fredag 10 juli 2026

När skiten träffar fläktremmen

Mycket gammalt skit har jag kört runt i. Ändå är det inte många gånger mina bilar gått sönder under färd så att jag inte ens kan köra hem den. Jag minns en resa till jobbet på 90-talet i en Buick från -75. Plötsligt hoppar bilen till och börjar låta som en stenkross. Vevaxeln hade gått av och då var det färdigsnurrat för den dagen. En annan gång körde jag in i ett träd och fick snabbt lära mig skillnaden på en bil från 90-talet och en bil byggd av plåt. Istället för en buckla på kofångaren fortsatte trädet en meter in i motorrummet. Jag trodde att jag var med i Dolda kameran.

Och nu var det dags igen. Plötsligt smäller det till i motorrummet på motorvägen. Det börjar lysa på hela instrumentpanelen och innan jag hann stanna och köra in till sidan hade tempmätaren gått upp på rött. Fläktremmen hade hoppat av remskivan som stod i en märklig vinkel och jag insåg att det här skulle jag inte fixa själv.

Till skillnad från tidigare incidenter hade jag en försäkring som täcker bärgning hem utan självrisk, så bilen var snart hemma igen, men precis som vid vevaxel- och trädincidenterna stod jag nu i läget att jag saknade en fungerande bil. Jag har visserligen inget jobb jag måste kunna ta mig till, men jag har bikupor som ska tas hem, ett par lass ved i Sverige som jag redan borde ha hämtat och en mil till närmaste matbutik. Kort sagt – jag måste ha bil!

Tidigare har jag ofta löst det genom att köpa en skrothög som inte kommer att klara besiktningen, men det är inte längre så enkelt eller billigt. Till och med 30-40 år gamla Volvos och Toyotor börjar få ett samlarvärde som även gör rena reservdelsbilar attraktiva. Efter min misslyckade trädfällning köpte jag en Saab V4 av en jobbarkompis brorsa. Den kostade 750 kr, det gör de inte nu.


Och hur skulle jag lösa detta? I värsta fall var jag inne på att byta motor. Naturligtvis har jag en extra motor liggande i ladan, den som spar han har. Så det är väl bara att slänga in den istället. Man skruvar ur några skruvar, tar ur den gamla, slänger in den nya, skruvar fast, fyller på olja och kör. Hur det går till i detalj har jag lärt mig i tv-serien Macken.

Jag har ändå aldrig gillat motorn i denna bil (”för du var en sällsynt dålig konstruktion”, för att återigen referera till Macken), så inget ont som inte har något gott med sig. Fast med lite tur kunde det räcka att byta vattenpump, ifall den skurit. En ny vattenpump till min bil kostar 249 kr på Biltema, men det visade sig vara ännu lite lättare den här gången. Remskivan hade spruckit helt på egen hand, oklart varför, så vattenpumpen var intakt. Några timmar i garaget och bilder till människor som förstår på bilar, så satt en ny remskiva på plats och bilen var igång igen. Den här gången, men jag blir ändå orolig för framtiden.

Hur gör ni andra som bor utan kollektiva alternativ eller av andra skäl måste ha tillgång till bil? De flesta har väl bilar lite för nya för att praktiskt kunna eller ha råd att byta motor i. Försäkring med inkluderad hyrbil? Jag skulle gärna ha en startklar extrabil för tillfällen som detta. Eller rättare sagt, varje gång jag hamnar i situationen tänker jag att jag ska ha det, men nästa gång står jag där igen med skägget i brödrosten.

11 kommentarer:

  1. Det är inte fel att ha en backup, framförallt inte om man envisas med att åka i en gammal Volvo.

    Jag vet av egen erfarenhet. :-)

    Jag är dock inte alls bilberoende, jag har cykelavstånd till allt, så när min V70 vill in på verkstad några dagar är det ingen ko på isen.

    Om jag varit bilberoende hade jag nog haft någon mindre japanskt rishög stående under tak, varför inte en rostig äldre Nissan Micra. De kan knappast ha något värde ens om de närmar sig veteranbilsåldern, men brukar ändå fungera som reservbil.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag kan villigt erkänna att en av nackdelarna med en bil som är 50+ år gammal är att risken att den går sönder är högre. På plussidan är det oftare mer lättlagat, men allt fixar jag inte själv och direkt, särskilt inte ute i trafiken.

      Jag har inte tittat just på Nissan Micra, men andra gamla japaner drar iväg. Granne köpte nyligen en Toyota Corolla från tidigt 90-tal och den var långt ifrån gratis.

      Radera
  2. Jag ringer Porsche så får de hämta den gamla och leverera en ny ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter lite som Exit där (spoiler!) en av börshajarna var på rymmen och dessutom paranoid. När han kört ett par dagar ringde han bilfirman och bad dem leverera en ny bil - valfritt märke, men har för mig att den inte fick vara grön. Så de kom med en ny bil på bärgare och tog hans Rolls i retur.

      Radera
  3. Jag löser det genom att ha en driftsäker bil. Min över 20 år gamla Corolla bara går och går, på 13 år har jag inte behövt göra någonting mer än nya skivor och belägg en gång samt att byta olja och filter en gång per år. Men en sån bil är väl för dyr för dig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sett Corollor gå sönder, så du bör nog tänka tanken att det kan hända så att du är beredd.

      Radera
  4. Hade jag varit bilberoende och dessutom inte velat ha moderna bilar hade jag nog satsat på att ha två. Den ena avställd.

    Möjligen en sommarbil och en vinterbil så de inte står och ruttnar, då slipper jag dessutom byta däck om något nödläge inte inträffar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snackar vi över 30 år är de inte farligt dyra att ha påställda varken i Sverige eller Norge, så att man helt lagligt kan ta en runda då och då och inte går sönder bara för att den stått.

      Jag har haft det så och vill dit igen.

      Radera
  5. Som.@alexander är inne på hade jag köpt en lagom gammal Toyota eller Honda.
    Jag pratade med en mekaniker som tyckte dessa bilar var tråkig att jobba med för de går ju aldrig sönder.
    Och statistiken säger samma sak, de är driftsäkra.

    Sen en kommentar om krocksäkerhetwn, bilen ska ju gå sönder för att absorbera energin, så att inte du går sönder. Det vet du säkert redan, men texten blir kanske mer underhållande om du raljerar lite.

    SvaraRadera