Ett problem är att ADHD inte går att
fastslå med hundraprocentig säkerhet. Man kan inte diagnosticera
genom blodanalys eller röntgen. Man ställer frågor och går igenom
en checklista. För en lekman känns det som att det finns
felmarginaler här.
Men jag tror säkert att andelen barn
som verkligen har ADHD ökar eftersom det handlar om
koncentrationssvårigheter och stress, två faktorer som påverkas
positivt av fysisk aktivitet, och vad är det barn i I-världen inte
gör längre – rör på sig. Ja, det finns undantag och nej, det
kanske inte bara handlar om det, men vad beror det annars på att
ADHD ökar i en våldsam takt? Att vi fått mer sofistikerade
mätmetoder eller att man testar fler? Jag tvivlar på att det skulle
ge en ökning med hundratals procent.
Hur som helst, om man skulle tvinga
ungarna att lägga undan sina telefoner ibland och gå ut och
röra på sig som barn gjorde förr skulle man enligt all tillgänglig
forskning få friskare barn med lägre stressnivåer, bättre
koncentrationsförmåga och dessutom mindre övervikt. Det känns som
att det vore värt att testa och om det mot förmodan inte skulle
leda till färre fall av ADHD kan samhället kanske leva med
bieffekten att få mer hälsosamma barn.
När Folkhatarpartiet Håll Käften tar
makten kommer vi slänga in mer idrott i skolan och beslagta bilen
för föräldrar som regelmässigt skjutsar sina barn till skola och
fritidsaktiviteter på gång- och cykelavstånd. Vidare kommer vi
sätta åldersgräns 18 år alternativt totalförbjuda segways,
hoverboards och eldrivna skateboards.
Skämt åsido. Vi måste sluta lägga
all kraft på att bekämpa symptom (eller bara prata om fenomen i
största allmänhet) och istället gå till botten med problemen som
orsakar dem.