fredag 17 maj 2024

Förhandla med banken

Att Riksbanken sänker styrräntan hjälper föga för bolånekunder om de inte försöker förhandla ner sin ränta. I SVT:s reportage verkar ungefär hälften av de medverkande överhuvudtaget ha brytt sig. Dessutom verkar många inte ens veta vad de har för ränta (och då kan man ju undra hur engagerade de är).

Jag är själv en rätt dålig bankkund. Jag har inga lån, inte så många transaktioner och ganska lite pengar på sparkontot. Men jag tror att många attraktiva bankkunder inte ens fattar hur intressanta de är för banken, som inte lär upplysa dem om det. Jag är ingen storkund hos försäkringsbolag eller andra företag heller, men genom att ifrågasätta priser och hota med att byta bolag har jag haft en del framgångar med prispressen.

Jobbet måste dock göras. Varken banker eller andra företag kommer att sänka priset för att vara snälla. Det kan hända att din låneränta sjunker ett litet hack på sikt, men om inte du ifrågasätter priserna och kräver din rätt blir det med all sannolikhet sämre än om du är aktiv.

Du behöver inte hungerstrejka och kedja fast dig utanför banken (det är inte lätt att överhuvudtaget hitta ett bemannat kontor), men lyssna med ett par konkurrenter och kolla på en jämförelsesajt innan du kontaktar din nuvarande bank och upplyser dem om att du ser över dina möjligheter. Det tar dig en halvtimme och är kanske din mest lönsamma arbetstid någonsin.

20 kommentarer:

  1. Alternativt, bli rik nog att bli PB kund hos antingen Avanza eller Nordnet. Då verkar det inte behövas mycket till förhandlingar alls.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skadar inte hos någon leverantör, tror jag. Störst går först.

      Radera
    2. Problemet då är att belåningen måste vara relativt låg... Men om några år så.
      Ett tips i sammanhanget är att banken kan sänka din 3-mån ränta på dagen om de vill, du behöver inte vänta ut till nästa 3-mpn period så att säga.

      Radera
    3. Tänker tillbaks på tiden då man var tvungen ringa runt och kohandla med banker vart 3e år eller så. Vilket enormt slöseri av alla inblandades tid. Bankernas personal såg det nog som ett förtäckt sysselsättningsprojekt eller? För kundperspektivet saknades helt.

      Idag finns tex SBAB, så jag förstår verkligen inte varför övriga banker har kunder kvar? Noll tid tid meningslös kohandel. Verkar som om många ogillar både pengar och tid, eller? Annars är det bästa med att vara PB kund att du slipper förhandla bolån. Du vet du har ett av marknadens lägsta pris.
      Investeraren

      Radera
    4. Jag tror att de inte ser den uppenbara kopplingen mellan förhandling och vinst. Det lönar sig att lägga tid på sina utgifter och kolla om de går att pressa, då får man pengar över som kan användas till annat och ju mer pengar man har, desto lättare är det att göra kloka ekonomiska val.

      Radera
  2. Bolånemarknaden är rena rama vilda västern, har inte lånat pengar på länge, men vill minnas att förr gick man runt och knackade på hos de olika bankkontoren.

    Behövdes inte ens bokas tid, de tog emot i turordning och så fick man en kopp kaffe och en bulle när man förhandlade.

    Saknar faktiskt de här gratisfikorna, men räntorna, ja de var så klart på en betydligt högre nivå än idag. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. En annan grej som skiljde var att man inte riskerade att få nej på sin låneansökan av enda anledningen att man fått många kreditvärdighetsförfrågningar på lång tid.

      Radera
  3. Jag är PB-kund på min bank men huslånen ligger på min partners bank. Vi har försökt flytta nån gång, men eftersom lånen har olika löptid så är det inte så lätt. Eller rättare sagt: det kostar för mycket att lösa i förtid och flytta. Man får tydligen inte göra så, dvs ha huslån på flera olika institut.
    Så alla som pratar om att pressa priser genom att flytta huslånen, verkar ha ett enda jättepantbrev där hela summan ligger. Men i verkligheten så har jag aldrig träffat på någon som inte har minst två pantbrev uttagna på olika belopp och i olika tid. Där ett lån tex kan ha fast ränta och ett annat med helt rörlig.
    Det blir lite som med bensinpriset. Folk ojar sig över en höjning på 10 öre, dvs ca 5 kr för en full tank. Men sen har de inga problem att köpa en öl på krogen (ölpriserna på krogen är nu ofta över hundringen, tur man sällan dricker öl).

    Spargrisen

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar nog inte helt. Det är väl många som har hela banklånet (oavsett antal) på en bank och även om det är dyrt att flytta dem går det väl? Alltså har man då något att förhandla med. Eller?

      Radera
    2. Förstår det som att @spargrisen har huslån uppdelat i delar, där de olika delarna har olika bindningstider. Att bryta dessa bindningstider (vilket är en förutsättning för att flytta lånet) så skulle kostnaden vara för stor då man får betala ränteskillnaden (eller något) till upplåten bindningstid.
      Därför har jag aldrig bundit mina (tidigare) lån. Då kan banken göra hur de vill med en och man kan inte förhandla mer. Man är ju i klartext - Låst.

      Det han skriver man inte får göra är att ha olika delar av ett huslån hos olika banker. Tex Swedbank äger 30% av totala lånet av huset och SEB resterande 70%.

      Öl och kaffe landar i samma kategori. Svindyrt i sig och ännu svinigare ute på stan. Man betalar för miljön och tillgängligheten.

      Radera
    3. Jag tycker huslån verkar överskattat överhuvudtaget ;-)

      Nu ska jag ut på stan och fira nationaldag och det ligger i farans riktning att det blir kaffe på stan.

      Radera
    4. Håller med om att huslån är överskattat :-) Men av olika skäl så har det tagits ut några pantbrev på olika belopp och vid olika tidpunkter. Patrik har rätt i sin förmodade förklaring.
      Vi har haft bundet när alla sa att det var dumt, men vi räknade på det och då var det ingen större skillnad. Däremot sov vi gott på nätterna härom året när andras rörliga lån sköt i höjden.
      Just nu ligger lånet på ca 10% av fastighetens värde, det kan vi leva med. Men vi kollar varje gång ett lån ska läggas om, med båda bankerna vad de säger om en flytt. Hittills har inte det inte lönat sig.

      Spargrisen

      Radera
  4. Hej!Det är inte så ofta som jag har ägnat min tid åt att förhandla om priser eller kostnader för något genom mitt liv då jag har haft råd att betala vad det har kostat.I och för sig så vill även jag betala så lite som möjligt, men det är inte alltid som jag bryr mig om att lägga min tid på att få ett lägre pris oavsett vad det handlar om.Jag gillar att hålla igång samhället med mina pengar så därför roade jag mig med att byta personbil som jag hade som förmånsbil och betalde skatt för den via mitt eget företag varje år eller åtminstone varannat år för att jag då tyckte det var väldigt roligt och trevligt att kunna köra en dyr och motorstark personbil på fritiden.Jag skojade ofta om att jag bytte bil när den behövde dammsugas när bilen hade gått 1000-2000 mil på ett eller två år.Gissa om min bilförsäljare och begagnat-köparna gillade mig och mina knappt begagnade bilarna som jag hade haft och tagit den största värdeminskningen på bilen under ett eller två år och knappt kört några mil alls med bilen.En dyr lyx som jag gärna ägnade mig åt på den "gamla goda tiden" när jag hade pengar i "överflöd" tack vare många långa arbetsveckor.Slutade jag innan lunchtid en fredag så kunde jag åka till min bilförsäljare och beställa en ny bil bara för att jag hade råd med det eller för att jag ville ha en ny bil med en ännu starkare motor eller ha en annan färg på bilen och även få ha den senaste årsmodellen nästan varje år på min bil som jag körde på fritiden.Det var extra roligt den gången när jag kom klädd i mina smutsiga arbetskläder under arbetstid och hämtade ut en mycket dyrare bil än vad en äldre man i kostym gjorde samtidigt som mig i leveranshallen.Den äldre mannen och den bilförsäljaren som levererade den äldre mannens bil till honom tittade båda två en aning konstigt på mig vilket var väldigt roligt och något som jag för alltid kommer att minnas.Min bilförsäljare och jag såg detta och skrattade åt dom vid min bil utan att de förstod vad vi skrattade åt när vi mötte varandras blick.(Jag har lärt mig att aldrig döma någon kund utefter hur de är klädda sa min bilförsäljare, för där man som minst anar kan den med mycket pengar finnas sa min bilförsäljare till mig när vi var ensamma.Bilförsäljaren och jag var som kompisar då vi träffades så pass ofta som vi gjorde genom åren.)Jag alltid har älskat att köra bil både privat och i mitt arbete som långtradarchaufför så det har varit en del av min identitet.Nu som pensionär har jag inte längre något behov av att ha en bil så jag minskade därmed mina fasta kostnader när jag sålde min sista privata bil 2018 när jag pensionerade mig.Jag kan promenera till det mesta som jag behöver och det finns även väldigt goda kollektivförbindelser då jag bor i Göteborg.Det jag kan komma ihåg att jag däremot ofta förhandlade om är mina försäkringspremier för min lastbil under de ca 21 åren som jag var min egen företagare och drev ett enbils-åkeri.När jag tecknade försäkringen så hamnade jag ofta på en premie runt ca 30000 kr/år men något eller några år senare var premien helt plötsligt upp i ca 50000 kr/år utan att försäkringsbolaget ens hade meddelat mig på något annat sätt än att jag såg det på den inbetalningsavin som kom.Då ringde jag runt och fick återigen en premie på ca 30000 kr/år och till slut efter ett antal år blev det som så att jag sa till om detta till ett försäkringsbolag.Det är väl bättre att ni värdesätter de nuvarande skadefria kunderna genom att behålla premien på ca 30000 kr/år utan att automatisk höja premien för då byter de lönsamma kunderna till ett annat försäkringsbolag.Nu kom jag även på att jag sa samma sak till mitt försäkringsbolag angående hemförsäkringen och den håller sig på ungefär 1000 kr/år trots att jag har haft samma försäkringsbolag i drygt 20 år.Mvh Peter Jansson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv föredrar jag att samhället hålls igång med ANDRAS pengar medan mina ligger och förräntar sig :-)

      Att någon tittar snett för att man inte har "rätt" kläder eller kommer i en dyr bil trodde man ju skulle ha försvunnit vid det här laget, men det kanske är så fortfarande.

      Radera
  5. Syttende Mai! Woohoo! Jag är så glad att kunna följa din resa västerut.

    SvaraRadera
  6. Jag har inte varit duktig på att förhandla räntor eller kostnader varken med banker eller försäkringsbolag, däremot har jag bytt när jag hittat förmånligare av båda sorter.

    Blev förhandlad med av bredbandslevererantör. Ringde upp Telia och ville säga upp mitt mobila bredbandsabonnemang. Var mycket nöjd med kvaliteten, priset var rimligt, men på den tiden hade alla mobila leverantörer en maxgräns på data. Telias största var 40 Gb, marknadsledande mycket men ej nog då de automatiska speluppdateringarna för mina tvspel krävde mer data bara de.

    Detta uppgav jag som anledning till uppsägningen och skulle leta fasta alternativ. Men se, då tog kundansvarige ett snack ett par minuter med sin chef och sedan fick jag ett erbjudande de ej annonserade med, gränslöst mycket data för en femtiolapp mer i månaden. Snabbt överslag gav att jag skulle ha svårt att hitta billigare fasta alternativ och iom att jag var belåten för övrigt så nappade jag och sitter många år senare fortfarande nöjd med samma upplägg som fortfarande är billigt för stabil access och fart! 👌😊
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är rätt! Genom att visa att man är rörlig får de lägga manken till om de ska få behålla en.

      Radera
  7. Var i Norge o firade 17 maj för första gången, det var stor skillnad mot Sverige även på den lilla ort som min dotter med familj bor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det här var mitt tredje nationaldagsfirande och jag undrar om jag någonsin vänjer mig vid hur folk går in för nationaldagen här. Som jag skrev i ett annat sammanhang: "Idag firar norrmännen sitt land och om tre veckor firar svenskarna en ledig dag."

      Radera