lördag 25 augusti 2018

Stora plånböcker – stora problem

Lista de tre med mest ordnad ekonomi i bekantskapskretsen. Det behöver alltså inte vara de tre som har mest pengar på banken, utan de med mest koll. De som inte får slut på kontot en vecka före löning, aldrig behöver låna pengar, har råd med vad som helst om de verkligen vill.

Lista sedan de tre med högst inkomst. Är det samma lista? För mig finns inget namn på bägge listorna. Okej, jag känner ingen som är direkt fattig och många har bra inkomster, men det är nästan genomgående så att de som tjänar mest också har svårast att få ihop det. Utgifterna anpassas lätt till inkomsterna, och ju högre de är och ju snabbare det snurrar, desto lättare är det att få ett felskär och dunsa in med huvudet före i sargen.


Jag är rätt säker på att majoriteten av världens konkursmässiga ekonomier har låga inkomster, men de flesta av oss är varken stormrika eller panka. Vi har så vi klarar oss om vi tänker efter och låter vårt välstånd ta tid. Jag vet inte vad det är som får vissa att gasa så hårt att de tappar kontrollen. Kanske är det genetiskt, kanske en fråga om uppfostran.

Det behöver inte ens vara dåligt att våga ta risker, men jag är glad att slippa ångest över hur jag ska ha råd att betala mina räkningar, inte bara just nu från hand till mun. Jag blir inte morgondagens Erik Penser eller Björn Borg, vare sig när de varit som rikast eller när de gått i personlig konkurs. Det känns bäst så.

17 kommentarer:

  1. Oj så svårt! 😊 Ingen av mina bekanta är speciellt öppna med hur deras "ekonomi" går ihop. Vet egentligen bara en person som jag känner som alltid haft svårt att hålla i pengarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är oftast bara att kolla på beteende, på överkonsumtionen, så vet man vem som inte resursplanerar och oftast har ett totalt ointresse för ekonomi.
      Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

      Radera
    2. Ja, det blir ju en subjektiv bedömning, så åtminstone i min kalkyl blir det en uppskattning.

      Radera
  2. råkade höra två kollegor prata pengar och då säger den ena att han har kanske 5000:- på sparkontot.
    denna personen tjänar ca 38-39000:-/månad + övertid som han är glad för, så gissningsvis kanske 42000:- före skatt i genomsnitt?
    de har precis renoverat huset och där har säkert gått mycket pengar även om största delen är lånefinansierat. men ändå letas det bilar och stereoapparater på datorn var rast.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var det strax innan löning tror jag att det var över genomsnittet. Vi är rätt långt från Ann Wibbles vision om en årslön på banken.

      Radera
  3. Parkinsons lag va.
    En resurs förbrukas väl alltid i den mån den finns tillgänglig oavsett det är pengar eller tid.
    För att lyckas bli undantagen från det antar jag att det krävs en viss medvetenhet och förmåga att kunna leva med att grannen har nyare bil på uppfarten..
    Att göra ett behov av ett begär är väl också skrämmande vanligt.
    Ska agera ekonomispion nu och se hur det står till.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde bara den funkade för tid, inte för pengar. Men visst, principen är ju densamma.

      Radera
    2. Den gäller för tid och _andras_ pengar.
      Tänk en budget inom offentlig förvaltning. Förbrukar du inte allt så får du mindre nästa år.

      Radera
    3. Ok, då lärde jag mig något nytt. Fast tid är ju ändå pengar, sägs det.

      Radera
    4. Ja den kom väl ur en observation ur offentlig förvaltning men har väl generaliserats till att även gälla resurser i största allmänhet,(massa undantag) men även privat ekonomi. Eller bankens pengar är ju andras pengar.. men hur som helst så har nog den lagen utvidgats parallellt, någonstans mellan dumhet och sms:a-låna

      Radera
  4. Vi åkte på semester i Maldiverna och i samma veva köpte en ny bil (vi behövde en dock hade det inte behövt vara en sportbil) och bekantskapskretsen på jobb och privat undrade hur mycket lån vi tagit .
    Hade svårt att förklara för de att alla egentligen borde ha råd allt handlar om att spara Nu är vi ett medelålders par utan barn som har bra jobb men vi jagar extrapriser och plockar pantburkar vi ser på gatan Har nog inte köpt en plastpåse på ica på säkert tjugo år.... Retar mig egentligen på folk. Är ju enkelt att spara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det borde vara lättbegripligt att kapitalvaror/resor inte blir dyrare för att man sparar först och köper dem sedan. Tvärtom faktiskt, de blir billigare eftersom man FÅR ränta på pengarna medan man sparar medan man BETALAR ränta om man handlar innan man sparat. Det där med plastpåsarna var förresten nästan det första jag skrev om på den här bloggen: https://sparosverige.blogspot.com/2016/04/plastpasar-eller-rikedom.html

      Men jag retar mig inte, jag gläds åt att dumma människor ger oss andra möjligheter.

      Radera
  5. Apropå politik i ditt förra inlägg så borde varje politiker svära på att varje dag bryta mot parkinsons lag (eller 4 lagar) om inte så får de betala ur egen ficka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För du tycker att personliga risker/skin in the game/pilotskolan är det som utmärker som utmärker svenska politiker ;-)?

      Radera
    2. Tveklöst ja! Trodde alla tyckte det ;-)

      Radera
  6. Just definitionen av inkomst är väl det centrala. Flera av de bekantskapskretsen som tjänar mest i inkomst av tjänst är samtidigt väldigt långt ner på listan över de med bäst ekonomi. De med bäst ekonomi är de som startat och börsnoterat bolag och för länge sedan lämnat det jordiska när det gäller betydelse av lön och (tyvärr..) betydelsen av vanlig sparsamhet.

    Men tillbaka till gruppen med högst inkomst av tjänst så visst är det så att många av dem är riktigt kassa på privatekonomi och "svinnet" i deras hushåll är löjligt stort. En av personerna har de senaste 8-10 åren (nej, ingen överdrift..) varje år pratat om sina funderingar kring hans sparande som bara ligger och skräpar på bankkonto. Det finns alltid någon ide, men det blir liksom inget av det hela. Pengarna ligger kvar och minskar med inflationen samtidigt som börsen rusat. Det hushållet är nog ett praktexempel på ett hushåll med mkt höga chefslöner, men samtidigt verkar det mesta bara rinna rakt igenom. Hade de lagt en del av 60h arbetsveckan på privatekonomi istället, så hade de tjänat mkt mer, men tiden finns aldrig där. Så bakvänt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte nog nettoinkomst, oavsett om pengarna är a-skattad lön, utdelning av aktier i det egna företaget eller något annat.

      Jag förvånas alltid över att folk kan jobba 60 timmar i veckan eller - ännu värre - titta på tv 20 timmar i veckan, men inte anser sig ha tid att lägga en timme i halvåret på sin egen ekonomi, trots att det ofta skulle ge mer avkastning än en hel sextiotimmarsvecka på jobbet.

      Radera