Jag tycker att Morgonposten ofta har
intressanta artikelserier med egna vinklar. I en serie om skenande
matpriser har de uppmärksammat att matbranschens
”svinnsmart”-upplägg som går ut på att det ska kastas mindre
mat i butiksledet också leder till mindre mat till välgörenhet.
Den mat som tidigare skänktes till
soppkök säljs nu till snåla konsumenter som (i likhet med
undertecknad) kanske tänker att de gör något bra för miljön och
samhället när de köper mindre åtråvärda matvaror till
rabatterat pris, och så slutar det med att socialfallen som tidigare
fick ett mål mat hos Frälsningsarmén nu blir utan.
Inte blir det bättre av att det i
lågkonjunktur skänks mindre pengar till hjälporganisationer. Lite
förvånande går inte ens secondhand-handeln bra i tuffa tider. Den kan ju annars också bringa glädje i samhällets bottenskikt.
Så vad gör vi åt saken – slutar
snåla, börjar slösa och ratar butikernas extraprislådor? Nej, det
skulle vara lite som att kasta fina möbler och köpa nytt bara
för att inte beröva uteliggare fina containerfynd. Det känns helt galet.
Skänka mer till välgörenhet kanske, under förutsättning att man hittat något trovärdigt att skänka till (för det finns mycket bluff och båg där ute, höga chefslöner och rent lurendrejeri)? Det får var och en göra som den vill. Jag tyckte mest att det var intressant att ett fenomen jag såg som odelat positivt har en tydlig baksida.