Jag tror inte att Anne Wibbles gamla vision om att alla ska ha en årslön i buffert kommer bli verklighet i närtid, men är tre dagar för mycket begärt? Ja, för Eva i Torshälla är det överkurs. I tisdags förra veckan skulle hennes bostadsbidrag på 2900 kr komma, men det gjorde det inte. Inte heller på onsdagen, så på torsdagen ringde hon Aftonbladet.
”Det är pengar vi skulle ha levt på fram till fredag, då det kommer en större utbetalning.”
”Vi har knappt någon mat hemma. Min son ska åka på resa på söndag, men han har fått låna ut delar av sin reskassa till mig så att jag kunde köpa medicin och mjölk.”
Du är 61 år gammal, vuxen sedan drygt tre decennier, men när en utbetalning på 2900 kr blir ett par dagar försenad pga bankstrul har du inte ens råd att hämta ut medicin utan att ta hjälp från din artonårige son?! På frågan vad som skulle hända om pengarna dröjer ytterligare svarar Eva:
”Det blir ju katastrof i så fall. Både för mig men också en stor del av Sverige om folk inte får sina pengar.”
Jag vill inte på något vis
förringa hennes problem... Eller jo, det här är faktiskt själva
definitionen på I-landsproblem. Det borde verkligen inte bli
katastrof för någon enda svensk om en utbetalning på strax under
3000 kr blir tre dagar försenad. Så dåliga marginaler får man
helt enkelt inte ha. Varken på kontot, i plånboken eller i
skafferiet. Uttrycket ”från hand till mun” fick just ett
ansikte.
Medicin är en sak (är den viktig – prioritera den!), men att familjen (make och vuxen son) inte skulle kunna äta sig mätt i tre dagar på vad kyl, frys och skafferi innehåller utan Evas bostadsbidrag är i mitt tycke antingen trams eller hysteriskt sjukt. På sin Facebooksida har Eva delat en bild på en tegelvägg med texten ”Make humans great again”. När jag läser om Eva tänker jag att det är en bit dit.
Det är SDs fel. För det är alltid SDs fel enligt Aftonbladet.
SvaraRaderaDå har de glömt att förmedla det i artikeln för det ser jag ingenting av.
RaderaKonstigt. Hade för mig att det var bögarnas fel?
RaderaDet var Grotesco som påstod. Aftonbladet är en annan humorgrupp, lite vassare och mer absurd.
RaderaAnonym 9:07. Att spela offer är inte speciellt smakfullt. Sd ska tåla kritik som alla andra .Frågan är när dom ska ta ansvar för något överhuvudtaget.
RaderaJag håller med till viss del. Jag är mycket kritisk till vad SD och regeringen åstadkommit, och specifikt för SD är jag besviken på att de svängt i viktiga frågor som EU och migration.
RaderaMen med det sagt blir det fånigt när kritiker (och då kanske framförallt Aftonbladets ledarsida) snackar om "Jimmiepriser" på kaffe eller olja, som om det vore han som sabbat Brasiliens kaffeskörd eller startat krig i Iran. Alla bör ta ansvar, men bara för egna handlingar och beslut, inte för allt ont i världshistorien.
Låna av sin sons reskassa för att köpa "medicin och mjölk". Ja herregud, inte undra på att hon inte har några pengar, för mjölk är ju verkligen en absolut livsnödvändighet.
SvaraRadera/Christoffer.
Det är det såklart inte, men när jag är utan mjölk upplever jag att det är många maträtter som faller bort eller krånglas till: gröt, stuvning, pannkakor, diverse såser. Men med det sagt måste man ha mat hemma för några dagar så att man åtminstone blir mätt. Och givetvis gäller detsamma för medicin, den marginalen måste bara finnas för vuxna människor utan begåvningsutmaningar (eller hur det politiskt korrekta uttrycket för dum i huvudet lyder).
RaderaJag var så klart ironisk :-). Det jag menar att man nog kan klara sig utan mjölk 3 dgr... Dessutom kan man ju se till att alltid ha en liter i frysen. Och: kan KAN göra pannkakor eller stuvning med vatten... ;-).
RaderaI övrigt håller jag ju fullständigt med. Det här är nu nästan löjligt att ha så lite marginaler. Jag tycker så här: om man verkligen har så otroligt små marginaler så är det ju ÄNNU viktigare att snåla av bara tusan under några veckor/månader, så man kan bygga upp ett i alla fall litet sparkapital, så detta INTE händer igen! Jag kan verkligen inte förstå hur människor står ut med att ha det så snålt!
8 kr sparade per dag ger på ett år 2920 kr. Insatta på ett högräntekonto borde det ge 3000 kr under året. 8 kr per dag kan man h i t t a b u r k a r för, eller köpa en loppisgrej för 58 kr och sölja för det dubbla på Tradera eller annorstädes. Så svårt är det inte!
/Christoffer.
*"köpa en loppisgrej för 58 kr/vecka och sälja för det dubbla", skulle det stå... (ursäkta felskrivningar, men skrev snabbt då jag samtidigt arbetar...).
Radera/Christoffer.
Stuvning eller pannkakor utan mjölk känns sådär, men visst borde man ha matvaror hemma så att man klarar sig några dagar oavsett hur det ser ut på bankkontot.
RaderaJa, med NOLL marginaler gör varje förbättring en fantastiskt mycket bättre situation. Precis som du säger, sälj något för några tior så är du igång med en buffert.
I stället för att gnälla kanske hon skulle vara tacksam över att det finns bidrag att fa när man inte själv kan ta hand om sin ekonomi.
SvaraRadera/Annika
Ja, det går alltid att se glaset som halvfullt istället för halvtomt. Gissningsvis tycker hon att bidragen kunde vara större, men lika gissningsvis skulle hon inte ha marginaler så att det räckte även om hon fick bostadsbidraget utbetalt varje vecka.
RaderaBorde inte två vuxna och ett "barn" (myndig faktiskt) kunna betala sin bostad utan bostadsbidrag egentligen?
SvaraRaderaJo, men har de inga pengar och inga jobb måste de ju få pengar någonstans ifrån.
RaderaJo men det finns ju försörjningsstöd för det. För bostadsbidrag trodde jag att man var tvungen att ha barn under 18 eller vara ålderspensionär (med låg pension) eller vara ungdom under 30. Tydligen har jag fel för hon passar inte in på nåt av det.
RaderaFör länge sedan försökte jag förstå vad som krävdes för bostadsbidrag och jag blev inte heller helt klok på vad som gällde.
RaderaÄr man vuxen så ser man till att alltid ha mat hemma.Oavsett om jag har varit fattid, medelinkomsttagare eller haft god ekonomi så har jag alltid prioriterat att ha mat hemma.Numera när jag har diabetes och astma med mera så har jag alltid även mediciner hemma så att jag klarar mig länge minst 3 månader och mat har jag så jag klarar mig i minst 1 år om det skulle bli en väldigt oväntad kris med ekonomi eller med en kris i samhället.Jag har alltid resonerat som så att man skall se till att ha pengar idag, imorgon och även i framtiden när man blir gammal och har man 100% i inkomster så har jag försökt att hålla mina utgifter på 80% av mina inkomster oavsett om jag har haft t.ex 10000 kr/månad eller t.ex 80000 kr/månad.Det gäller att anpassa sina utgifter till sina inkomster och inte tro att alla andra skall betala deras utgifter med bidrag från skattebetalarna eller hur..???!!!
SvaraRaderaKnäckebröd är väldigt billig mat som mättar bra och det har jag alltid hemma minst 20 paket.Mvh Peter Jansson
Ja, mat för en vecka och medicin för en månad borde vara ett absolut minimikrav för alla som inte får en kick av att gå med hjärtat i halsgropen. Och det har som du säger väldigt lite att göra med vad man har för inkomster, det är förhållandet mellan inkomster och utgifter som är intressant.
RaderaJag flyttade hemifrån när jag var ca 20 år. Första månaden hade jag slut på mina pengar en vecka innan lön. Cyklade hem till mina föräldrar, åt middag där och lånade 100 kr.
SvaraRaderaAndra månaden tog pengarna slut två dagar innan lön. Levde på rester en dag och åt hos mina föräldrar en dag. När jag fick ut lönen den månaden köpte jag några stora paket pasta och ris. Efter det har jag alltid haft något att äta hemma så jag inte behövt svälta eller gå till mina föräldrar.
Jag tycker det är en del av vuxenlivet att lära sig hantera sin ekonomi och planera så att det alltid finns mat hemma. Är man över 60 borde man ha lärt sig.
Jag ställer också högre krav på 60-åringar än på 20-åringar. Det tar ett tag att anpassa sig till vuxenlivet, men efter 40+ år ska det vara färdigt.
RaderaSamtidigt har vi partier på vänsterkanten som hårt motarbetar all form av sparande. De går inför valet ut med limiter på nivån när medelklassen skall anses ha för mycket och därmed straffbeskattas. Dvs vanligt folk ska bestraffas i det fall de förbereder sig inför sin ålderdom.
SvaraRaderaI ett sådant samhälle är det inte konstigt att exakt ovan typ av problem visar sig. Incitamenten är fullkomligt fel.
Mvh Investeraren
Jag tror inte att det är deras avsikt att motarbeta att ekonomiskt utsatta sparar, men resultatet blir ju det när de utmålar sparande människor som en slags parasiter.
RaderaGooglar man på tanten så ser man att hon förekommer i minst en artikel i Hem&Hyra (handlar om Eskilstuna som ligger nära Torshälla).
SvaraRadera"– Det är helt vansinnigt att sälja ut stora delar av allmännyttan, hyresrätter som ägs av invånarna. Samhället ska vara till för alla. Det är självklart att vi är här och protesterar, sade Eva Klang."
Hon är någon form av vänsteraktivist, förmodligen på gräsrotsnivå. Gissningsvis är en viss "vänsterblivenhet" en del av problemet.
Ah, så hon är alltså någon slumpvis utvald medborgare..., som SVT och Aslaskan brukar vända sig till?
RaderaDet är nog en vanligare inställning på vänsterkanten att individens problem fort blir samhällets, men jag skulle vilja påstå att det går utmärkt att kombinera vänsteråsikter med att ta eget ansvar för sitt liv och sin ekonomi.
RaderaÄr det kul att håna någon som lever på sjukersättning..? Det vi vet om henne är att hon har en mycket låg inkomst. Om hon har haft så låg inkomst en längre tid är det knappast konstigt att hon har ytterst små marginaler (eventuellt sparande kan bokstavligen vara uppätet..).
SvaraRaderaJag stör mig på att dålig ekonomi konsekvent utmålas som ett individuellt moraliskt problem. Ja, det finns så klart människor som själva har orsakat sin ekonomiska utsatthet - om Eva är ett sådant fall vet vi inte. Men det finns också de som gör sitt allra bästa och ändå helt saknar marginaler. Det senare är ett strukturellt problem.
"Är det kul att håna någon som lever på sjukersättning..?"
RaderaDet får du fråga någon som hånar personer som lever på sjukersättning. Mitt förslag är att du försöker läsa inlägget en gång till och lite mer fördomsfritt.
Du har helt rätt i att vi inte vet vad som orsakat Evas dåliga ekonomi, men jag utgår ifrån att hon minst har existensminimum och då är det fullt möjligt och rimligt att överleva att en bidragsutbetalning försenats med några dagar.