torsdag 1 januari 2026

Det som händer på börsen stannar på börsen

Nytt år, nya bekymmer. Så här vid årsskifte är det många som reflekterar över sin ekonomi. För mig som dagligen matar in mina siffror i ett kalkylblad blir det då väldigt uppenbart att mina ekonomiska förändringar under året till stor del följer börskurvorna. Går börsen bra går min ekonomi bra, nästan helt oberoende av hur mycket jag jobbat, om jag sålt mycket honung eller gjort en bra affär i ”den riktiga världen”, utanför börsen. Går börsportföljen tvärtom dåligt finns det inget jag gör utanför börsen som kan ändra på det.

Många känner säkert igen sig i det, och då ser jag en uppenbar risk för att börsen ska göra oss liknöjda. Vad är det för vits med att försöka tjäna en femhundring eller spara pengar på att handla kläder på rea när ett hack i börskurvan betyder så otroligt mycket mer för ens privatekonomi?

Tricket är att hålla isär tillgångarna/inkomsterna. Låt oss anta att börstillgångarna stiger med i snitt fyra procent om året. Om du gör något smart vid sidan av som ger dig tiotusen kronor får du tiotusen mer att röra dig med, helt oberoende av börsen. Om du inte behöver dem nu kan du låta dem öka med börsens hastighet. Hittills har jag aldrig träffat någon som sagt sig ha för mycket pengar.


Fullt på kontot, jag avstår.

Om du slösat bort pengar, lagt dem på något meningslöst och grämer dig över det – kan du trösta dig med att förlusten ändå bara motsvarar ett hack i börskurvan. Men först i efterhand, inte för att rättfärdiga nutida eller framtida slöseri.

Gott nytt år!

6 kommentarer:

  1. Gott nytt år!

    Kloka ord! Tack för allt skrivande. Jag läser de flesta inläggen med intresse, men kommenterar sällan.

    Med vänliga hälsningar

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv!

      Jag är också dålig på att kommentera andras bloggar.

      Radera
  2. Det är svårt det där.
    Jag har haft svårt att bli alltför upprörd över de senaste årens halvtaskiga löneutveckling, just för att börsen spelar så sjukt mycket större roll för min del. Även om jag inser att det inte är helt rationellt.

    Rent slöseri däremot har jag alltid haft svårt att motivera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är knepigt. När jag hade fast lön hade jag så mycket sämre ekonomi så då hade jag inga problem att finna glöd i förhandlingen. Jag vet inte hur jag funkar nu. Min känsla är att lönen inte blir så stor skillnad efter skatt, så viktigast vore nog att ha ett jobb som känns kul att gå till. Fast det hänger ju ihop lite också.

      Slöseri är alltid dumt, men det finns ju gråzoner.

      Radera