Det är inte varje dag jag tipsar om Expressenkrönikor, men Linda Jernecks text om svaga elever tycker jag är läsvärd.
”Det är barn som lär sig lite långsammare än klasskamraterna, som har svårt med abstrakt tänkande och att förstå konsekvenser. De kommer inte att nå upp till läroplanens krav på att resonera och analysera, trots att skollagen slår fast att det är en rättighet att klara godkänt.
När skolan inte värderar praktiska kunskaper – och prompt ska tvinga elever att skriva resonerande texter även i hantverksämnen – slås de ut.”
Jag minns de här eleverna från min
egen skolgång. En del var svagbegåvade, men långt ifrån alla. En
del hade högpresterande hjärnor, de såg bara inte ut som
Skolverket bestämt att de ska. Men istället för att acceptera att
vi har olika styrkor låtsas man att alla är lika och försöker
pressa dem genom systemet, bl a genom att ”förbjuda” underkänt,
göra alla program teoretiska och ta bort fria tillval.
Jag har en kompis som genom hela
skoltiden upplevde att hon inte var bra på någonting. Att hon
dessutom blev mobbad får mig att undra hur hon överhuvudtaget stod
ut. Idag har hon ett eget företag med anställda i
mathantverksbranschen, men det hade staten (den norska i det fallet)
kunnat slarva bort.
Att sabotera skolgången för alla ungar som inte helt passar in i mallen är ett gigantiskt slöseri av samhällsresurser! När skolan debatteras landar det ofta i en diskussion om huruvida friskolor ska få finnas. Jag hade önskat att Skolsverige istället började diskutera om det ska få finnas fritänkare. Eller rättare sagt skulle jag vilja att det nuvarande förbudet hävs.


Ja alla är inte lika hur gärna än skolstyrelsen önskar det. Kanske att de skulle titta ute i verkligheten för att se vad som krävs för olika jobb? Vill man jobba som lastbilsförare behöver man inte ha samma kunskaper i matematik som en civilingenjör, samma engelska som en tolk eller samma svenska som en författare. Det är ett system med enbart förlorare nu, elever som känner sig otillräckliga, lärare som sliter med att pressa in kunskap som inte behövs, och elever som försummas bara för att de med lätthet klarar kraven.
SvaraRaderaDet var väl i grunden någon missriktad inkludering som gjorde att allt skulle likriktas. När jag gick på gymnasiet fanns fortfarande tvååriga program (linjer). Sedan kom man på att man skulle utöka de tvååriga, ofta praktiska programmen, till tre år. Absolut ingen i verkligheten efterfrågade det.
RaderaJo och även Paulina Neuding på Svd tar upp liknande (tyvärr låst artikel, var öppen häromdan)
SvaraRadera"I andra europeiska länder är nivågruppering i grundskolan en självklarhet. I den svenska skolan anses det däremot fult och föråldrat att dela in barn efter färdigheter. Det är ett tabu vi måste göra upp med."
https://www.svd.se/a/oELGoK/nivaindelning-i-skolan-maste-inforas
Det är verkligen ett tabu vi måste göra upp med!
RaderaAtt inte tvinga in alla i samma mall skulle nog gynna de flesta. Även de som faktiskt passar in i mallen hålls i någon mån tillbaka av att tempot sätts för att inte åka ifrån de som har svårast.
SvaraRaderaLåt högpresterarna prestera, och låt de som har det svårare köra sitt eget race.
Det är absolut ett problem för de bästa också, och det tror jag gör det ännu tyngre för de som har det svårt, att de märker att de håller de andra tillbaka och skapar irritation.
RaderaDet verkar bara vara i skolan man fortfarande tror att alla skruvar ska passa i samma hål.
SvaraRaderanej men man låtsas för att slippa ändra sina arbetssätt, och egentligen den bakomliggande förståelsen och för den delen ideologin.
RaderaEller som man även kan uttrycka det: Skiljer sig kartan från verkligheten, ja då är det kartan som gäller...
Nej då, så är det väl lite varstans.
RaderaDetta slåss jag mycket för i barn- och utbildningsnämnden och har faktiskt lyckats lyfta ett annat tänk som nu är en del av handligsplanerna, för mycket att lägga ut detaljerna, men även elever med bra resultat behöver mötas på deras nivå och få tuggmotstånd, samt att elever som uppfattas släpa efter ska få åtgärder, ej omedelbart baserade på antagandet ”svagbegåvade”.
SvaraRaderaEn personlig seger och garanterat även för kommunen.
/JB
Det låter bra, streta på med det!
RaderaJag minns särskilt en lektion i matte när läraren, han som alltid luktade gammal sprit pa mandagar, pekade ut tre elever i klassen och sa att ni är de enda som behöver lyssna nu, för de andra kommer inte att fatta. Jag var en av de tre, och angrar att jag aldrig sa nagot men pa den tiden hade lärarna auktoritet och elever ifragasatte aldrig.
SvaraRaderaMen senare pa gymnasiet fragade en annan lärare mig om jag ville hjälpa en annan elev med just matte, och det gjorde jag gärna. Vi satt jämte varandra och jag förklarade sa gott jag kunde.
Dessutom fragade en kompis föräldrar om jag kunde hjälpa deras dotter med matten. Det gjorde jag ocksa gärna. Hon fick godkänt betyg!
Jag har läst mig till att det är en annorlunda stämning i skolorna nuförtiden i Sverige. Allt är inte till det bättre.
/Annika
Man stod ut med mycket dumheter från lärare som jag i efterhand inte begriper.
RaderaNej, allt är sannerligen inte till det bättre. Det låter inte som att en enda lärare tycker det.
Jag önskar att "någon" berättade för de begåvade barnen som har svårt för skolan att de inte behöver höga betyg från grundskolan/gymnasiet och universitetsstudier för att lyckas i livet.
SvaraRaderaMånga unga män som pluggat yrkesutbildningar har lättare för att få jobb och har högre lön än högutbildade kvinnor. Så länge feministerna inte får bestämma kommer och utbud och efterfrågan styra arbetsmarknaden och lönesättningen. Inte skolbetyg och högskolepoäng.
Tom-Hjördis
"Men den viktigaste förklaringen till att män tjänar mer än kvinnor är inte lönediskriminering. Det är att kvinnor väljer jobb som är lägre avlönade."
Radera"Skillnaden är bara den att männen väljer den utbildning som ger jobb med högre lön.
Medan kvinnor i alltför hög grad gör precis tvärtom."
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/qn1M3O/kvinnor-utbildar-sig-lika-lange-till-samre-betalda-yrken
Tom-Hjördis
Jag jagade själv betyg nästan maniskt och kan inte säga att jag haft någon större nytta av dem.
RaderaSamma här. Jag la mycket energi på att få höga betyg men bara en enda gång har jag haft nytta av dem och det var för att komma in på min önskade universitetsutbildning. Fast i efterhand vet jag att det hade gått lika bra att bara göra högskoleprovet. Ingen arbetsgivare har någonsin velat se mina skolbetyg, varken från grundskola eller universitet.
RaderaJa, betygen var möjligen hårdvaluta i en kvart :-)
Radera"Ingen arbetsgivare har någonsin velat se mina skolbetyg, varken från grundskola eller universitet."
RaderaEn arbetsgivare frågade mig en gång på en anställningsintervju vilken gymnasieutbildning jag läst. Jag svarade ärligt och arbetsintervjun fortsatte med andra frågor. Jag fick jobbet och några dagar in på min nya arbetsplats frågade jag chefen om han ville se mina gymnasiebetyg som bevis på att jag faktiskt klarat gymnasieutbildningen. Han svarade någonting i stil med "Du kan ta med dina betyg om du tycker det är viktigt att jag har sett dem.". Jag visade aldrig betygen för honom.
Tom-Hjördis
Jag har nog alltid slängt med mina gymnasiebetyg i jobbansökningar, för att de var bra, men jag misstänker också att de flesta inte läst dem.
RaderaI min kommun räds vi inte att stödja ungdomarna i den riktning de vill gå, vi har mycket goda möjligheter för yrkesutbildningar, våra elever är generellt inte inte 100% högskolematerial.
SvaraRaderaO vet vad, det är helt ok!
Det är snarare så att den högskoleinflation som sker är något halvgalet o alla vanliga hederliga yrken fortfarande behövs och hellre kunniga yrkesmän än disorienterade överliggare.
/JB
Ja, det var ju inte så att det plötsligt blev ett behov av högskoleutbildade hantverkare.
Radera@Sparo
RaderaJag har skrivit det i en kommentar på Sparos blogg förut och jag skriver det igen (och hoppas att Annika den här gången inte tolkar min kommentar som en uppmaning till kvinnor att inte utbilda sig). I Sverige är var tredje högskoleutbildning olönsam.
https://www.nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/lista-tjanar-du-pa-din-hogskoleutbildning/rk3002zl
Kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland de som pluggar olönsamma högskoleutbildningar. Det hjälper inte "jämställdheten" att kvinnor är överrepresenterade på universitet om kvinnorna läser fel utbildningar!
Snälla lär alla unga tjejer att det är viktigt att välja rätt utbildning om man prioriterar hög livslön. Det är såklart okej att välja en olönsam högskoleutbildning om man prioriterar andra saker i yrkeslivet än hög lön. Jag orkar inte lyssna på en till generation kvinnor som skyller sina utbildnings- och yrkesval på patriarkat, könsmaktsordning mm.
Tom-Hjördis
Jag vet inte varför jag skrev @Sparo. Min förra kommentar var inget svar på Sparos kommentar och riktar sig till alla bloggens läsare.
RaderaTom-Hjördis
"(och hoppas att Annika den här gången inte tolkar min kommentar som en uppmaning till kvinnor att inte utbilda sig)"
RaderaEller om det var Hanna som skrev det. Strunt samma. Feminist som feminist. ;)
Tom-Hjördis
"Det är såklart okej att välja en olönsam högskoleutbildning om man prioriterar andra saker i yrkeslivet än hög lön."
RaderaJag tror att det är precis så det är. Fast sedan, när man (eller kvinna) väl gått den där utbildning som inte ger ett välbetalt arbete vill man såklart gärna ha högre lön på sitt jobb.
Jag vet inte om någon av Annika och Hanna titulerat sig feminist.
Annika har indirekt kallat sig feminist. https://sparosverige.blogspot.com/2024/11/huvud-fullt-av-smink.html?showComment=1732134478056#c5869224114806145821
RaderaÄven om jag och Annika verkar ha lite olika syn på vad feminismen står för.
Tom-Hjördis
https://www.expressen.se/kultur/kulturdebatt/hemmasittarna-ar-offer-for-sina-foraldrar/
SvaraRadera/Annika
Jag skulle gissa at bägge kan ha fel där, barn kan både ha dåliga lärare och opedagogiska föräldrar.
RaderaJag tror att problemen i skolan beror på att skolan bakom allt fint prat om mångfald och inkludering är en ganska inskränkt och fyrkantig verksamhet. Dessutom har feministerna ändrat skolutbildningen så att den diskriminerar pojkar. Feministernas hat mot den traditionella familjen (kärnfamiljen) har medfört att allt fler pojkar växer upp i trasiga familjer utan en vuxen manlig förebild. Det är känt sen länge att hemmiljön är en av de viktigaste faktorerna bakom goda studieresultat.
Raderahttps://www.parabol.press/skolan-sviker-pojkarna/
Tom-Hjördis
Inkluderingsargumentet har garanterat gjort att man försökt strömlinjeforma eleverna ("för alla har rätt till en bra utbildning").
RaderaEn gång i tiden hade jag förstått argument för systematisk diskrimineringen av pojkar, men precis som i rättsväsendet (där majoriteten av domare och alla jurister är kvinnor och ändå fortsätter man med olika satsningar för att öka andelen kvinnor) undrar jag när det är nog.
Bland de största sveken mot barnen är när de tog bort valen mellan allmän och särskild kurs i engelska och matte. Varför?
SvaraRaderaTroligen för att spara in på lärare (och lokaler), istället för 3 grupper med 20 pers i varje (1 allmän dvs lättare, en särskild dvs svårare och den tredje beroende på hur många som gjort respektive val) så har man 2 grupper med 30 pers i varje. Så förutom att läraren måste anpassa utlärandet efter en större kunskapsspridning hos eleverna så blir det mer stimmigt när det är fler i klassen och när 2 av 3 sitter och är uttråkade (några för att det är för lätt, andra för att de inte hänger med).
Spargrisen
Ja, det var helt idiotiskt! Klart att de flesta hade lärt sig mer om man fortsatt att dela upp barnen på särskild och allmän.
RaderaFörresten hörde jag en skolkamrat till Stefan Löfven säga någonstans att han nästan aldrig träffade Stefan på lektionerna eftersom Stefan hade allmän kurs och i alla lägen lätta tillval till skillnad emot den andre. Fullt rimligt, ska man ändå bara bli politiker är det nog inte så noga ;-)
@Sparo
RaderaMin pappa sa ibland att en idiot har bara två yrken att välja mellan. Det första är militär och det andra är politiker. I båda yrkena krävs bara att du håller med och lyder för att nå höga positioner. Det ligger något i det.
Jag fick politikerföraktet med modersmjölken. Det kan man kalla sunda värderingar från uppväxten.
Tom-Hjördis
Mitt politikerförakt har tvärtom kommit med åren och växer ständigt.
Radera