måndag 13 augusti 2018

Less på aktier

Det är över 30 år sedan jag köpte mina första aktier och jag har nog ägt aktier i åtminstone något bolag ända sedan dess. Jag gillar ekonomi, siffror, statistik och psykologi. Intresset har gått upp och ner, och rätt mycket har dessa perioder sammanfallit med min ekonomi.

Från början hade jag nästan inga andra inkomster, så då var ju alla aktievinster fantastiska. När jag fick en lön gjorde portföljavkastningen inte längre så stor skillnad, men framåt slutet av 1900-talet hade portföljvärdet stigit så att börsavkastningen gick förbi lönen.

Sedan startade jag eget varpå skillnaden mellan kapitalvinster och arbetsinkomster blev ännu större. När jag fick fart på firman blev det dags att köpa bostad och i samband med det blev portföljen rätt luftig, så då var det ombytta roller. De senaste åren har portföljen fyllts på, vilket gjort det roligare att investera igen.


Tills nu. Just nu är det helt enkelt inte så himla kul att plöja kvartalsrapporter och planera inköp och försäljningar. Troligen beroende på att jag har ont om tid för verksamheten, men om viljan finns brukar jag alltid hitta tiden, så jag gissar att det är intresset som sviktar.

När man sitter vid ett pokerbord och kommer på att enda anledningen att man sitter kvar är för att tjäna pengar, inte för att det är kul att spela, brukar den bästa lösningen vara att resa sig upp och gå hem alternativt stänga av datorn, så kanske kommer mina redan ganska passiva investeringar bli ännu passivare framöver.


Nu tror jag visserligen inte att någon följer min blogg för bolagstips (i så fall har ni nog känt er bra besvikna de senaste... två åren). Det mesta jag skrivit om börsen har varit mer allmängiltigt, men kanske blir det ännu färre bolagsspecifika texter tills andan faller på igen. För det gör den nog.

28 kommentarer:

  1. Intressant reflektion. Jag tycker aktierna i sig är dötråkigt och årsredovisningar är läsning som lätt leder till sömn. Men att istället följa bolagen aktivt, personerna, resultaten och deras strategi är en annan sak, det kan vara hur spännande som helst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, själva diagrammen är väl inte jättekul, men vd-ordet tycker jag kan vara det.

      Radera
  2. Håller med men för mig känns rapporter som att läsa böcker. Kan plöja mycket senhösten-april men svårare att komma sig för resten av året, dock kan semestern öka läsandet igen.

    När det gäller löpande sparande så upplevde jag det svårt att anstränga sig var det skulle placeras då kr/månad blev lägre än portföljens +-/börsdag.
    Sparandet blir ofta liggandes på något konto tills jag "hittar" dem igen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig månadssparat på det där sättet att man köper tre aktier i ett bolag och fyra i ett annat. Jag tror det skulle kännas abstrakt att göra så små affärer, som att det inte spelade någon roll. Om jag hade haft en fast månadslön och snabbt velat få in en andel i sparande hade jag nog valt ett sparkonto eller en indexfond.

      Radera
    2. Månadssparar inte så utan när lönekontot är för stort förs x kr över till något annat konto.
      Blir dock ca samma av sig själv över tid.

      Har 1 minimum på y kr för minsta innehav som ligger över min nettoinkomst(månad). Stödköper ej enstaka aktier, utan fyller på med 10-15k/köp. Dock kan antal månader att komma upp i det variera beroende på sparande/utdelning/etc.

      Radera
    3. Det verkar vara ett vettigare sätt tycker även jag (utan att för den sakens skull se ner på dem som trivs med att köpa enstaka aktier här och där).

      Radera
  3. Intressant. Även här går intresset i vågor. Detta är en av anledningarna till att jag "kör" en mer eller mindre "buy and hold" strategi. Minimalt med arbete att lägga ner med andra ord (på gott och ont såklart).

    Får man som en följd av detta kungörande fråga vad Spara gör med de pengar han har tillgängligt (sparkonto, behåller aktierna som köpts, indexfonder etc.)?

    Jag hoppas att inte intresset att blogga går samma väg...

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Än så länge har jag lagt "aktiepengarna" i råvaror och på sparkonto. Jag väntar fortfarande tålmodigt på ett börsras.

      Radera
    2. Jag känner igen mig - ett tag för en tid sedan (då OMSX30 stod i 1290) sålde jag allt och bestämde mig för att stiga in igen när OMSX30 går under 1000. Jag väntar fortfarande. Dessa pengar ligger fortfarande i vad jag kallar min "fegisportfölj", men under tiden har sparande och investeringar i aktieportföljen (som startades ett tag efter detta beslut) definitivt sprungit om fegisportföljen i storlek, så andelen "torrt krut" är inte så stor. Det är också ganska lång väg ner till indexnivå kring 1000.

      Med detta sagt: Har du funderat på hur stort ett ras är och när du kan tänkas "kliva in" igen?

      Mvh

      Egon

      Radera
    3. Nej, jag vet verkligen inte. Gick ur jättefint när det rasade våren 2016. Sedan borde jag ha klivit in igen, men jag trodde att det var början på ett större ras. Nu är frågan om vi ska ner till den nivån, längre eller kortare. Jag vågar knappt spekulera längre utan kommer troligen gå in alldeles för tidigt.

      Radera
    4. Aha. I see. Jag som hoppats på ett "facit" från oraklet! :-)

      Lycka till (oss båda).

      Radera
    5. Haha! Nej, då har du hamnat på fel sida. Här ställs bara ännu fler frågor.

      Radera
  4. En ren DA portfölj sköter sig själv, vilket är lysande när annat är roligare än börsen.

    Detta är mitt motiv till att inte jaga kursvinster, utan bara låta utdelningarna trilla in.

    Periodvis kan jag lägga 8-12timmar/dygnet på börsen. Ibland får den klara sig själv i månadsskala.

    Fungerar ypperligt för mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju idealet för oss som vill kunna variera livet, att ibland lägga mer och ibland mindre tid, beroende på vad man har att göra i övrigt, väder osv.

      Radera
  5. "...framåt slutet av slutet av 1900-talet hade..."
    Herregud Micke, du är gammal :)
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
  6. Ja, alternativet känns iof fan inget vidare.

    SvaraRadera
  7. Passa dig bara, så du inte blir för lat nu när det gått så pass bra att du kan slappa :)
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan alltid skaffa nya utgifter så att man håller sig på tå :-).

      Radera
  8. Det är ca 30 år sedan jag köpte min första aktie, kan inte för mitt liv komma på vilken dock. Då fick man ut den som ett fint aktiebrev via banken, Sparbanken som det hette då. Jag har också haft en 10000-kr sedel i min hand, tog ut en sådan mest för skoj, innan jag satte tillbaka pengarna på bankkontot. Nu är det utdelningsaktier som gäller, tillsammans med en del fonder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ett svagt minne av Ericsson (eller "LM" som man sa då), Investor och Gunnebo som mina första inköp. Jag är osäker på om jag fick aktiebrev, men väl en utprintad avräkningsnota.

      Tiotusenkronorssedlar har jag nog aldrig sett. Och nu blir man ju nästan förklarad kriminell om man blir påkommen med att ha en tusenlapp :-).

      Radera
  9. Själv tycker jag inte att pengarna är det viktigaste med aktier, även om det spelar in mycket förstås. Jag roas av att jag lär mig så mycket nytt när jag letar efter aktier. Saker eller ämnen jag aldrig hade haft en tanke på annars. Sedan utmaningen i att försöka välja ut det som visar sig framgångsrikt i en framtid. Och sedan är det kul att följa upp de beslut jag tar. Och jag känner mig lite stolt över det jag åstadkommer emellanåt med. Det är även kul att klura ut nya strategier, se vad som funkar och inte. Ja, jag är aktienörd helt enkelt, fråga min sambo om tidsfördelningen... :)
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om allt det där, förutom att det för mig alltid är pengarna som är viktigast. Hade jag en miljard på kontot skulle jag låta dem sitta kvar där. Eller ja, ibland skulle jag ta ut någon miljon för att handla med, men inte aktier.

      Radera
  10. Jag håller lite med, det är inte så kul att läsa alla årsrapporter, och aktiens värde baseras mycket på siffrorna där som alla har tillgång till. Och folk som jobbar heltid är såklart bättre på att analysera dem än jag själv. VD-ordet är intressant för att se företagets strategi, men ofta är VDn lite för bra på att sälja in sitt företag. För mig är viktiga faktorer att VDn själv är storägare och att företaget har en strategi jag tror på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man vet ju inte heller hur personligt VD-ordet är. Ibland får jag en känsla av att han i bästa fall läst och godkänt det. Ett stort aktieinnehav visar att vd:n tror på företaget, i handling.

      Radera
    2. Jag kan nog tycka att VDordet funkar minst lika bra som varning som att sälja en bra strategi.

      Sen verkar (ofta när bolaget blir "för" stort) för det mesta kännas autogenererat (intetsägande), förmodligen omskrivning av förra...

      Radera
    3. Jag vet inte hur de eventuellt försvarar det, men kan inte vd:n få ur sig en intressant text till ägarna fyra gånger om året undrar jag hur bra han sköter jobbet i övrigt.

      Radera