för att slippa betala för hämtningen. Om du betalar för hämtningen trots att du inte har något att hämta, kan du kompostera själv bäst du vill. Så länge du inte skapar en sanitär olägenhet som grannarna klagar på...

      Radera
    4. I ”min kommun” krävs tillstånd för att kompostera matavfall. Tillståndet är tidsbegränsat och ansökan kostar. Blir den beviljad så får du ändå betala en löpande årsavgift, och måste söka igen när tillståndet löpt ut. Byråkraterna ska även de ha något att göra mellan fikastunderna

      Radera
    5. Anonym 09.47. Tillståndet gäller om man bor i detaljplanerat område, eftersom det måste vara en godkänd kompost som är tättslutande och inte drar till såg råttor och annan ohyra i området, vilket jag tycker är bra. I min kommun behöver man bara fylla i en blankett som man hämtar hem från kommunens websida, och skicka in - det är mer en anmälan om egen varmkompost - och efter det blir det reducering av avfallskostnaden.

      Radera
  5. Bor halvårsvis (mars–oktober) i Bohuslän där jag komposterar. Tömmer den bland det första jag gör när jag kommer ut, efter att ha vänt den ett par gånger. Då har den alltså fått stå och dra i ett halvår, och har ofta sjunkit ihop till hälften, storleksmässigt. Sparar en decimeter i botten, där maskarna får fortsätta med det maskar gör, och sedan fyller jag på med avfall under sommaren. Fick riktigt fin mull i år som jag kombinerat med gödsel från den lokala fårfarmaren. Nu behöver jag bara regn, tunnorna är tomma.

    Mitt förslag blir två komposttunnor – en märkt ”vinter”, en ”sommar”.

    /Max

    SvaraRadera
    Svar
    1. Storleksmässigt sjunker det här med ibland, trots att jag fyller på den. Det är otroligt vad avfall krymper om man lämnar det i fred.

      Jag tänker nog snarare en kompost för jämna år och en för udda, eller t o m två år i stöten på varje.

      Radera
  6. n varmkompost som hänger på väggen (går att snurra med) två fack är att föredra för matavfall. Den ska hänga så du kan köra under med skottkärra. Tillsammans med avfallet behövs en hel del sågspån i tunnan för det ska bli bra jordförbättring. Undvik att lägga större ben och skal från besprutade citrusfrukter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast om jag inte får mer kompost än att det räcker med att tömma den max en gång om året känns det inte jätteviktigt att kunna köra under med skottkärra. Inget stort merjobb att skyffla upp det i en kärra med spade.

      Sågspån har jag aldrig använt, men grenar och kvistar i botten (stod något om det i brukanvisningen). Men sågspån har jag gott om, så jag kan köra det med. Citrusfrukter blir det inga mängder av, ben inga alls.

      Radera
  7. Jag kör bokashi. Man fermenterar sitt matavfall i hinkar med tätslutande lock. Behöver köpa sk. bokashiströ för en hundring per år. Det går att göra eget strö också. I ett singelhushåll så producerar jag kanske 8 bokashihinkar på ett år. Jag har två hinkar jag roterar mellan. När en hink blir full, får den stå några veckor, sen blandar jag ut den i en låda tillsammans med gammal jord från tomater chilis el dyl. Sen tar det enligt nätet 2 veckor, enligt mig 2 månader innan det brutits ned till en rätt trevlig näringsrik jord. Blir 3-4 såna lådor på en vinter. På sommaren kan man gräva ner bokashihinkens innehåll i landet om man vill. Eftersom jag ändå har trädgårdskompost för trädgårdsavfallet passar bokashin bättre än en hushållskompost för mig, då matavfallet blir så lite. Tror man måste ha två varmkomposter för att det ska bli nån vettig process av det, om man itne vill ta långa avbrott med kompostandet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, långa avbrott vill jag inte göra. Å andra sidan lät det där också rätt krångligt :-)

      Radera
    2. Det är rätt meckigt. Fördelen är att det går betydligt snabbare och att det är svårare att misslyckas med själva processen (för mig). Nu när man fått ett system så man vet hur många förvaringsboxar man behöver till jorden över vintern så funkar det rätt enkelt. Man får också rätt mycket stinkande lakvatten som är väldigt bra som gödning.
      Jag hade en varmkompost innan, och hade inte den gått sönder i flytten hade jag nog köpt en till sån. Men det kändes för dyrt att köpa två på en gång, för jag kom fram till samma slutsats som dig, att en kompost inte är optimalt.

      Radera
    3. Jag utesluter ingenting i nuläget, men mitt förstaval är nog att köpa eller bygga en kompost för efterkompostering.

      Radera
  8. Jag har en varmkompost och en ”kall-kompost”. När jag tömmer varmkomposten sätter jag massan i kall-komposten för efterkompost (finns det nåt sånt ord helst?) Där får det vara tills det ser trevligare ut. Kallkomposten är en enkel icke-isolerad modell av plast med ett galler i botten. Där jag bor är det ofta kalla vintrar så min varmkompost fryser och då sjunker det inte ihop heller utan den blir full. Då har jag min kallkompost som reserv, då den har galler slipper inga skadedjur dit. Ibland kan jag också lägga en liten del ur varmkomposten i mina odlingslådor i undre lagren, så får det multna klart där.

    /Lilla My

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lite så jag tänker med en eventuell andrakompost (jag tycker för övrigt att efterkompostering är ett riktigt ord), att den inte behöver vara lika bra som den jag redan har.

      Radera
  9. Jag har en hög efterkompost i trä
    Täta sidor och baksida och botten i trä. Framåt sitter två lister på var sida där man sätter i plankor , eller tar bort, när man fyller och tömmer. Gjord i obehandlat trä, lock i trä med tjärpapp på. Så får komposten eftermogna o gosa till sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant, det låter som något jag borde kunna bygga själv.

      Radera
  10. Jag (vet knappt om resten av familjen minns att den står där) komposterar sedan jag köpt en sådan roterande kompost likt den på bilden (men min är i metall).
    Tack vare att man roterar den ett varv varje gång man slänger nått i den så går kompisteringen snabbt, 3 månader eller så. Rätt smidigt att bara köra under skottkärran o tömma den ena behållaren rakt ner i skottkärran.
    Det som kommer ut är mull, någon enstaka envis mangokärna eller avocado skal kan synas, men inget jag tror råttor skulle vara intresserad av.
    Det sved i plånboken vid köp men nu är jag glad att den står där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tre månader låter helt fantastiskt. Jag drar slutsatsen att jag omedelbart måste sluta slarva med att gräva runt i komposten. Och leta efter en begagnad kompost med roterande behållare.

      Radera
    2. https://joraform.se/product/9155/ den är det vi har, skickade länken för att där du kan se att de nämner ca 3 månader omsättningstid, vilket jag tycker stämmer rätt bra. Man ska ävne blanda i lite träpellets för att det inte ska bli för blött. Jag har slarvat lite och häller i en näve ungefär varannan gång och det har funkat bra.
      Den är isolerad och under vintern så höll den verkligen temperaturen så komposteringen fortsatte även då.
      Ett helvete att montera dock så hittar du begagnat så slipper du det omaket också!

      Radera
    3. Säger du tre månader litar jag på det. Tillverkarens ord hade vägt lätt om de sagt något annat.

      Men begagnat får det bli i så fall. Den minsta modellen kostar 4295 kr på den sidan. Det får man mycket jord för.

      Radera
    4. Ska tilläggas att 3 månader gäller om man fyller den under nån månader i ena facket och sedan bara låter den vara under tiden man fyller andra facket.

      Går kansle att komma undan billigare om man bygger själv av några tunnor som man isolerar. Men då ska man kanske ha tillgång till svets för att bygga stativet också. Funderade själv på det innan tidsbristen slog till.

      Radera
    5. Som jag fattar det kan man fylla ena facket i tre månader, sedan det andra i tre månader och efter det ska första vara färdigt för tömning. Eller?

      Att bygga en roterande kompost känns som överkurs för mig. För mycket jobb även om jag skulle klara det (vilket jag är högst osäker på). Ska jag bygga blir det något fyrkantigt på marken.

      Radera
    6. Så är det kanske ja. Jag minns att jag höll koll första gången den fylldes och var nöjd över att resultatet överensstämde med förväntningarna.

      Radera
  11. Om planen är att utöka odlingen är det väl lättast att bara märka ut var det nya landet ska vara och ställa ett kompostgaller där, fylla det i några månader och sen flytta det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte exakt var det nya landet ska vara, det beror också på hur stort det ska bli.

      Radera
  12. Du ska inte skaffa en skogskompost bara? Alltså där du kastar grenar/sly/gräs osv som får stå till sig. Räcker med 2 fack byggs av gamla brädor/pallar/liknande. Fördel är att det drar inte till dig råttor osv, om processen inte är helt klar gör inte så mycket heller då det inte blir mat osv i jorden.

    En glorifierad rishög helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kommer jag inte att göra. Sly som är tillräckligt grovt sågas upp och eldas inomhus, det klenare eldas utomhus och gräset används till odlingarna.

      Radera
    2. Om du har sniglar så kan du använda askan till att hålla dem borta (så får du ut lite extra av askan), ja eller lägga kring tomater som ofta brukar gilla det andra växter är lite mer tveksamt att använda askan till

      Radera
    3. Inte farligt med sniglar här faktiskt, men å andra sidan har jag väldigt mycket aska.

      Radera
  13. Jag har en gammal, icke varmkompost och en sådan du har på bilden. Brukar flytta över från den varma till den gamla (som eg bara är 4 väggar i plast) och låta jorden ligga där och bli bättre.
    Tycker också sidorna på den där varianten är lite lurig, på den gamla finns det en lucka längst ner man ändå kan öppna och skrapa ut det i botten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas hitta en sådan begagnad som funkar, för den borde inte kosta många kronor.

      Radera