tisdag 16 september 2025

Vinter i bigården

Ett tag trodde jag knappt att jag skulle överleva sommarens biodlande. När tredje bikupan på kort tid svärmar och försvinner med ännu en drottning är det svårt att inte känna viss hopplöshet.

Jag red dock ut både stormar och svärmar. Nio av elva kupor packade jag ihop och tog med till fjällen för att samla ljunghonung. Resterande två kupor var drottninglösa, men en av dem lyckades föda upp en ny varpå jag satte samman dem till ett samhälle.

Sommarhonungen slungades i två omgångar och gav sammanlagt 476 kilo honung. Ljunghonungen har jag slungat en gång, vilket gav c:a 50 kilo (än så länge i en tunna så det är svårt att veta exakt), men så har jag också 134 ramar kvar att slunga så fort de är tillräckligt torra, så jag räknar med en total produktion på runt 600 kilo i år.

Men det där är honungsarbete och det kommer jag att hålla på med åtminstone resten av året (det ska ju säljas också). Själva bisysslorna är så gott som färdiga för i år. Kuporna har bantats ner till tolv ramar i två lådor. På toppen av dessa finns en så länge ett foderkar där jag häller ner sockervatten i omgångar tills varje kupa fått femton kilo socker.

När det är klart får bina vila. Själv ska jag bara slunga, röra, tappa, etikettera, sälja och städa, så får jag också det. Framåt mars, lagom till nästa säsong i bigården.

14 kommentarer:

  1. Fantastiska mängder honung! Tyvärr verkar det vara fantastiska mängder jobb också dock.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, åtminstone i år har det varit fantastiskt med både honung och jobb. Jag hoppas att det ska gå att skala upp utan att jobbmängden går upp lika mycket, men i år känns det som samma arbetsbörda per kilo som tidigare.

      Radera
    2. När du ställer ut kuporna i fjällen, stannar du kvar där då? För inte vågar man väl lämna dem där vind för våg?

      Radera
    3. Nej, de står där ungefär en månad så det går inte. Däremot har jag dem i ett område bakom en rejäl vägbom och tillräckligt långt från bommen för att det ska vara ohanterligt att stjäla kuporna utan att forcera bommen, så då behövs åtminstone en redig skärbrännare.

      Men det händer att kupor/bin stjäls. Eller helt meningslös vandalism som att välta kuporna. Lyckligtvis är det fortfarande ovanligt. Jag hörde en intervju med en biodlare i Kanada som hade elstängsel runt sina kupor för att freda dem mot björn. Det är djur vars beteende jag har förståelse för, till skillnad mot ungdomsgäng ;-)

      Radera
    4. Men det vara ju bara en bisyssla... :-) Sedan har man väl huvudsysslan kvar då?

      Radera
    5. För de allra flesta är bisysslor just en bisyssla, men så finns de där som skaffar tvåhundra bisamhällen.

      Radera
  2. Hur mycket drar du in pa honungen per ar? Det verkar vara lag timpenning, men om du tycker det är roligt sa varför inte?
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det verkar vara en trevlig hobby!

      Radera
    2. Det är omöjligt att säga eftersom jag fram till i år återinvesterat nästan allt i ny utrustning. Nu är jag +/-0 inklusive lager av glas, kupor och maskiner, så det är först nu jag gör vinst. Förhoppningen är att det ska bli rejäl vinst varje år framöver om jag inte utökar antalet kupor och då borde det kunna bli vettiga pengar.

      Men för den som helt saknar intresset och vill bli rik på vad som helst skulle jag säga att det finns bättre sätt.

      Radera
    3. Ibland är det verkligen en trevlig hobby. Ibland känner jag mig rätt trött på både bin och honung. Hoppas och tror att det hinner gå över även denna vinter.

      Radera
  3. 600 kg är en del. Om jag räknar rätt ser det ut att vara strax över 1,8M kcal. Fast då har du även tillsatt 11*15 kg socker, vilket är ungefär 0,6M kcal. So netto är det ungefär 1,2M kcal om du inte matar dem med något mer.

    Så i princip är du självförsörjande på kalorier, även om det kanske blir lite sötsliskigt att leva på :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul tankeexperiment ändå :-). Jag är inte ens så förtjust i honung och det enda jag äter själv är spill och skräphonung.

      Men jag har "bara" gett dem 10x15 kg. Det kanske inte blev jättetydligt, men jag körde upp nio kupor till fjällen. Övriga två sattes ihop till en, så tio kupor "invintrar" jag med socker.

      Radera
  4. En fundering jag har fått när jag läst dina inlägg om livet i Norge - tidigare när du bodde i Sverige så bodde du i en lägenhet, och som jag uppfattade det drev egna bolaget där du sålde olika sorters texter. Utöver att löpträna några gånger i veckan uppfattade jag inte att du hade ett hektist schema boendes i en BRF.
    Men nu när du har egen fastighet är det fullt upp hela, hela tiden, både med boendet såväl som med bisysslan men även med företagandet. Så min fråga är väl egentligen: vad gjorde du på all den tid du tidare hade "över" när du bodde i Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en himla bra fråga! Textföretaget startade jag upp på nytt i Norge så fort jag fick personnummer, men jag jobbar inte lika mycket med det längre.

      De sista åren i Sverige var det också ganska fullt upp. Först med en döende mor som bodde i eget boende några hundra meter bort. Särskilt på slutet var det rätt mycket med läkarbesök, mediciner, praktiskt hemarbete, men också kvalitetstid i form av umgänge som jag är glad att jag hade möjlighet till.

      Sedan skulle både hennes och min lägenhet fixas till inför försäljning och säljas, vilket också tog sin tid (mitt i Covid krävdes sjutton öppna visningar och nästan lika många privatvisningar för att få sälja en lägenhet i Stockholm). Och så planering inför flytten. Så det känns som att det var tio år sedan jag hade tid över, men på något sätt fylldes den också.

      Radera