Nathalie, 30, jobbade med det hon trodde var sitt drömjobb, på en resebyrå, men gick in i väggen och bytte inriktning :
”Det kändes helt fantastiskt när jag fick jobbet och det var jätteroliga arbetsuppgifter. Men fortfarande. Att vara inlåst på kontor, bunden till arbetstider och att pendla ...
Jag hade inte så mycket tid över för det som var mitt. Jag längtade ut hela tiden.”
Istället tog hon jobb som personlig
assistent sex dygn per månad, men har också startat ett trädgårdsmästeri eftersom odling och naturliv är det hon verkligen brinner för. Jag
tror att Nathalie, precis som jag, är kontorstidsallergiker. Jag
hade också ett bra jobb, men det där att klockan ringde samma tid
varje morgon, samma rutin måndag till fredag varenda vecka, varenda
månad, och ingen egentligen tid för egna projekt eller ens att
ställa mig frågan vad jag ville, det tärde.
Vad hindrar fler från att göra så här? Pengar. Särskilt om man har barn kan man inte bränna alla broar till befintlig karriär och se vart man hamnar. Utgifterna försvinner inte bara för att man vill leta efter meningen med livet , eller ens om man tror sig ha hittat den. Samhället är inte gjort för människor som vill hitta sitt kall, det är inrättat för produktion.
”Time is honey!”
Jag tror att väldigt många människor
vill göra som Nathalie, och ännu fler undertrycker viljan så att
de inte ens själva förstår att de borde ta tag i sina liv. Det är
vad FIRE-debatten borde handla om istället för den idiotiska
frågan: ”Hur skulle det gå om alla …?” Mer än var tionde
person i Sverige äter antidepressiv medicin. Kanske skulle den
andelen bli nära noll om folk hade haft möjlighet och mod
att hitta sin plats i livet.
I väntan på att det sker bör alla
spara pengar och investera dem så att de växer med
ränta-på-ränta-effekt. Vi kan kalla det
möjlighet-att-realisera-mina-drömmar-om-jag-plötsligt-vaknar-upp-och-inte-trivs-kapital,
men det sista låter ju alldeles för krångligt, så låt oss
istället kalla det dra-åt-helvete-pengar, buffert eller kort och
gott frihet.
Frågan är väl . Varför skulle inte alla kunna ha ett tillräckligt sparat kapital. Det skulle ge arbetstagare ett mycket bättre förhandlingsläge mot arbetsgivarna,om nästan alla kan säga nej till tråkiga eller underbetalda jobb.
SvaraRaderaDet skulle definitivt höja lönen för en del okvalificerade jobb, men precis som alla andra "Tänk om alla"-frågor så kommer det inte hända. Varför det är så kan diskuteras, men spelar kanske ingen roll.
RaderaDe där dra-åt-helvete pengarna var anledningen till att jag kunde hoppa av för snart 2 år sedan, från just de där dagliga allergiframkallande delarna som du beskriver. Väckarklocka som ringer 5.41 tex varenda jävla vardag.
SvaraRaderaSambon gjorde en häftig grej för några månader sedan tack vare sina likartade förutsättningar. Jag blev så imponerad av genomslagskraften i dra-åt-helvete pengar att det fick bli ett inlägg:
https://northernlightsinvestment.blogspot.com/2025/12/dra-at-helvete-pengar-i-fallstudie.html
5.41 var en intressant alarmtid :-)
RaderaHade missat det inlägget. Intressant och konkret exempel på dra-åt-helvete-kapital i arbete.
Haha....ja mycket intressant 👀, har skrivit om det oxå för några år sedan:
Raderahttps://northernlightsinvestment.blogspot.com/2023/10/541.html
Det där som sambon lyckades med var bland det mest häpnadsväckande jag varit med om avseende dra-åt-helvete pengar. Gick från "nu blir jag pensionär med dig" på måndagen till "jag blir tydligen kvar några år till" på onsdagen. I hennes fall var (och är så fortfarande) det så att hon trivdes bra ända fram till tidpunkten när det blev för mycket skitsnackande och det utlovade inte blev av.
Bra ändå, för jag trivs med min egentid på vardagarna 👀
"Lämplig snoozevänlig tidpunkt före 6:00". Jag skulle säga att ingen tidpunkt är snoozevänlig. Bättre att ställa klockan när man måste upp och så riva av plåstret när klockan ringer.
RaderaJag hade nog haft svårt att lita på arbetsgivaren efter det där. När jag lämnade min sista anställning i vredesmod hade ingen pudel hjälpt, förtroendet var förbrukat med ränta.
Innerst inne är jag en snoozande tonåring....
RaderaDet är aldrig för sent att vända bort från snoozemonstret.
RaderaKan inte annat än hålla med. Tack vare mina dra-åt-skogen-pengar har jag till exempel kunnat tillbringa hela förmiddagen idag ute i just skogen. :-)
SvaraRaderaJag ser fram emot bättre väder. Själv tar jag alla chanser att sitta inomhus nu. Idag tänkte jag göra klart årsbokslutet - SÅ trist väder är det!
RaderaMan måste inte starta eget företag med allt vad det innebär med moms, fakturor, påminnelser, tjafs med myndigheter, bokföring, deklarationer. Nej, det här är inte på något sätt reklam, men jag säger Frilans Finans. Finns andra liknande tjänster.
SvaraRaderaOch innan det kommer kommentarer som ”Men tänk på vad det kostar att köpa den tjänsten, dumhuvve” vill jag säga att för många är det värt det. Ett val av det enkla, något jag så gärna betalar för.
Jag skulle inte säga att det är så mycket tjafs med myndigheter eller särskilt avancerad deklaration/bokföring i en liten enskild firma. Och har man en större firma tror jag fördelarna med att driva eget och kunna dra av alla utgifter överstiger nackdelarna.
RaderaMen med det sagt kan en frilanstjänst vara en bra start för många. Jag har inte anlitat Frilans Finans själv, men på den tiden jag var komiker bokades jag en del av deras nuvarande vd (och ägare?) som då var i artistbokarbranschen, och vi hade alltid ett bra samarbete.
Amen.
SvaraRaderaFast lite mer seriöst fundering. Är det verkligen som så att så pass många går runt och vantrivs? Vad gäller pillerätandet i Sverige så kan man ju tro på den teorin kanske. Men ändå?
Mvh Investeraren
Det är offentliga siffror, men så vet man ju inte om alla som fått dem utskrivna också äter dem. Men skrämmande många måste det vara. Om det så bara vore en procent så snackar vi om över hundratusen!
RaderaAlltid lika trevligt att läsa om personer som tagit sig ur ekorrhjulet på ett lyckat sätt. Jag har gjort en liknande resa även om jag jobbar till och från inom yrket jag är utbildad inom.
SvaraRaderaDet var inte arbetsuppgifterna i sig som var problemet, jag har haft en del riktigt bra jobb/uppdrag, utan det var de inrutade dagarna från måndag till fredag med en hopplös tidsödande pendling. Precis som för Nathalie kändes det som jag till slut inte hade någon vettig fritid och var också nära den s.k. väggen.
Så jag är inte 100% FIRE. Men totalt har jag under senaste knappa 10 åren jobbat i snitt mindre än 50% av en heltidstjänst. Idag har jag exempelvis haft möjlighet att vara ute och njuta av det underbara vårvädret i södra Sverige.
/Ingenjören
Jaså, är det där det goda vädret är? Jag börjar vara less på höst/vinter nu.
RaderaJag tycker att det har varit trevligt att hoppa in och vikariera. Då har man inte den där pressen att trivas, är det inte kul slutar man efter perioden man lovat ställa upp. Och så behöver man inte jobba så länge på samma plats så att det blir rutin.
Det var faktiskt inte alls sa för mig. Jag gillade att jobba, även om det inte var 9-17, det blev ofta längre än sa. Dessutom fick jag chansen att senare i livet jobba i olika länder. Men sen hände nagot som gjorde att jag började tänka pa hur mycket jag hade sparat ihop, sa kanske det var dags att pensionera sig själv?
SvaraRaderaEfter manga ar pa samma firma hoppade jag pa ett annat jobb i tre ar, sen konsultade jag lite, innan jag bestämde mig för att nu är det dags. Var inte hundra pa att jag skulle klara mig, men det gick ju bra tack vare börsen och att jag inte har dyra vanor. När det blir dags att ga i alderspension, kommer jag att casha in fran ett flertal länder. Synd om ungdomarna idag dock, de far nog se sig om i stjärnorna efter nagra pensionspengar.
/Annika
Jag har inte heller något emot att jobba. På min första anställning jobbade jag 21-7.30 och på andra jobb har jag jobbat över konstant. Nej, istället är det monotonin jag inte pallar.
RaderaJa, vore jag du skulle jag casha in pensionerna så fort det går. Man vet aldrig när kranen dras åt, särskilt för personer som inte bor i det utbetalande landet.
Jag har full förståelse för att man inte vill sitta på kontor en stor del av dagen och kränga saker/tjänster till andra. Själv har jag ett arbete i offentlig sektor, trots att jag kunnat få högre lön någon annanstans, och hjälper de svagaste i samhället varje dag. Jag känner att det jag gör är meningsfullt och jag har även tid för återhämtning.
SvaraRaderaAtt jobbet känns meningsfullt är A och O. Fast draget till sin spets kommer de som "kränger saker/tjänster till andra" dra in pengar till statskassan som gör ditt jobb möjligt, så folk är meningsfulla på olika sätt.
RaderaJag är nyfiken på hur du kom fram till att du skulle producera honung? Gjorde du en noggrann undersökning av förutsättningarna att tjäna pengar på biodling eller var det mer en slump där det ena ledde till det andra?
SvaraRaderaDu får gärna skriva ett blogginlägg om vägen från idén att starta upp någon form av näring i Norge till att det blev just biodling.
Tom-Hjördis
Bra fråga! Jag minns inte riktigt turerna, men jag gjorde ett studiebesök på en svensk bigård driven av kompisar till en kompis 2019:
Raderahttps://sparosverige.blogspot.com/2019/08/fungerande-samhallen-i-sverige.html
I det läget hade jag läst ett par böcker om biodling och var klar över att jag ville starta en biodling efter flytten. Sedan kom jag ju inte iväg till Norge pga corona och att det krånglade med att sälja min mammas lägenhet (som antagligen berodde åtminstone delvis på just corona). Så ett tag funderade jag på att gå biodlarkurs i Sverige, men kom fram till att det var bättre att vänta för att få lära mig biodling på rätt språk.
Jag köpte hus i september 2021, började på kursen på vintern och köpte mina första bisamhällen våren 2022.
Så varken biodlingen eller Norge var en slump. Bägge föregicks av noggranna undersökningar, men oberoende av varandra. Hade jag flyttat till ett annat land hade jag blivit biodlare där istället.
Vad var det som lockade med biodling?
RaderaTom-Hjördis
Många saker. Pengar, om man lyckas med det, men det är också himla intressant att titta ner i en kupa och kolla vad de åstadkommit sedan sist. Bin är logiska och som biodlare blir man en del av teamet på ett märkligt sätt som är svårt att förklara. Och så gillar jag "tomteverkstadsgrejer" som att bygga utrustning och designa etiketter.
Radera